The purpose of this thesis is to investigate what’s written about how libraries treat people with disabilities, in this case communication and/or language disabilities and if there is something written about library and Alternative and Augmentative Communication. (AAC). The design of the investigation is a so-called scoping review. A life in the round theory by Elfreda Chatman was used as well as international Classification of Functioning and the empowerment concept. Six articles were found and included in this thesis. The main result is the importance of training and education of the librarians in combination with a supportive management.

I den här studien har jag undersökt hur tre dramapedagoger arbetar med AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) inom dramapedagogisk verksamhet. Frågeställningarna som studien utgår från är: på vilket sätt och i vilket syfte tillämpar dramapedagogerna alternativ och kompletterande kommunikation i dramaverksamheten? samt hur kan dramapedagogernas syfte och tillvägagångssätt med alternativ och kompletterande kommunikation i dramaverksamheten tolkas utifrån ett designteoretiskt perspektiv? Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket som använts för att analysera resultatet utgörs av ett avgränsat designteoretiskt perspektiv där de huvudsakliga begreppen för analys har varit den närmaste utvecklingszonen, scaffolding, multimodala resurser samt transformation.  Informanternas utsagor kan delas in i kategorierna Inkluderande fokus, Visuellt fokus och Språkutvecklande fokus. Resultatet visar att samtliga dramapedagoger är positiva till metodernas samverkan. Dramapedagogerna tillämpar tecken- och bildstöd som alternativa multimodala resurser i syfte att arbeta förstärkande, förtydligande och förhöjande. Informanterna i denna studie upplever det som tacksamt att implementera AKK i dramapedagogisk verksamhet då metoderna delar syftet att tydliggöra visuellt och förstå genom att visa. Det förberedande arbetet och utövandet i sig kan vara krävande och det praktiska förhållningssättet som AKK kräver kan påverka eller distrahera upplevelsen av flow. Den generella uppfattningen hos dramapedagogerna i denna studie är dock att verktyget uppmuntrar till olika uttryckssätt, stärker språkutvecklingen och främjar delaktighet i dramaverksamheten och i dramapedagogiken som metod.

Syftet med studien är att öka kunskapen om de förutsättningar som socialsekreterare behöver för att skapa delaktighet för barn med intellektuell funktionedsättning, i barnavårdsutredningar. Intellektuell funktionsnedsättningkan medföra svårigheter att förstå sammanhanget och att utrycka sig vilket innebär att barnet kan vara i behov av alternativa kommunikationsmetoder. Därför blir det avgörande vilken kompetens och engagemang socialsekreteraren besitter för att skapa de rätta förutsättningarna för barnets delaktighet. Studien har genomförts med hjälp utav en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. De informanter som deltagit i studien är fem socialsekreterare från olika kommuner i Västsverige, samtliga har avlagt en socionomexamen. Den insamlade empirin har transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studien visar att socialsekreterarnas inställning är att barn med intellektuell funktionsnedsättning ska få möjligheten att förstå, komma till tals och bli lyssnade till men samtidigt finns det stora utmaningar i utförandet. Utmaningarna grundar sig i socialsekreterarnas kunskapsbrister vad gäller både intellektuell funktionsnedsättning och alternativ och kompletterande kommunikation men också på grund av deras organisatoriska förutsättningargällande utbildning, arbetsbelastning och tidsbrist. Vidare påverkas barns delaktighet av socialsekreterarens erfarenhet av att använda verksamma metoder som möjliggör att barn med intellektuella funktionsnedsättningar förstår, får komma till tals och blir lyssnade till. Det finns brister i både kunskap och verksamma metoder, på såväl individuell som organisatorisk nivå. Barns delaktighet ska inte vara beroende av den enskilde socialsekreterarens engagemang utan det är hela organisationens ansvar att arbeta på ett sådant sätt som möjliggör alla barns delaktighet.

Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares uppfattningar och beskrivningar av alternativ kompletterande kommunikation (AKK) och deras uppfattningar på att appliceras AKK i estetiska lärprocesser. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där tre legitimerade förskollärare har valts ut genom ett bekvämlighetsurval, kriteriestyrt urval och har intervjuats med hjälp av en intervjuguide. Förskollärarna intervjuades kring deras uppfattningar och beskrivningar av AKK samt vilka möjligheter och utmaningar de anser framträder i deras arbete med AKK och estetiska lärprocesser. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet, Reggio-Emilia filosofin samt det insamlade data har analyserats med stöd av en fenomenografisk analysansats som är central för att synliggöra människors uppfattningar av olika fenomen.  Resultatet visade på att förskollärarna planerade och genomförde estetiska aktiviteter utifrån deras intressen och vad de var bekväm med att undervisa. Resultatet visade även att samtliga förskollärare uppskattade AKK och de möjligheter som AKK erbjuder barnen. Resultatet visade även de utmaningar som förskollärarna belyste i relation till AKK samt att de applicerar AKK främst vid introduktion av estetiska aktiviteter och mer sällan under själva aktiviteten. Tiden var en utmaning som förskollärarna belyste i resultatavsnittet. Utöver de möjligheter och utmaningar som förskollärarna belyste, visade resultatet på att förskolor behöver utbilda fler pedagoger i arbetet med AKK, detta beror på att vetenskapen, tillvägagångssätten och kunskapen är i ständig utveckling och det gäller att pedagogerna följer med i utvecklingen. Resultatet visar även en betydande skillnad mellan hur förskolor arbetar med AKK beroende vilken barngrupp de har. Resultatet har sedan analyserats empiriskt och teoretiskt och diskuterats i relation till tidigare forskning som studien lyfte i bakgrundsavsnittet.  En av studiens slutsatser var att det behövs mer kunskap rörande AKK i förskolan, fokuset ligger främst på tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK) och bildstöd. Det behövs mer varierande tillvägagångssätt och arbetssätt gällande AKK. Studien avslutas med förslag på tidigare forskning som jag vill forska mer kring och detta är estetiska lärprocesser och dess betydelse för de yngre barnens språkutveckling.

Studiens syfte är att belysa på vilket sätt bildstöd används i förskolan och på vilket sätt bildstöd uppmuntrar och främjar barns möjligheter att kommunicera. Frågeställningarna studien baseras ifrån är: Hur kan användning av bildstöd i förskolan stödja barns kommunikation? Vilka faktorer hindrar samt möjliggör användandet av bildstöd? Vilka former av bildstöd anses vara särskilt användbara? Metoden vi använt oss av är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med två specialpedagoger och fyra förskollärare som arbetar i olika förskolor inom samma kommun. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet när det kommer till lärande och kommunikation när vi genomfört studien. I studiens resultat framkommer det att bildstöd används som hjälpmedel och ett pedagogiskt verktyg till hela barngruppen men att det även används specifikt för enskilda barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar även att bildstöd används för att komplettera det verbala språket och ge ett visuellt stöd till det som förmedlas. Slutsatsen av studien är att bildstöd är ett arbetssätt som gynnar alla barn, oavsett funktionsvariation eller inte.

Syftet med studien var att skapa större förståelse för hur AKK bidrar till inkludering och delaktighet i förskolan samt om det förekommer hinder i användningen av AKK. Studien utgick från en kvalitativ ansats där verksamma förskollärare intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och en tematisk analysmetod. Resultatet visade att AKK anses gynna barns inkludering och delaktighet i förskolan. Förskollärare strävar efter att AKK är lättillgängligt för alla barn för att gynna barns språkutveckling och kommunikation trots hinder som kan förekomma. Slutsatsen av den genomförda studien är att AKK kan användas i dagliga verksamheten för alla barn för att det bidrar till barns inkludering och delaktighet.

Syftet med den här studien är att förstå förskolepedagogers syn på alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) användandet i förskolan, vilken betydelse det kan ha för pedagogerna och anses ha för barnen.Anledningarna till AKK:s förekomst och om det här anses uppfyllas i förskolorna studeras utifrån förskolepedagogers perspektiv.Förskolepedagogernas skattning av sin kunskapsnivå är också av intresse.Utifrån förskolepedagogers uttryckta tankar kring AKK skapas en förståelse för perspektivet och skattningen av kunskapsnivån kring ett språkverktyg för vardagliga situationer. Studiens vetenskapliga teori har grundats i sociokulturellt perspektiv och socialkonstruktionismen, med begreppen scaffolding, appropriering och social konstruktion. Metoden som har använts i studien för att kunna ta reda på förskolepedagogers syn kring AKK användandet i förskolan var enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 15 förskolor i Halmstad kommun, till alla verksamma förskolepedagoger på avdelningarna. Det insamlade materialet från enkätundersökningenanalyserades utifrån tematisk analys med hjälp av en matris. I resultatetframkommer det både kvantitativt och kvalitativt resultat. Det kvantitativa resultatet framställs med figurer med pedagogernas svar. Det kvalitativa resultatet har teman För barns skull med delteman Språk och Meningsskapande, det andra temat är Pedagogernas roll. Resultatet i den här studien visar att pedagogerna ansågs ha använt AKK till hela barngruppen, för att bland annat ge barnen förutsättningar till att uttrycka sig i förskolan. Förståelsen för pedagogernas syn på AKK användandet i förskolorna är att det generellt använts i vardagliga situationer. Utmaningar med AKK enligt pedagogerna var att få in AKK i ett systematiskt arbetssätt. Resultatet visade att en tendens kunde ses till att pedagoger som skattade sig högt på kunskapsnivån, använde AKK i en lägre omfattning och vice versa.

