Under de senaste decennierna har CSR-begreppet blivit ett omtalat ämne. Det ökade hållbarhetsintresset och ökade oron för världen kom att påverka Agenda 2030. Agendan influerade vidare lagändring i Sverige i Årsredovisningslagen år 2017 som berörde vilka företag som behöver upprätta en lagstadgad hållbarhetsrapport. Enligt forskare har bankbranschen en indirekt påverkan på miljön, men direkt påverkan på hållbarhetsfrämjande projekt och har således en avgörande roll i uppnåendet av de globala hållbarhetsmålen. Trots detta är befintlig forskning om bankernas hållbarhetsarbete knapp och studier har främst fokuserat på storbanker. Således påstår forskare att framtida studier om SMF-banker krävs som jämför utvecklingen och mängden producerad hållbarhetsrapportering hos storbanker och SMF-banker över tid. Studien syftar att undersöka hållbarhetsrapporteringen i den svenska bankbranschen där studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys som genomförts med hjälp av CONI-modellen samt utlåtanden från bankerna. Urvalet bestod av fyra banker, två SMF och två storbanker, indelade i nischkategorierna värdepappersinstitut och konsumtionskreditbanker. Resultatet visar en ökning av frekvens och innehållskvalitet i samtliga bankers hållbarhetsrapporter under studieperioden. Det visar vidare att nischkategorierna anammat olika förhållningssätt till hållbarhetsarbetet och att signifikanta skillnader föreligger det året vardera bank upprättar sin första hållbarhetsrapport. CSR:s sociala perspektiv har varit dominerande och resultaten visar en ökad homogenitet inom vardera nischkategori sett till hållbarhetsarbetet, men signifikanta liknelser mellan SMF-bankerna kan inte tydas. Resultaten indikerar att bankbranschen primärt ägnar sig åt de perspektiven av CSR där de kan göra störst skillnad. / In recent decades, the concept of CSR has become a hot topic. The increased interest in sustainability and the increased concern for the world came to influence Agenda 2030. The agenda further influenced a change in the law in Sweden in the Annual Accounts Act in 2017, which concerned which companies need to draw up a statutory sustainability report. According to researchers, the banking industry has an indirect impact on the environment, but a direct impact on sustainability-promoting projects and thus has a decisive role in achieving sustainability goals. Despite this, existing research on the banks' sustainability work is scarce and studies have mainly focused on large banks. Thus, researchers claim that future studies on SME banks are required that compare the development and amount of sustainability reporting produced by large banks and SME banks over time. The study aims to investigate sustainability reporting in the Swedish banking industry, where the study is based on a qualitative content analysis carried out using the CONI-model and bank expressions. The sample consisted of four banks, two SMEs and two large banks, divided into the niche categories securities institutions and consumer credit banks. The result shows an increase in frequency and content quality in all banks' sustainability reports during the study period. It further shows that the niche categories adopted different approaches to sustainability work and that significant differences exist in the year each bank prepares its first sustainability report. CSR's social perspective has been dominant, and the results show an increased homogeneity within each niche category in terms of sustainability work. We cannot discern significant similarities between the SME banks. The results indicate that the banking industry primarily devotes itself to the perspectives of CSR where they can make the biggest difference.

The Supreme Court of the United States’ decision to reclaim the constitutional right to carry out an abortion in 2022, was founded in a far-right politician's agenda. Considering recent developments in Western countries in Europe, far-right political parties have increased their power during the 2010s until present time. With this thesis, the aim was to review far-right European politicians’ abortion policies on national and EU-level, to be able to present whether a threat towards abortion rights and thus human development could be seen in Europe as well. The human development approach was the theoretical framework used to analyze the findings in this thesis. This framework helped understand in what ways anti abortion policies oppose different types of freedom and general goals in society, and how this affects well-being, agency and justice. The research was carried out through a qualitative desk study with a deductive element, by presenting data in forms of results of roll-call votes in the European Parliament, party programmes and agendas, and other official documents. The results and analysis showed that the reviewed politicians and parties conduct policies against abortion rights at both national and EU-level, which drew the conclusion that tendencies of a threat toward human development in the West were found.

