Ågelsjön är ett av Sveriges största klätterområden. I den här studien har Ågelsjön studerats utifrån begreppet hållbar utveckling för att bättre förstå hur klätterområden ska anpassas i en föränderlig värld. Forskningen är en fallstudie och för att samla in material gjordes 5 intervjuer med klättrare från området. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om klättring i främst USA och​ Agenda 2030,​ det för tiden ledande dokumentet vad gäller hållbar utveckling. ​Agenda2030​ innehåller 17 klimatmål (UN 2015) som enligt Lindsey och Darby (2018) ska förstås som sammankopplade. Insatser mot ett klimatmål kan ha effekter på andra klimatmål, både positiva och negativa. Ågelsjön främjar aktiva hälsosamma liv tack vare sin fina klättring i en vacker omgivning. Vid Ågelsjön främjas kunskap och erfarenheter för att bli en kompetent klättrare, det lägger grunden för ett livslångt idrottande. Klättrarna har haft en viss påverkan på miljön vid Ågelsjön men restaureringen som klättrare från Norrköping klätterklubb driver lägger grunden för ett hållbart klättrande med inkluderande leder och hållbara bultar i berget.

Hållbar utveckling är ett område vars aktualitet eskalerar och har gjort så under en längre tid. Alla behöver inkluderas; på nationell, regional och lokal nivå såväl som på individnivå. Agenda 2030 består av FN:s 17 globala mål som antagits av världens länder och riktar sig mot alla aktörer på marknaden, såväl företag som offentliga organisationer. För att uppnå målen som inkluderas i Agenda 2030 krävs ett effektivare arbete kring hållbarhet och användandet av både formella som informella styrverktyg för att kunna sprida arbetet inom organisationer. Även om hållbar utveckling är ständigt aktuellt saknas det forskning kring hållbarhetsarbete genom styrsystem i offentliga organisationer. Det behövs mer forskning kring vilka verktyg som ska användas och hur de relaterar med varandra i implementeringen av agendan i offentliga organisationer. Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå hur offentliga organisationer arbetar med hållbarhet och Agenda 2030. Inriktningen har varit offentliga organisationers styrsystem. För att uppfylla syftet har empiri insamlats genom en kvalitativ metod. Tio semistrukturerade intervjuer har hållits med offentliga organisationer, med fokus på värmländska kommuner. Respondenter har varit mer eller mindre ansvariga för Agenda 2030 i den offentliga organisationen där de arbetar. Slutsatser som framkommit präglas av en separation mellan hållbarhetens tre delar och en avsaknad av Agenda 2030, dock inte av hållbarhet, i de offentliga organisationerna. En äldre modell av hållbarhet som appliceras i de flesta organisationerna möjliggör för delarna att ta olika mycket utrymme vilket inte går i linje med helhetsbilden som Agenda 2030 förespråkar. Detta hindrar även de offentliga organisationerna från att ha Agenda 2030 som övergripande mål och implementera agendan i sin kärnverksamhet.

Fler och fler flyttar in till städerna, och medan städerna växer behöver de även utvecklas hållbart. De tre perspektiven; ekologiskt, ekonomiskt och social måste balanseras. Parallellt med urbaniseringstrenden förekommer också en trend av att få in naturen och grönområden i staden. I den här studien undersöks det hur hållbar planering uttrycks och praktiseras i en svensk stadsdelsplaneringsprocess. Det har gjorts genom granskning av plandokument och interjuver med planerare i ett projekt i Hudiksvall, där den nya stadsdel Kattvikskajen planeras. Där ligger stort fokus på offentliga rum och de utformas främst utifrån ett socialt perspektiv, men också utifrån det ekologiska perspektivet. Agenda 2030, de globala hållbarhetsmålen, är ett verktyg som tagits fram för att underlätta genomförandet hållbar utveckling, dock är de målen inget som diskuterats eller hänvisats till i det här projektet. Men det har inte funnits några större konflikter mellan det ekologiska, ekonomiska och sociala och det har gjorts val gjorts som i efterhand går att koppla till de olika målen på ett eller annat sätt.

