Syfte: Studien riktar sig mot affärsutveckling, och genom att studera konsumters motivationsfaktorer kunna identifiera vad livsmedelsföretag behöver tillhandahålla för att attrahera konsumenter till online handel. Metod: Studien bygger på en epistemologisk utgångspunkt där befintliga vetenskapliga kunskaper ligger till grund för att förklara vad som motiverar konsumenter att handla livsmedel online. Deduktiv metod har tillämpats där datainsamling har skett genom kvantitativ metod med enkäter och genom kvalitativ metod med intervjuer. Resultat: Öppenhet och Samvetsgrannhet har visat sig vara positivt relaterat till online handel av livsmedel. Företag kan enligt resultatet från denna studie applicera i sin affärsutveckling faktorer som kan kopplas till Öppenhet och Samvetsgrannhet. Detta då det är de faktorerna som påvisats motivera konsumenter att handla livsmedel online.  Teoretiska implikationer: Det finns ett behov av att förstå konsumentens personlighet för att förstå vad som motiverar den. Genom att förstå konsumenternas personlighet bidrar det till att skapa en förståelse för deras motivation. Studien syftar därför till att identifiera motivationsfaktorer hos konsumenter för att möjliggöra identifiering av hur företag kan påverka sin affärsutveckling för att attrahera konsumenter till online-handel av livsmedel. Praktiska implikationer: För att företag ska kunna attrahera kunder krävs det att man har en god kundkännedom, en förståelse och kunskap om vad som motiverar konsumenten. Först då kan ett företag optimera sin lönsamhet.

No description available.

The energy sector faces massive challenges regarding climate change. Simultaneously, the energy sector is amid a servitization process oftransitioning and creating new value-offerings to meet customer demand. As customers and institutions demand that business be conducted sustainably, organizations face a do-or-die situation regarding becoming sustainable. With the servitization trend, services constitute a large portion of the value-offerings within the energy sector. Therefore, providing sustainable services is a vital part in increasing the sustainability of the organization. This study explores and identifies factors affecting the sustainability performance of services in municipal organizations within the Swedish energy sector, and whether certain factors have a greater impact than others on the sustainability performance of a service. The study used a mixed method approach to identify sustainability factors as well as rank their importance. For the quantitative data collection, semi-structured interviews were conducted to explore different factors specific to energy services. A descriptive survey was used to investigate the impact of the newfound factors and ultimately rank them accordingly. Through the interviews, 13 overarching factors were found and divided into three sustainability dimensions: economic, environmental, and social sustainability. To assess the importance of each factor, descriptive statistics were used, providing the mean and standard deviation of the different factors. Moreover, the sustainability dimensions were assessed with the use of a one-way anova test to examine if a certain dimension is more important than another regarding sustainability performance. This concluded in no statistical significance between the sustainability dimensions. Of the identified factors, transportation, emissions, and resource-usage was perceived as most important for a service’s sustainability performance. With this knowledge, managers and business developers can create an understanding for what factors affect the sustainability performance of services. The study shows that the need for a holistic approach is needed as the organization, customers, and other stakeholders surrounding the service are vital actors affecting the sustainability of a service. / Energisektorn står inför stora utmaningar som en konsekvens av klimatförändringarna. Vid sidan av detta är energisektorn i mitten av en tjänstefieringsprocess, en process som innefattar en övergång till, och skapande av, nya värdeerbjudanden för att möta kundernas efterfrågan. I takt med att kunder och institutioner ökar sin kravställning mot hållbart företagande så ökar även pressen på företag att bli mer hållbara. I och med tjänstefieringstrenden inom energisektorn ökar andelen tjänster i företags värdeerbjudanden. Som en konsekvens av detta blir det avgörande för företag att kunna erbjuda hållbara tjänster för att både bli mer hållbara och konkurrenskraftiga. Denna studie undersöker hur hållbarhet ska bedömas för tjänster hos kommunala bolag inom den svenska energisektorn. För att genomföra