The purpose of this paper is to determine how teachers in their future profession can provide an inclusive mathematics education, free from discrimination, in fulfilment of goal 4 (SDG 4) in the sustainable development goals in Agenda 2030. Goal 4 is to “Ensure inclusive and equitable quality education and promote lifelong learning opportunities for all” (UN, 2022). The research questions discussed in the paper are the following: Which inclusive methods can mathematics teachers implement in the classroom (in accordance with SDG 4 in Agenda 2030)? What challenges do mathematics teachers encounter in their profession, in relation to inclusive education? On what grounds might discrimination against students in mathematics education occur? In developing the paper the work has been divided between the two authors. Individual searches were made and later discussed. The initial searches contained the keywords "discrimination", "mathematics education", "safety" and "Agenda 2030" with additional synonyms. Later on, “inclusion” was determined as a key search word as it generated more relevant search results. The paper discusses inclusion within mathematics education, student perceptions and framings in connection with the subject. Regarding this, methods for inclusion within the area are presented in the paper's conclusion. The methods include language-oriented teaching, variation, differentiation possibilities, the relationship between the teacher and the students, student-led teaching, repetition, routines, intervention and follow-up.

Vår tids största utmaning är den globala uppvärmningen. Trots en ökad medvetenhet kringhållbarhet i samtliga branscher stiger temperaturen på jordklotet. Bygg- ochfastighetsbranschen står för 21% av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp och bär ett stortansvar för arbetet mot målen i Agenda 2030. De traditionella entreprenadupphandlingarfokuserar endast på bästa pris. Invanda arbetssätt bör bearbetas, där konkurrenskraften iupphandlingsskedet kan utnyttjas bättre.Syftet med studien är att undersöka hur upphandlande myndigheter implementerarhållbarhetskrav vid offentlig upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, förROT-projekt av flerbostadshus. Studien är av explorativ karaktär och bygger på kvalitativtmaterial där tre analyser kombineras. Med kompetens inom hållbar offentlig upphandling hartolv personer intervjuats. Tillsammans med en omfattande litteraturstudie samt en praktisknulägesanalys belyser studien goda exempel och vägleder upphandlande myndighet blandverktyg för implementeringen av uppföljningsbara hållbarhetskrav. Dessutom presenterasincitament och förutsättningar för hållbar offentlig upphandling i harmoni med Agenda 2030:smål 11, 12 och 13 i form av en checklista.Av studiens resultat framgår att ämnet är relativt ostuderat, där uppföljning av hållbarhetskravär den minst utvecklade delen av hållbar upphandling. Social hållbarhet pekas ut somsvårbemästrat generellt. Ambition från kommunen, mandat för upphandlaren och ansvarigöver uppföljningen är förbättringsområden och behövs för att vikten av hållbarhet ska öka vidoffentlig upphandling. Vidare efterfrågas reglering av LOU med striktare direktiv och störreöppenhet kring likabehandlingsprincipen.Att utföra en fallstudie av en hållbar offentlig upphandling utifrån denna studies checklista ärett intressant område för vidare forskning.

Agenda 2030 has reached its half-way mark, making it a highly relevant topic to examine. A critical discourse analysis (CDA) is applied through this research to identify the underlying norms and values of Sustainable Development Goals (SDGs), 8 (decent work and economic growth) and 10 (reduced inequalities). The post-development theory provides five key concepts (economic growth, developed/developing countries, modernity and change and a lack of social, environmental and cultural aspects) that serve as the lens on which we view the SDGs. The analysis brings a new perspective to the limitations and challenges within Agenda 2030, while also identifying goal conflicts within and between the goals. The discourse within SDGs 8 and 10 shows traces of these five key concepts. Terms such as economic growth, developed and developing countries, innovation, modernity and change are mentioned throughout the respective targets. Other phenomena, although promised to be addressed, are being left out, such as cultural differences and non-economic forms of inequality. Further research indicated that the two goals came with dissimilarities and similarities, both within and between them. The similarities showed, although SDGs 8 and 10 are representing two different focuses, (economic and human rights) they shared almost identical underlying notions, namely the clear focus on economic development. These findings indicate a potential pitfall within Agenda 2030 in regards to their narrow and uncoordinated choice of making two goals with different intentions share the same objective. The dissimilarities became evident when some targets within SDG 8 promoted policies that would lead to less economic growth. The same can be said for SDG 10, as some policies would also contradict SDG 8’s aim. SDG 10 also contains certain targets that wrongfully use the term equality, contradicting the aim of the goal. Other similarities include certain contradictory statements between the targets in both goals.