Bakgrund: Textilindustrin är en av de mest förorenande industrierna i världen och allt fler textilföretag inför fast fashion-liknande koncept med nyhetssläpp nästintill varje dag, i takt med att trender kommer och går. Hållbart mode ses ofta som en oxymoron, då fast fashionkonceptet kan ses som motsatsen till det långsiktiga perspektivet inom hållbarhet. En ökad återanvändning och återvinning av textilierna skulle dock kunna minska den miljöpåverkan textilindustrin står för men detta kräver förändringar i hela värdekedjan. Cirkulär ekonomi är en affärsmodell som anses hållbar och tar hänsyn till alla steg i ett företags försörjningskedja. Mycket pekar åt att cirkulär ekonomi och cirkulära flöden är något som hade gynnat vår planet men konceptet har även kritiserats. Frågan är om den cirkulära ekonomin bidrar till välstånd eller om lösningen på miljöproblemen helt enkelt ligger i en minskad produktion och konsumtion. Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse för om, och i så fall hur, tre valda textilföretag arbetar med cirkulär ekonomi samt vad som krävs, av såväl företag som konsumenter, för att ett hållbart och cirkulärt flöde av textilier ska kunna införas. Genomförande: I den teoretiska referensramen görs en litteraturstudie där ett hållbart scenario för ett cirkulärt flöde av textilier utformas. Det hållbara scenariot utgör sedan en analysmodell där fokus ligger på stegen design, val av material, butik, konsumtion och användning, insamling, sortering samt återvinning och återanvändning. I empirin sammanställs denna analysmodell genom att tre valda textilföretags hållbarhetsrapporter och deras arbete mot en cirkulär värdekedja undersöks. För att få kunskap om konsumenters köpvanor, användnings- och återvinningsbeteende av textilier utförs även en enkätundersökning. Slutsats: En liten del av hållbarhetsrapporterna beskriver hur företagen ska uppnå ett cirkulärt flöde av textilier och vad som faktiskt görs och därmed ges intrycket att företagen har en lång väg kvar innan en cirkulär försörjningskedja kan uppnås. Detta på grund av att utvecklingen inom företagen går långsamt i jämförelse med vad som kan förväntas av dem. Den begränsade teknologin på marknaden är också ett hinder och det är först när en fullt fungerande återvinningsprocess finns kommersiellt tillgänglig som cirkeln har en chans att slutas. Om flödet av textilier ska bli hållbart och cirkulärt krävs stora förändringar och det hänger inte bara på företagen utan även på konsumenterna samt en utvecklad teknologi.

In 1972, the United Nations (UN) held its first international environmental conference in Stockholm with 113 participating countries and during the conference, participants agreed that the environmental issue is as important to humanity as peace and development. The concept of sustainable development arose in the 1980s and gained global spread in 1987 when the World Commission launched its report on environment and development and defined sustainable development as "A development that satisfies today's needs without compromising the ability of future generations to satisfy their needs." During the 2000s, the United Nations has highlighted the importance of companies taking responsibility for their activities and contributing to sustainable development through two initiatives. This has led to companies wanting to take responsibility for their business but do not know how to proceed. The purpose of this study is to provide knowledge of how sustainability strategy can be formulated using the UN Global Compact and the UN Sustainable Development Goal and how the Sustainability Strategy can be implemented. The theoretical framework is based primarily on a model that is clearly focused on implementing sustainability strategies, but also research that addresses difficulties with implementing sustainability strategies. The study also contains an attachment with important concepts. The method is based on qualitative interviews with employees at BillerudKorsnäs and is supplemented by a documentary study. The results of the interviews and the document study are described in the study section. The analysis connects results and theory to study how BillerudKorsnäs handled implementation of sustainability strategy and difficulties with this. The study shows that BillerudKorsnäs has dealt with the implementation of the sustainability strategy and has formulated a sustainability strategy that can clearly be linked to the UN Sustainable Development Initiative.