detta undersöker studien vilka faktorer som är relevanta för att bedöma hållbarheten hos dessa tjänster. Utöver detta undersöker studien om vissa faktorer har en större påverkan på en tjänsts hållbarhet. För att undersöka att detta använder studien en mixmetod. Den kvalitativt undersökande delen består av semistrukturerade intervjuer för att undersöka faktorer som påverkar hållbarheten hos tjänster inom energisektorn. En deskriptiv enkät användes för att sedan undersökapåverkan av de identifierade faktorerna. Genom intervjuerna hittades 13 övergripande faktorer som delades in i tre dimensioner: ekonomisk, miljömässig, och social hållbarhet. Analysen av enkäterna skedde med hjälp av deskriptiv statistik, och genom detta erhölls medelvärde och standardavvikelse som användes för att jämföra de funna faktorerna. Vidare undersökning av de olika dimensionernas uppfattade inverkan på hållbarhetsprestanda genomfördes med hjälp av en envägsvariansanalys. Resultatet från denna analys visade på att ingen statistisk signifikans existerade gällande de olika dimensionernas uppfattade inverkan. Av de faktorer som identifierades ansågs transporter,utsläpp, och resursanvändning vara viktigast. Med denna insikt kan ledare och affärsutvecklare skapa en övergripande bild gällande vilka faktorer som påverkar hållbarheten hos en tjänst. Studien visar på att det behövs ett större perspektiv än att enbart studeraden specifika tjänsten, då organisationen, kunder, och andra intressenter påverkartjänstens hållbarhet.

Detaljhandeln har under de senaste åren genomgått en genomgripande förändring och shopping har idag fått en helt annan innebörd än tidigare. Kundresan är inte längre en linjär process, utan är snarare ett ekosystem av olika försäljningsställen och kontaktvägar genom vilka kunden rör sig fritt mellan olika kanaler. Det har mindre betydelse om en vara säljs i en fysisk butik eller om den finns tillgänglig online för upphämtning där det passar bäst just för tillfället. Omnichannel innebär att ett företag använder och kopplar samman alla kundkanaler i syfte att skapa ett sammanhängande system med kunden som utgångspunkt. Centralt är att förstå kundens behov och hur denne vill interagera med varumärket. Det handlar om att finnas närvarande där kunden befinner sig och utifrån detta ha förmåga att kunna erbjuda rätt produkt, till rätt pris, på rätt sätt eller plats och i rätt tid. En god kännedom om kundernas nutida och framtida behov skapar också bättre förutsättningar att prognostisera framtida försäljning. Ny teknik driver i hög grad utvecklingen inom detaljhandeln framåt och insamling av kunddata är avgörande för att nå framgång. Många digitala tekniker som till exempel Internet of Things, Artificiell intelligens, Virtual- och Augmented reality, används i olika utsträckning redan idag. Nyttjandet av denna typ av teknologier ökar snabbt och kommer med stor sannolikhet att i framtiden att ha en central roll i detaljhandelns utveckling.  Denna studie undersöker två svenska detaljhandelskedjors utvecklingsresor inom Omnichannel i syfte att skapa bättre förståelse för hur företag kan utvecklas inom området i praktiken. Tidigare forskning visar att Omnichannel omfattar ett flertal olika områden, såsom strategier, integrering av kanaler och supply chain, kundkännedom, teknik och it, artificiell intelligens, men även på olika typer av barriärer som behöver övervinnas. Studien har en kvalitativ ansats, med tematisk analys som analysmetod. Resultatet utgår ifrån empirin, vilken visar på fem framträdande teman för de två företagens utvecklingsresor. Dessa visar tydligt på komplexiteten i ett kundcentrerat ekosystem för en sömlös shoppingresa och hur stor förändring detta innebär för ett företag. De fem temana handlar om kundkännedom, strategisk affärsutveckling, att hantera omvärldsfaktorer och organisationens förmåga att möta dessa samt om att ta till sig och nyttiggöra ny teknik på ett relevant sätt. Studiens slutsatser och rekommendationer pekar på att ett företags utveckling inom Omnichannel måste utvecklas med kundens behov och köpbeteende i centrum. Det handlar också om att bryta upp organisatoriska stuprör och bygga utifrån ett helhetsperspektiv. Insamling och analys av kunddata är en förutsättning för att lyckas, vilket i sin tur kräver strategier för användning av olika digitala tekniker.  Tidigare forskning visar på stora möjligheter till säkrare prognoser utifrån kunddata och omvärldsbevakning. Inte minst med stöd av Artificiell intelligens. Detaljhandeln är inte unik i detta hänseende och det finns stor potential i kunskapsutbyte med exempelvis industrin, som genomgår en liknande förändring i form av Industri 4.0.