I september 2015 slöt världens ledare upp bakom ett ramverk och 17 globala mål för hållbar utveckling – FNs Agenda 2030 (A/RES/70/1, 2015) – med tillhörande finans- och klimatagenda.  Detta examensarbete undersöker hur Regeringskansliet arbetar för att implementera de nya globala målen för hållbarhet. Syftet med studien är i förlängningen att vara en hjälp i det fortsatta arbetet inom Regeringskansliet då potentiella barriärer i implementeringsmodellen identifieras och alternativa arbetssätt kan föreslås. Studien kan bidra till forskningen kring hållbarhetspolicys då den kombinerar implementeringsteori och ecological governance på ett sätt som efterfrågas i ecological governanceforskningen. Genom en kvalitativ studie undersöktes Regeringskansliets processer för implementering av Agenda 2030. Det framkom att Regeringskansliet till viss del har ändrat det traditionella sättet att genomföra implementering genom att låta finansdepartementet ha ett ansvar. Dock finns fortfarande en rad barriärer som, om de åtgärdades, skulle kunna förbättra implementering av Agenda 2030 och således vara fördelaktigt för att uppnå de globala målen och minska samhällets negativa miljöpåverkan. / In September 2015 world leaders agreed upon a framework and 17 global sustainable development goals – the UN’s 2030 Agenda  (A / RES / 70/1, 2015) – with its associated financial- and climate agenda. This thesis examines how the Government Offices of Sweden implements the new global goals for sustainability. The purpose of the study is ultimately to be a help in future implementation as potential barriers are identified and alternative approaches can be suggested. The study may contribute to the research on sustainability policies, as it combines theories of implementation and ecological governance in a way that is suggested in ecological governance. Through this qualitative study the Government Office’s process for the implementation of Agenda 2030 was examined. It emerges that the Government Offices, to some extent, has changed the traditional way of implementation by assigning the Treasury Department responsibility. However, there are still a number of barriers that, if they were addressed, could improve the implementation of Agenda 2030 and thus be beneficial for achieving the global targets and reducing society's negative environmental impact.

Klimathot både idag och i framtiden leder till att våra samhällen ställs inför nya krav och behöver omorganiseras. För att hantera problem kopplat till klimatet och förändra världen i linje med Agenda 2030 anses utbildning vara avgörande. Hållbar utveckling står med både i högskolelagen och läroplanen för förskola. Förskollärarstudenter blir därför av högsta vikt för att ge barnen den kunskap de behöver för att möjliggöra ett framtida arbete med de globala målen. Därmed är undersökningens syfte att undersöka arbetet med hållbar utveckling i förskollärarprogrammet i Sverige för att se hur programmen arbetar för att främja en hållbar utveckling. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har använts för att nå undersökningens syfte. Undersökningens resultat har analyserats genom att integrera kunskapsläge och teoretiskt ramverk för att få fram hur hur arbetet med hållbar utveckling sker på förskollärarprogrammet och hur förutsättningar skapas för lärande om hållbar utveckling. Undersökningen ledde till svaren att stöttande, engagerade lärare bidrar till ett aktivt erfarenhetsbaserat lärande som används för att undervisa om Agenda 2030 och hållbar utveckling. Undervisningen leder till att studenterna erhåller kunskap om hållbarhet och hur det bör läras ut till barn.