El presente trabajo de investigación se da en un contexto en que el acceso a agua segura es una prioridad. Ello se refleja, a nivel mundial, en los Objetivos de Desarrollo Sostenible, siendo el número 6 garantizar la disponibilidad de agua y su gestión sostenible y el saneamiento para todos, y en el Perú, en la Política Nacional de Saneamiento y el Plan Nacional de Saneamiento aprobados por los Decretos Supremos N°s 007-2017-VIVIENDA y 018-2017-VIVIENDA, respectivamente. Para el cumplimiento de las metas trazadas si bien se requiere realizar inversiones en infraestructura que permitan cerrar la brecha de acceso tanto al servicio de agua potable como alcantarillado, también resulta necesario darle sostenibilidad a la prestación de dichos servicios a través de una adecuada gestión. Para ello, se requiere que tanto los prestadores como las entidades con competencias desarrollen sus capacidades para el ejercicio de sus funciones.

Global hierarchies based on power and resources affect international migration and ethnic relations in many ways. To understand how this works you have to understand processes of globalization – like global agreements. One case of global agreement is the 2030 Agenda for Sustainable Development, which is described as a plan of action and contains 17 universal goals for global sustainable development. In Sweden, the plan of action is described as inevitable because the global challenges that stand before us is associated with high costs. The way global challenges are constructed like a threat can be derived from the neoliberalism. Neoliberalism can be understood as a governmentality and a policy rationality. In this thesis, I aim to discuss the neoliberal governmentality and neoliberal policy rationality that can be seen in the 2030 Agenda for Sustainable Development using critical discourse analysis. One of the things my study showed is that the 2030 Agenda goals are aimed to solve problems through “economic affordability”, market logic and governance/self-management. These ways of solving problems can be derived to neoliberals in several ways – one of them being the neoliberal way of constructing problems and solutions in line with neoliberal interests like market competition and “free choices”. Another thing my study showed is that the 2030 Agenda for Sustainable Development can be seen as a form of administrative technique of the biopower.

Sammanfattning Den här studien handlar om Agenda 2030 som är en del av de globala målen för att skapa enhållbar utveckling. Fram till år 2030 ska alla världens länder enas mot en hållbarhet, utrotafattigdom och hunger, bekämpa ojämlikhet och främja jämställdhet. Syftet med studien är attundersöka om tjänstemännens arbete påverkas av Agenda 2030 i Luleå och Haparandakommun. Med hjälp av Lipskys teori och Seväs ramverk kommer studiens syfte besvarasgenom att undersöka om faktorer som kännedom om Agenda 2030, policyförståelse,implementeringsresurser och policyövertygelse påverkar tjänstemännens arbete vidgenomförandet av Agenda 2030 i Luleå och Haparanda kommun.En kvalitativ undersökning i form av intervjuer har genomförts. Det empiriska underlagetbestår av samtalsintervjuer med 3 tjänstemän från Luleå kommun och 2 intervjuer medtjänstemän från Haparanda kommun. Studiens resultat har visat att kännedom om Agenda2030, policyförståelse och policyövertygelse påverkar tjänstemännens arbete vidgenomförandet av Agenda 2030 i Luleå och Haparanda kommun. Ett annat intressant resultatsom studien visat är att tjänstemän från respektive kommun anser att regeringens styrningkring agendan borde göras tydligare. Nyckelord: Agenda 2030, Luleå, Haparanda, Handlingsutrymmet, Policyförståelse,Implementeringsresurser, policyövertygelse, Hållbarutveckling.