Idéerna till BeeFarm startade under våren 2020 med en strävan efter att lösa en av världens största utmaningar. Utmaningen som vi står inför är att pollinerande insekter såsom bin minskar. Färre bin hotar den globala livsmedelsproduktionen då 75% av all mat som produceras i världen är beroende av insektspollinering.  Efter flera iterationer för att hitta en affärsmässig lösning som kan öka pollinering identifierades problem för bönder, biodlare och företag. Projektgruppen har under det senaste året genomfört ett stort antal djupgående intervjuer med bönder, biodlare, företag, forskare och experter där problemen validerats. Bönder och odlare av kommersiella grödor är pressade med låga marginaler i sina verksamheter och behöver förbättra sina skördar. Biodlare som driver biodling som företag vill skala upp sin verksamhet men har svårt att skapa lönsamhet. Samtidigt kämpar hållbarhetsdrivna företag med att hitta konkreta och mätbara projekt för att bredda sitt hållbarhetsarbete. Lösningen som har utvecklats för att lösa alla parters problem är en ny projektbaserad hållbarhetstjänst där BeeFarm koordinerar mätbara pollineringsprojekt som företag kan använda och kommunicera som en del av sitt hållbarhetsarbete. Ett första pollineringprojekt har därför utformats för att testa lösningen och affärsmodellen. Pilotprojektet genomförs tillsammans med betalande kunder där ett biodlingsföretag har placerat ut brandade bikupor vid en bondes rapsfält utanför Halmstad. Projektet är ett första praktiskt försök med stöd från forskare och experter för att mäta vilken skillnad som skapas genom att placera bikupor för pollinering av raps.  Pilotprojektet är BeeFarms första projekt i hållbarhetstjänsten och ligger som grund till den fortsatta utvecklingen mot att bli ett snabbväxande företag. Genom att skapa värde till bönder, biodlare, företag och samhället kan matproduktionen ökas genom pollinering. Det skapar förutsättningar för att både vår och kommande generationer kan fortsätta mättas med näringsrik mat. / The ideas for BeeFarm got started in the spring of 2020 with the ambition to solve one of the greatest challenges in the world. The challenge we are facing is the fact that pollinating insects like bees are rapidly declining, threatening the world's food production of the future, especially since over 75 % of all food produced is dependent on insect pollination.  Through several iterations in the search for a business solution that could increase pollination, problems for farmers, beekeepers and business were identified. The project team have during the last year carried out over 25 extensive interviews with farmers, beekeepers, companies, scientists and experts to validate the problems. The problem for farmers is that they are pressured by low economic margins and need to increase their harvests. Beekeepers that operate their beekeeping as a business want to scale up their operations but struggle to find profitability. At the same time sustainability driven companies are trying to find clear and measurable projects to strengthen their work with sustainability.  The solution that has been developed to solve the problems for all the included parties is a new project-based sustainability service. BeeFarm coordinates measurable pollination projects that companies can use and communicate as part of their sustainability efforts. To test the solution and the business model a first pollination project has been launched with paying customers. The pilot project includes a beekeeping company that is placing beehives on one farmer's rapeseed field outside of Halmstad. The project is a first practical attempt in collaboration with experts and scientists to measure the impact by placing beehives for pollination of the rapeseed.   The pilot project is the first project in BeeFarms sustainability service and is a good foundation to continue the building of a fast growing company. By creating value for farmers, beekeepers, companies and the society, BeeFarm will increase the food production through pollination. It will result in better opportunities to continue feeding our and future generations with healthy food.

