SammanfattningSyfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogernas användning utav TAKK i deras undervisning i grundsärskolan. Mina frågeställningar är: 1.På vilket sätt använder pedagogerna TAKK och i så fall varför?2.Vilka TAKK kunskaper har pedagogerna?3.Vilka andra kommunikationssätt använder pedagogerna?Metod: Datainsamlingen i studien genomfördes utifrån kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på en grundsärskola i södra Sverige. Utöver intervjuer genomfördes under två dagar observationer, både i en träningsklass och i en särskoleklass. Intervjuerna transkriberades och en analys gjordes utifrån tematisering av materialet. Intervjuerna tolkades sedan hermeneutiskt. Under de två observationstillfällena genomfördes fria anteckningar i direkt anslutning till observationerna. Teori: Den teoretiska förankringen i studien är ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Detta perspektiv fokuserar på hur en individ handlar i samspel med andra och hur hen tolkar vardagliga händelser med symboliska handlingar som t.ex. tal, gester och ansiktsuttryck (Trost och Levin, 2010).Resultat: Utifrån intervjuer samt observationer har det framkommit att pedagoger som arbetar i träningsklasser använder betydligt mer TAKK än pedagoger som arbetar i särskoleklass. Pedagoger som arbetar i särskoleklass använder sig inte utav TAKK i sin undervisning trots att observationen har visat att behovet finns. Pedagogerna använder sig mer utav olika datorprogram som stöd till sina elever. Pedagogerna som arbetar i träningsklasserna använder sig utav TAKK i betydligt mer utsträckning men även här har resultatet visat att det finns situationer som pedagogerna inte använder sig utav TAKK. Dessa situationer är bland annat raster och lunchraster. Resultatet har även visat att inte alla pedagoger som arbetar i träningsklasser använder TAKK i lika stor utsträckning som sina andra kollegor. Skolan har erbjudit all personal att delta i grundkurser i TAKK och alla intervjupersoner har deltagit i dessa kurser.

Idag visar allt fler forskningsresultat på de språkutvecklande vinsterna hos samtliga barn när verksamheter bedrivs med AKK som komplement. AKK är ett paraplybegrepp som innefattar bland annat bildstöd och tecken som stöd, där olika AKK-system visualiserar språket. Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärares inställningar till användande av AKK, samt vilka förutsättningar de anser sig ha för att naturligt kunna använda sig av AKK i undervisningen. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat se likheter och olikheter i förskollärarnas kunskaper och sätt att använda AKK, likväl som vi delgetts deras tankar kring ämnet. Studiens resultat visar att förskollärare generellt har en god inställning till AKK och dess arbetsformer, men att verksamhetens arbete oftast endast innefattar arbete med bildstöd. Dagens förskollärare har väldigt olika förutsättningar för att kunna bedriva undervisning med AKK inkluderat, vilket kan ge konsekvenser. Studien påtalar vikten av kompetenshöjande fortbildningsmöjligheter för våra pedagoger, och tidigare forskning visar att pedagoger som är duktiga på AKK har lättare att uppmärksamma behov och anpassa lärmiljöerna på ett sätt som inkluderar alla barn. I studien framkommer också hur både barngruppens och arbetslagets konstellation påverkar hur arbetet med AKK tar vid, samtidigt som resultatet visar på förskollärarnas insikt om fördelarna med AKK oavsett vilka uttalade behov som finns. / Today, more and more research results show the language development gains of all children when activities are conducted with ACC as a supplement. ACC is an umbrella concept that includes image support and signs as support, where different ACC systems visualize the language. The purpose of this study has been to examine preschool teachers' attitudes towards using ACC, as well as what conditions they consider to have to be able to naturally use ACC in teaching. Through qualitative interviews, we have been able to see similarities and differences in the preschool teachers' knowledge and ways of using AKK, as well as their thoughts on the subject. The results of the study show that preschool teachers generally have a good attitude towards ACC and its working methods, but that the organization's work usually only includes work with image support. Today's preschool teachers have very different conditions for being able to teach with ACC included, which can have consequences. The study points to the importance of competence-enhancing continuing education opportunities for our pedagogues, and previous research shows that pedagogues who are good at ACC have an easier time paying attention to needs and adapting learning environments in a way that includes all children. The study also shows how the constellation of both the children's group and the work team affects how the work with AKK takes place, while the results show the preschool teachers' insight into the advantages of ACC regardless of the stated needs.