Abstract Introduction: Countries all over the world has through the UN Global Development Goals, Agenda 2030, voluntarily committed to work for an environmentally, socially and economically sustainable world. Countries may have different conditions for achieving the goals, and for managers this kind of change can result in higher expectations on the leadership. Malaysia is one of Southeast Asia's most economically developed countries, but within the country there are still knowledge and economic gaps. It appears that managers in a Malaysian context can face many challenges when implementing the sustainability work that Agenda 2030 requires. Previous research shows limitations in how managers implement and communicate sustainability issues, without it becoming too abstract and difficult for the employees to understand. Therefore, we consider it important to study this subject. Purpose: By examining how managers implement sustainability work, such as Agenda 2030, in the organization, we can gain a greater understanding of which aspects that are important in a change work and how managers deal with the increasing expectations. Research methodology: The study is a case study based on a qualitative research method with an inductive approach. Eleven recorded semi-structured interviews, with 22 questions, were conducted with various managers in a multinational Swedish company operating in Malaysia, including the CEO and the Sustainability manager of Southeast Asia. The theoretical framework is, from the empirical material, based on three themes- leadership in change, communication and create an understanding through learning. Result and analysis: The result from the study shows that the role of leadership, communication and creation of an understanding through learning are important aspects for a successful organizational change, which the sustainability work with Agenda 2030 brings.  Conclusion: We have found that leadership, communication and creation of an understanding through learning is three important aspects when managers implement sustainability work. This study shows that through good communication, continuous work with sustainability issues and contributing with the right education, managers can create an understanding and commitment in the implementation process for the employees. At the same time, it seems advantageous for managers to set a good example, have a good understanding for employees different conditions and opportunities, and that the context can play a big role when it comes to understanding and working with sustainability. Keywords: Sustainability, Agenda 2030, Organizational change, Leadership, Implementation, Communication, Learning

Medvetenheten för den mänskliga påverkan på miljön ökar och har blivit en alltmer viktig fråga inom nationell politik. Sverige vill se sig själva som en internationell förebild vad gäller alla dimensioner av hållbarhet och i uppfyllandet av de globala målen, något som kräver ett stort engagemang från hela samhället. Inom civilsamhället spelar icke-statliga organisationer (NGO:s) en viktig roll i detta, både genom sin egen verksamhet med miljöskyddande arbete och folkbildning, och som övervakare av att åtaganden uppfylls av olika makthavare i samhället. Tidigare forskning målar upp NGO:s som viktiga aktörer inom hållbarhetsfrågan och diskuterar hur de kan anamma denna roll på bästa sätt. Forskningen tyder även på att deras syn på hållbar utveckling kan skilja sig åt beroende på deras fokusområden. Med NGO:s framträdande roll inom hållbarhetsfrågan i beaktning syftar studien till att undersöka hur dessa förhåller sig till hållbarhetskonceptet. Med hjälp av intervjuer med representanter från tre icke-statliga miljöorganisationer (ENGO:s) samt relevanta dokumentationer från dessa kunde studien besvara hur några ENGO:s i Sverige arbetar med hållbar utveckling, samt vilket perspektiv de har på konceptet och hur detta skiljer sig åt. Undersökningen gjordes i relation till grön ekonomi och några utvalda globala mål inom Agenda 2030 samt utgick från begreppen hållbar utveckling och miljörättvisa. I resultatdelen framhävs bland annat miljörättvisa och sambandet mellan miljöförstöring och ekonomisk tillväxt. Organisationernas syn på hållbar utveckling skiljer sig åt något, och de inkluderar aspekter av miljömässig-, social- och ekonomisk hållbarhet till olika grad i sitt arbete. Samtliga anser att ekonomisk hållbarhet är den minst viktiga delen inom hållbar utveckling och något som förstör för den sociala och miljömässiga hållbarheten. Organisationen med starkast fokus på klimatet är minst benägen att implementera hållbar utveckling i sitt arbete och ser inte att klimatet har en stor del av konceptet. De andra två organisationerna har ett mer holistiskt synsätt på hållbar utveckling och sambandet mellan de tre dimensionerna, och vikten av att implementera dessa i sitt miljöarbete. Dessa två organisationer har även ett tydligt fokus på miljörättvisa. Organisationernas inställning till vilken roll de spelar i uppfyllandet av de globala målen skiljer sig åt beroende på deras fokuspunkter. De arbetar dock alla med det 13:e globala målet, vilket handlar om att bekämpa klimatförändring-arna, men till olika grad och med olika angreppssätt. Något som genomsyrar samtliga organisationers arbete är påverkansarbete och folkbildning, vilket de alla tre identifierar som vikta aspekter av deras miljöarbete. De lägger även stor vikt vid samarbete, och ser att de behöver gå ihop för att kunna påverka och för att utbyta kunskap.