Denna uppsats undersöker hur ägarledda företags beslutsfattande och strategier för affärsutveckling påverkades av COVID-19 pandemin. Syftet är att identifiera de utmaningar dessa företag mötte, de följdeffekter som uppstod samt de nya möjligheter som pandemin öppnade upp för. Studien använder sig av en kvalitativ metodansats där intervjuer med ägarledda företag genomförts för att samla in den empiriska datan. Analysen av data kopplades till teoretiska perspektiv såsom causation, effectuation, dynamiska kapabiliteter och Rapaccinis fyra-stegs modell för krishantering. Pandemin presenterade betydande utmaningar för ägarledda företag, inklusive störningar i leveranskedjan, minskad efterfrågan och stor osäkerhet. Företagen tvingades att snabbt digitalisera och omstrukturera sina affärsmodeller. Samtidigt öppnade pandemin upp för nya möjligheter genom att stimulera innovation och utveckling av nya produkter och tjänster. Företag som framgångsrikt hanterade krisen använde både causation och effectuation i deras beslutsfattande gällande planering vilket innebar en kombination av långsiktig planering och kortsiktig flexibilitet. Användningen av Rapaccinis fyra-stegs modell för krishantering visade sig vara central för företagens respons på pandemin. Modellen hjälpte företagen att förutse och förbereda sig för risker, minska och skydda sina verksamheter, återhämta och återuppbygga, samt utveckla och förbättra sina framtida krisberedskapsplaner. Dessutom spelade dynamiska kapabiliteter en avgörande roll för företagens anpassningsförmåga, då de möjliggjorde snabb omstrukturering och mobilisering av resurser.

Förutom ekonomiska aspekter är hänsyntagandet av miljömässiga och sociala aspekter står nu i fokus i många organisationers affärsverksamhet. Mer och mer företag inför strategier som använder olika metoder och verktyg för att åstadkomma hållbarhet. En serie av internationella miljöstandarder, den s.k. ISO 14000-familjen har utvecklats sedan 1996 för att stödja arbetet av komplexa miljöfrågor för olika typ och storlek av organisationer. Syftet med denna uppsats, under ramen av en fallstudie, är att beskriva och analysera hur aspekterna av miljömässigt hållbar utveckling är integrerade i Riksbyggens organisation samt hur de kan utvecklas med hjälp av miljöledningssystem-standarden ISO 14001. Litteraturgenomgång består av teori om kooperativa organisationer, strategi, hållbar affärsutveckling med fokus pp mijömässiga aspekter, och roll av standarder med fokus på miljöledningssystemstandarden ISO 14001. För att stödja analys om företaget utfördes två intervjuer på Riksbyggen; en med Miljö- och kvalitetchefen, samt en med en Specialist på Miljö och kvalitet med syfte på att ta fram kvalitativ data om företagets miljö- och hållbarhetsarbete, samt att utreda ledningssystemet. Sedan relevanta intärna företagsdokument analyserades med vägledning av Miljö- och kvalitetchef. Resultatet av studien visade att ISO 14001 ärett nyttigt ledningsverktyg för att kunna integrera hållbarhetsprinciper i organisationen, eftersom det hjälper till att harmonisera de olika dokumenten beträffande företagets miljöarbete med ledningssystemet. Genom att följa standardens struktur påpekades brist i Riksbyggens hållbarhetsarbete samt det visade tydligt vilka delar behövs kompletteras och utvecklas i framtiden. Dessutom belyste studien följande förbättringsområde inom själva Hållbathetsplanen: integrering avmiljöaspekter i Hållbarhetsplanen genom att koppla ihop dem med aktiviteterna; sätta upp en prioritering bland aktiviteterna med en tidsplan och nämna ut ansvarige. Dessutom föreslås införandet av mättal i Hållbarhetsplanen, eftersom det är ett nödvändigt element för uppföljningen. Däremot genomförandet av hållbarhetsaspekter i praktiken tillhör inte ISO 14001:s befattning. Därför skulle en analys av implementeringen av Riksbyggens hållbarhetsmål vara rekommendarad för framtiden för att se dess effektivitet och måluppfyllnad i verkligheten.