Hållbar utveckling är en viktig process för människors välbefinnande, både nu och i framtiden. FN har tagit fram 17 globala hållbarhetsmål, Agenda 2030, som syftar till att utrota fattigdom, etablera socioekonomisk integration och skydda miljön. En viktig pusselbit i att nå målen är ledarskap. Tidigare studier visar att ledarskap behövs för att skapa en hållbar organisation. Ledare är viktiga för att motivera och vägleda mot hållbar utveckling, vilket kräver att ledares engagemang och stöttning. Ledarens värderingar och egenskaper är därmed av betydelse. Vidare har regioner en unik roll i att nå hållbarhetsmålen i och med att de har tillgång till ett stort nätverk, hela samhället, vilket underlättar för dem att implementera målen. Syftet med studien är att undersöka ledarskapets roll i implementering av hållbarhetsmål i offentliga organisationer. För att besvara syftet har personer i en ledarroll inom olika regioner som arbetar med hållbar utveckling undersökts. Studien är baserad på tio kvalitativa intervjuer med elva respondenter. Slutsatsen blev att det inte förekommer specifika ledarskapsstilar vid implementering av hållbarhetsmål, snarare är det en kombination av ledarskapsstilar som förekommer, förmodligen för att implementationen av hållbarhetsmål kräver flexibilitet. Vidare drogs också slutsatsen att implementering sker genom anpassning av hållbarhetsmålen och genom att inkludera dem i styrande dokument. Resultatet påvisade även fyra egenskaper som tidigare teori inte nämnt, förutsättningsskapande, inkluderande, tillmötesgående och helhetsperspektiv. Det förslag att uppnå för Agenda 2030 från tidigare teori används i regionerna även om de inte känner till förslaget eller uttalat använder den. Dock behövs en ledare som kan skapa struktur och koordinera stegen i förslaget.

Inledning: Återanvändningsgraden av schaktmassor är väldig låg i Sverige. Det har lett till ett ökat klimatutsläpp och överutnyttjande av naturresurser. Ökad återanvändning av schaktmassor skulle gynna miljön och ekonomin på många olika sätt. Syftet med studien är således att undersöka förutsättningarna för recirkulering av schaktmassor och att ta reda på varför schaktmassor inte återanvänds mer genom intervjuer med aktörer i värdekedjan. Syftet uppnås genom att ta reda på vilka hinder som har lett till att en cirkulär masshantering inte fungerar fullt ut inom anläggningsindustrin samt att ta reda på vilka incitament som krävs för att marknaden för återvunna schaktmassor ska förbättras. Metod: En litteratur- och intervjustudie användes som metod för att besvara studiens frågeställningar. Litteraturstudien bidrog till kunskapsuppbyggnaden i början av arbetet och fortgick löpande under hela arbetets gång. Intervjustudien bestod av semistrukturerade kvalitativa intervjuer som utgick ifrån en intervjumall. Intervjuerna möjliggjorde möten med verksamhetsutövare och myndighetspersoner som är verksamma i Västra Götaland, vilket bidrog till att aktuell information kunde erhållas. Resultat: Studien påvisar tydliga tecken på brister i hanteringen av schaktmassor inom anlägg-ningsindustrin. Avfallslagstiftningen anses vara komplicerad och resultatet visar på att det finns brister i samarbetet mellan myndighetspersoner och verksamhetsutövare. Dessa problem leder bland annat till att oseriösa aktörer lättare kan ta sig in i marknaden. Ett annat problem är de långa handläggningstiderna som leder till att användbart material körs till deponi, vilket i sin tur leder till ökad utvinning av jungfruligt (nyproducerat) material samt ökad belastning på kli-matet. Diskussion: Respondenternas syn på ovannämnda brister är snarlika men kan i vissa fall skilja sig åt beroende på om respondenten är en myndighetsperson eller en verksamhetsutövare. Vid intervju med en av myndighetspersonerna nämns ofullständig information från entreprenörer som en av anledningarna till de långa handläggningstiderna för recirkulering. Tvärtemot nämner verksamhetsutövarna att den svårtolkade avfallslagstiftningen försvårar myndighetspersonernas arbete, vilket leder till långa handläggningstider och att användningsbara schaktmassor följaktligen hamnar på deponi. Respondenterna uppfattas ändå vara positiva inför framtiden. Detta kan bland annat bero på de initiativ som har tagits inom branschen. Aktörer inom branschen har blivit mer medvetna och jobbar mot en omställning till cirkulär masshantering. Exempelvis sker samarbetsförsök i en större skala för att skapa en bättre marknad för schaktmassor i Göteborg. På Regeringsnivå har Naturvårdsverket fått i uppdrag att undersöka hanteringen av jord- och schaktmassor i syfte att underlätta tillsynsarbetet. Naturvårdsverket arbetar för tillfället med att uppdatera sin handbok för hantering av schaktmassor. / Introduction: Reuse of excavated soil is very low in Sweden. This has led to increased climate emissions and overexploitation of natural resources. Increased reuse of excavated masses would benefit the environment and economy in many ways. The purpose of the study is therefore to look over the conditions in the market for reused soil and find out why exca-vated soil is not more reused through an interview of the stakeholders in the value chain. The purpose of the study is achieved by finding out what obstacles have led to a circular mass management not working fully in the construction industry and to find out what incentives are needed to improve the market for recycled excavated masses. Method: A literature- and interview study were used as a method to answer the study's questions. The literature study contributed to the knowledge building at the beginning of the work and continued continuously throughout the work. The interview study consisted of semi-structured interviews based on an interview guide. The interviews enabled meetings with entrepreneurs and government authority employees active in Västra Götaland, which contributed to obtaining current information. Result: The study shows a clear sign of shortcomings in the handling of excavated masses in the construction industry. The waste legislation is considered to be complicated, and the results show that there are shortcomings in the cooperation between authority employees and entrepreneurs. These problems make it easier for illegal activities within the excavated masses market. Another problem is the long waiting period to get permission to recycle the excavated soil, this makes useful masses getting to the landfill, which in turn leads to increased extraction of virgin material and increased load on the climate. Discussion: The respondents' views on the above-mentioned shortcomings are similar but may in some cases differ depending on whether the respondent is an authority employee or an entrepreneur. In an interview with one of the authority employees, incomplete information from entrepreneurs is mentioned as one of the reasons for the long waiting periods to get per-mission to recycle. On the contrary, the entrepreneurs mention that the difficult waste legislation puts the authority employees in a difficult position, which leads to long waiting periods and that usable excavated masses consequently end up in landfills. Although there are major shortcomings in the handling of excavated masses in the construction industry, the respondents have a positive attitude towards the future. This may be due to the initiatives that have been taken in the industry. The entrepreneurs and authority employees have become more aware and are working towards a transition towards circular mass management. In many municipalities, such as in Gothenburg they have joined forces and tried to cooperate on a larger scale, to create a better market for excavated masses. On the governmental level the Swedish Environmental Protection Agency has been commissioned to investigate the handling of soil and excavated masses in order to facilitate the administration. The Swedish Environ-mental Protection Agency is currently working to update its handbook on excavated masses.