No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera på vilka sätt lärare arbetar för att främja interaktion mellan elever i grundsärskolan inriktning träningsskola. Svar söktes på hur lärare arbetar med den kommunikativa miljön, och på vilket sätt alternativ och kompletterande kommunikation kan användas för att främja den horisontella kommunikationen. Vidare undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare upplever att det finns för eleverna att interagera med varandra. Det empiriska materialet samlades in i en mellanstor svensk kommun. Studien utgick från en fenomenologisk forskningsansats med inspiration av ett sociokulturellt perspektiv. Studien visade att elever i träningsskolan erbjuds för lite horisontell kommunikation och att det finns flera orsaker till detta. De huvudsakliga anledningarna till varför eleverna får för lite horisontell kommunikation som framkommer i studien är brister i den kommunikativa miljön, hög vuxentäthet samt elevernas funktionsnedsättningar. I studien framkommer att lärare medvetet arbetar för att främja elevernas interaktion genom att skapa ett positivt klimat och genom att tillrättalägga såväl den fysiska som den sociala miljön. Enligt lärarna i studien har samtliga elever behov av alternativ och kompletterande kommunikation i olika former. Vidare beskrivs den alternativa och kompletterande kommunikationen som ett viktigt verktyg för att öka elevernas möjligheter att interagera med varandra.

Syftet med denna studie var att undersöka skriftspråkslärande efter nybörjarstadiet, hos elever utan eget tal; med severe speech and physical impairment (SSPI) samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Frågeställningarna var följande: - Hur beskriver dessa elever själva sitt skriftspråkslärande? - Vilka fruktbara arbetssätt och miljöer för dessa elevers skriftspråkslärande finns dokumenterat i forskning? Metoderna innebar en livsberättelseintervju genom computer assisted personal interviewing (CAPI), samt systematiska litteraturstudier med en kvalitativ metasyntes som mål. Resultaten visar vikten av att dessa elever når en god läs- och skrivförmåga. Möjligheter öppnar sig för lärande och inte minst kommunikation över tids-, rums- och persongränser. Avgörande för elevers fortsatta skriftspråkslärande var förväntningar, kvalitet på undervisning samt stimulans inom den grundläggande emergent literacy-fasen. Här spelar ålder mindre roll, med andra ord är det aldrig för sent att utveckla sitt skriftspråkslärande. Pedagogiska konsekvenser i form av interventionsprogram måste möta alla delar inom skriftspråkslärandet för att ge resultat. För att framgångarna ska bli bestående krävs samarbete mellan skola, hem och experter. Slutsatser är att engelskspråkig forskning visar goda resultat efter deltagande i interventionsprogram. Svensk forskning i samma anda med tvärvetenskapligt samarbete brådskar, så gör även kompetensutveckling för berörda lärare.

SammanfattningDenna studie behandlar området kommunikation i grundsärskolan. Syftet med studien var att ta vara på verksamma lärare/speciallärares kunskap om och nyttan av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) i grundsärskolan samt att undersöka hur de genom användningen av AKK som verktyg skapar förutsättningar för elevers inkludering i skolmiljön. Studien är kvalitativ och intervjuer med lärare/ speciallärare har genomförts för att kunna ta del av deras syn och tankar kring AKK samt betydelsen av AKK för elevernas lärande och sociala samvaro. Data analyserades med stöd av Vygotskijs (1934) teorier om språkets betydelse, Molanders (1996) teori om språk och tyst kunskap samt Wetsos (2006) slutsatser om relationen mellan barn och vuxen relaterat till språklig utveckling. Tidigare forskning, nationellt och internationellt, visar att AKK är viktigt för elever med kommunikationssvårigheter och att det saknas vuxna runt elever som kan modellera (visa vägen) och utbilda inom AKK. Studien visar på ett liknande resultat och att det saknas vuxna runt elever som kan utbilda inom AKK. Mer kunskap och fortbildning inom AKK behövs. AKK ses vara ett oerhört viktigt verktyg för att ge elever möjlighet att lära och lärare att skapa förutsättningar för utbyte samt leda insatser för att nå inkludering av elever i skolmiljön.