In the recent decades, individual industries and whole sectors have been transformed due to the digital revolution. A combination of disruptive technologies and innovative business models, leading to new market opportunities and bringing unique values to customers. Companies that are primarily focused on the digitalization are able to scale their businesses faster and gain leading market positions. This thesis explored the impact of digitalization on the rail industry based on a business case by Bombardier Transportation (BT). Deregulation of the rail market and a focus on passengers’ experience was identified by BT as a business opportunity. Bombardier’s strategy was to extend products and services beyond those of a train operator, toward passengers. Bombardier initiated a project with code name “ON: BOARD” that was aimed at increasing journey experience by providing digital entertainment. However, the problem was the lack of knowledge regarding the passengers’ interest towards services provided under the scope of the project ON: BOARD, in particular in the Urban Area. The goal of this thesis was to observe passengers’ interest towards services of the project ON: BOARD traveling with Commuter trains in the area of Stockholm city. In order to meet the research goal and answer research questions, a qualitative method was selected. To be more precise, a survey with a structured questionnaire was conducted within a heterogeneous population. Non-probability quota-based sampling technique was selected. The collected data was analyzed based on descriptive statistical method, in particular, using one-way and cross-tabulation methods. Based on the research result the conclusion was following: passengers in the Urban area, in particular, commuter trains, were highly interested in the connectivity functionalities provided under the scope of project ON: BOARD. Thus, Bombardier was recommended to enter Urban Transport as the part of the market expansion strategy. / Under de senaste decennierna har individuella industrier och hela sektorer transformerats på grund utav den digitala revolutionen. En kombination av omvälvande teknologier och innovativa affärsmodeller har lett till nya marknadsmöjligheter och unika värden för kunder. Företag som är primärt fokuserade på digitalisering har möjligheten att snabbt skala deras affärsverksamhet och erhålla ledande marknadspositioner. Detta examensarbete har undersökt digitaliseringens effekt på järnvägsindustrin baserat på ett affärsfall av företaget Bombardier Transportation (BT). Avreglering av järnvägsmarknaden och fokus på passagerarupplevelse identifierades av BT som affärsmöjligheter. Bombardiers strategi var att utöka sina produkter och tjänster utöver det vanliga utbudet hos en tågoperatör, mot passagerare. Bombardier initierade ett projekt med kodnamn ”ON: BOARD” som syftade till att förbättra passagerarupplevelsen med hjälp av digital underhållning. En problematik uppstod dock på grund utav en bristande vetskap angående passagerarnas intresse om de tillhandahållna ON: BOARD-tjänsterna, speciellt i stadsområden. Målet med detta examensarbetet var att observera passagerarnas intresse av tjänster tillhandahållna via ON: BOARD, begränsat till pendeltåg runtom Stockholmsområdet. För att uppnå detta och att besvara de upprättade forskningsfrågorna valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt. Det vill säga, en strukturerad enkätundersökning genomfördes inom en heterogen population. En icke-sannolikhetsbaserad och andelsbaserad samplingsteknik valdes som metod. Den insamlade datan analyserades med hjälp av statistiska metoder, framför allt användes ”one-way” och korstabulerings metoder. Baserat på resultaten och den efterföljande analysen tillhandahölls ledningen av BT rekommendationer. Utöver detta kartlades användarnas onlinebeteende med hjälp av resultaten och förslag till framtida forskning presenterades.