Individer med funktionsvariation är ur ett samhällsperspektiv en utsatt grupp, trots erhållandet av samma rättigheter till ett gott liv som övriga samhällsmedborgare. Föräldraskapet till barn med funktionsvariation, kan resultera i ett extra omvårdnadsansvar för att tillgodose barnets behov och rättigheter, vilket ibland med förnegativ inverkan på föräldrars hälsa. Antalet barn som är i behov av extra stöd för att uppnå sin fulla potential ökar. Den studerade koordinatorinsatsen verkar från ett personcentrerat förhållningssätt genom att kartlägga behov av stöd, identifiera och informera om samhällets stöd och tjänster från olika aktörer och förmedlar kontakter för att komma vidare i intern och extern vårdprocess. Syftet är att skildra föräldrars upplevelser av erhållandet av en koordinator. Kandidatstudien genomfördes i form av en litteraturstudie med innehållsanalys bestående av 10 artiklar. Resultatet synliggjorde föräldrarnas upplevelser av den relationella professionalismen som innebar stöd, kunskap och tillgänglighet vilket främjade välmående. De identifierade upplevelserna resulterade i tre kategorier; Att främjas välmående; Att erhållas kunskap genom kommunikation och Att erhållas stöd i vårdsamordning. Resultatet diskuterades utifrån vikten av att erhålla stöd i föräldraskapet sett till mänskliga rättigheter, gällande lagstiftning samt politiska mål i enighet med Agenda 2030 för att främja en nationell vårdutveckling som möter föräldrars behov i vårdens utformning.