The purpose of the thesis was to find out teachers' perception of the phenomenon of alternative and complementary communication (AAC) and how AAC enables pupils to develop their communicative and linguistic abilities. The study has a qualitative approach and it is based on a phenomenographic research approach and a socio-cultural perspective. The empirical data collection was done through interviews with eight teachers. The teachers work at or have experience of special needs schools for pupils with intellectual disability and pupils who lack verbal communication.  To analyze the material, thematic analysis was used. Through the interviews, it emerged from the teachers' statements that the phenomenon of AAC supports pupils who lack verbal communication to learning and social interactions. This, in turn, enables participation and independence. Based on the analysis of the results, four levels of description categories of AAC were made visible. Description category one is the most basic level and description category four the most advanced. Based on the results of the study, it is made visible that students should be offered communicative and linguistic development through the support of individualized AAC, practiced on their communicative and linguistic abilities based on the proximal development zone. It emerged from the result that categories one and two do not develop students' linguistic abilities in a qualified way, since within these categories of description, communication consists primarily of one-word sentences and does not contain grammar, word classes or sentence structures. Under category one you find AAC methods where students are offered communication through single images and objects.  Categories three and four include communication tools that contain linguistic development possibilities, such as alphabets, text, written language and speech synthesis that enable multi-word sentences. Based on the informants' statements, the need for AAC methods that develop the students' linguistic abilities is made visible. It also emerged that the collaboration with habilitation and speech therapists was a crucial factor in being able to offer students communication tools from categories three and four.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om några pedagogers erfarenheter av att stötta kommunikativ utveckling hos elever som läser ämnesområden inom grundsärskolan. De frågeställningar som legat till grund för studien är: Vad betraktar pedagogerna som möjligheter respektive hinder för elevernas kommunikationsutveckling? Hur beskrivs elevernas roll i processen med kommunikationsutveckling? Hur kan pedagogers erfarenheter förstås utifrån specialpedagogiska perspektiv? Digitala semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta pedagoger verksamma i grundsärskolan. Materialet transkriberades och tematisk innehållsanalys genomfördes samt analys utifrån följande specialpedagogiska perspektiv: ett relationellt perspektiv, ett kategoriskt perspektiv, ett kritiskt perspektiv och ett dilemmaperspektiv. Vårt resultat visar att pedagoger betraktar AKK-verktyg som den främsta möjligheten för elevers kommunikationsutveckling. Pedagogerna beskriver att de har erfarenheter av att använda bland annat bildstöd i form av till exempel pekkartor, scheman och digitala kommunikationsverktyg samt tecken som stöd i undervisningen. Det framkommer även att det är viktigt att ha en fungerande samverkan med vårdnadshavare och andra insatser kring eleven för att kunna skapa de bästa kommunikativa miljöerna för eleverna. Av resultatet framgår också vikten av utbildning och kompetens hos pedagoger inom kommunikation vilket återspeglar mycket av tidigare forskning. Brist på utbildning och kompetens leder till hinder för pedagoger att anpassa undervisningen utifrån elevers kommunikativa behov. I resultatet framkommer att elevernas roll i processen med kommunikationsutveckling främst beskrivs som behövande och att pedagogerna ser det som sin uppgift att kompensera för elevernas kommunikativa svårigheter med olika stödinsatser där AKK är den främsta insatsen. I vår analys ser vi att ett relationellt perspektiv är det mest framträdande perspektivet bland annat genom att relationen mellan pedagog och elev lyfts fram av pedagogerna som avgörande för elevernas kommunikationsutveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about some pedagogues experiences of supporting communicative development in students with moderate or severe intellectual disability. The questions that formed the basis of the study are: What do pedagogues consider opportunities and obstacles for students' communication development? How is the students' role described in the process of communication development? How can pedagogues experiences be understood from a special education perspective?Digital semi-structured interviews were conducted with eight pedagogues active in the elementary special school. The material was transcribed, and thematic content analysis was carried out, as well as analysis from the following special education perspective: a relationship-based perspective, a categorical perspective, a critical perspective as well as a dilemma perspective. Our results show that pedagogues regard augmentative and alternative communication (AAC) tools as the main opportunity for students' communication development. The pedagogues describe that they have experience of using, among other things, visual support in the form of, for example, point maps, schedules and digital communication tools as well as sign language as support in teaching. It also appears that it is important to have a functioning collaboration with guardians and other efforts around the student in order to create the best communicative environments for the students. The results also show the importance of education and competence of pedagogues in communication, which reflects much of previous research. Lack of education and competence leads to obstacles for pedagogues to adapt teaching based on students' communicative needs.The results show that the students' role in the process of communication development is mainly described as needy and that the pedagogues see it as their task to compensate for the students' communicative difficulties with various support efforts, where AAC is the main effort. In our analysis, we see that a relationship-based perspective is the most prominent perspective in that the relationship between pedagogues and student plays a large role in students' communication development.

No description available.