Omvärldsfaktorer som företag står utan makt att direkt påverka förändrar ständigt det affärslandskap där företag vistas. Framför allt har den tekniska utvecklingen ständigt varit en stark drivkraft till organisatorisk förändring, både historiskt sett men även i modern tid. Den tekniska utvecklingen för med sig förändrade beteenden hos konsumenter vilket tjänsteföretag måste ta hänsyn till vid utformandet av erbjudanden. För företag idag är det en utmaning att lyckas revidera sin egen verksamhet och kontinuerligt anpassa sina erbjudanden i takt med att marknaden och omvärlden ständigt förändras. Företag kan inte bortse från affärsutveckling om de vill förbli konkurrenskraftiga. Syftet med studien är därför att söka förståelse för hur omvärldsfaktorer påverkar och förändrar ett tjänsteerbjudande, och hur företag aktivt kan arbeta med att möta marknadens behov i såväl rådande som framtida affärsklimat. För att uppfylla studiens syfte har en empirisk undersökning genomförts på den svenska reklambyråbranschen. Den empiriska studien innehåller kvalitativa intervjuer med företrädare från både reklambyråer och reklamköpande företag. Reklambyråbranschens tjänsteerbjudande har analyserats i ett generellt perspektiv utifrån en teoretisk referensram där omvärldsfaktorer, tjänsteerbjudandets utformning och affärsutveckling varit centrala delar. Studiens resultat visar att tjänsteföretag kontinuerligt måste anpassa sina framtidsprognoser gällande omvärldsfaktorer, i synnerhet teknologisk innovation och förändrade konsumentbeteenden, till konkreta affärsmål för att vara konkurrenskraftiga. Omvärldsfaktorernas påverkan har enligt studien resulterat i att dagens tjänsteföretag måste vara väl insatt i kundens interna verksamheter, då samproduktion mellan köpare och säljare tenderar att bli en allt viktigare del i tjänsteerbjudandet. En ytterligare slutsats av omvärldsfaktorernas påverkan är att köpare av en tjänst idag styrs av emotionella värden i beslutsfattandet, vilket gör att den personliga affärsrelationen blir allt viktigare för tjänsteföretag för att vara attraktiva i köparens ögon. För framtida forskning ges en rekommendation att göra en komparativ studie där reklambyråbranschen jämförs med en närliggande konsultbransch för att ge ytterligare perspektiv på tjänsteerbjudandet som fenomen. / Program: Civilekonomprogrammet

Business model innovation is used parallel with technical development to create competitive advantage within certain line of businesses. Many business have although not yet fully embraced business model innovation as a competitive foundation and still rely on technical development of products and services. The actual concept of business models and business model innovation has many different definitions and is perceived as ambiguous. The real estate business is a traditional line of business that often rely on technical development, location of the property and rent levels primarily as the competitive factors. As other line of businesses work more with business model innovation, as the IT-business, the interest for business model innovation grows in the real estate business.The purpose with this essay is to describe and analyze business model innovation within different types of real estate companies. Furthermore it’s investigated how companies within the real estate business today defines and uses business models.The study is based on a qualitative method whereof interview studies have been performed on different types of real estate companies. Primary data consists of interviews with 11 representatives from ten different real estate businesses. The result from the interviews have passed a thematic analysis to showcase eventual patterns in the answers from the interviewees.The definition of business models amongst the real estate companies was varying but all of them approached a definition that describes how a company works or creates profitability. None of the interviewees used business model innovation in a structured manner via for example a framework. The real estate companies on firsthand used technological development when innovating and not business model innovation. / Affärsmodellsinnovation används inom vissa branscher parallellt med teknisk utveckling för att skapa konkurrensfördelar. Många branscher har dock ännu inte anammat affärsmodellsinnovation såsom konkurrensmedel och förlitar sig fortfarande på i första hand teknisk utveckling av t.ex. produkter eller tjänster. Begreppen affärsmodell och affärsmodellsinnovation har många olika definitioner och upplevs som tvetydiga. Fastighetsbranschen är en traditionell bransch som ofta förlitat sig på teknisk utveckling, läget på fastigheterna och hyresnivåer som konkurrensmedel. I takt med att andra branscher arbetarmer med affärsmodellsinnovation, såsom IT-branschen, växer intresset föraffärsmodellsinnovation i även fastighetsbranschen.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera affärsmodells-innovation inom olika typer av fastighetsföretag. Vidare utreds hur företag i fastighetsbranschen definierar och använder sig av affärsmodeller.Studien har sin grund i den kvalitativa metodläran varav intervjustudier har utförts på olika typer av fastighetsbolag. Primärdata består av intervjuer med elva representanter från tio olika fastighetsbolag. Resultatet från intervjuerna har genomgått en tematisk analys för att synliggöra eventuella mönster i respondenternas svar.Definitionen av affärsmodeller bland fastighetsbolagen var varierande men samtliga närmade sig en definition som beskrev hur ett företag arbetar eller skapar lönsamhet. Ingen av respondenterna använde sig av affärsmodells-innovation på ett strukturerat sätt genom exempelvis ett ramverk. De undersökta fastighetsbolagen använder sig i första hand av teknisk utveckling vid innovation och inte av affärsmodellsinnovation.