Studien undersöker flerspråkiga föräldrars erfarenheter av upplevt socialt stöd i föräldrarollen till ett barn med kommunikationsnedsättningar. Forskningsfrågorna berör även vilken betydelse stödet får för kontakten med barnet. Metoden som använts är en sekventiell mixad metod (enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer) som utgår från en transformativ strategi. Studiens vetenskapsteoretiska ansats grundar sig i Benno Herzogs teori om social diskursiv exkludering och analysen utgår från Barreras samt Hellers och Swindles grundantaganden om upplevt socialt stöd. Respondenterna deltog i utbildningarna TAKK på Modersmålet och FAMN som anordnades av Projekt TAKK för Språket i Göteborg. Resultaten visar att föräldrarna i studien upplevde socialt stöd utifrån att utbildningarna anpassades och erbjöd: språkstöd på modersmålet, samtal kring användning av alternativ och kompletterade kommunikation (AKK) tillsammans med modersmålet samt samtal om funktionsnedsättningar och samhällstöd. Därutöver visar resultaten att föräldrarna, genom dessa anpassningar, upplever en ökad förståelse för stöddiskursen och stärkt självförtroende. Detta, i sin tur, leder till att föräldrarna upplever större handlingsutrymme i stressrelaterade situationer och en ökad benägenhet att söka och ta emot stöd. / The study examines multilingual parents' experiences of perceived social support when parenting a child with communication impairments. Research questions also deal with the importance of perceived social support for the contact between parents and child. The method used is a sequential mixed methodology (survey and focus group interviews) based on a transformative strategy. The study's scientific theoretical approach is based on Benno Herzog's theory of social discursive exclusion and the analysis starts from Barrera´s and from Heller´s and Swindle´s basic assumptions about perceived social support. The respondents participated in the parenting programs TAKK på Modersmålet and FAMN, that focused the use was of AAC (augmentative and alternative communication) together with the mother tongue, which was organized by the project TAKK för Språket (AAC for multilingualism) in Gothenburg. The results show that the parents in the study perceived social support when the education programs were adapted and offered language support in the mother tongue, discussions about the use of AAC together with the mother tongue (AAC) and information about disabilities as well as information about society’s support system. In addition, the results show that parents, through these adjustments, experience an increased understanding of support discourse and strengthened confidence. This, in turn, leads to parents´ experience of greater freedom of action in stress-related situations and therefor an increased inclination to seek and receive support. / El estudio examina las experiencias de apoyo social percibido por los padres multilingües en relacion al cuidado de un niño con problemas de comunicación. Las preguntas de investigación también se ocupan de la importancia del apoyo social percibido para el establecimiento del contacto entre padres e hijos. El método utilizado es una metodología mixta secuencial (encuesta y grupos de enfoque) basado en una estrategia transformadora. El enfoque teórico científico del estudio se basa en la teoría de la exclusión social discursiva de Benno Herzog y el análisis parte de los conceptos de apoyo social percibido que Barrera y Heller & Swindle describen. Los participantes formaron parte de los cursos para padres TAKK på Modersmålet y FAMN, que enfatizaron el uso de la CAA (comunicación aumentativa y alternativa) junto con la lengua materna, los cuales fueron organizados por el proyecto TAKK för Språket (AAC para el multilingüismo) en Gotemburgo, Suecia. Los resultados muestran que los padres de familia en el estudio perciben apoyo social a partir de que el contenido de los cursos para padres ofrecieron: apoyo en el idioma materno, discusiones sobre el uso de la AAC junto con la lengua materna, información acerca de diferentes discapacidades e información sobre el sistema de apoyo social en Suecia. Además, los resultados muestran que los padres, a través de estos ajustes, experimentan una mayor comprensión del discurso de apoyo a la comunicación lo cual refuerza su autoconfianza. Esto, a su vez, ayudo a los padres a experimentar una mayor libertad de acción ante situaciones estresantes, lo cual aumento la propensión de los padres a buscar y aceptar apoyo.

The purpose of this study has been to examine the use of augmentative and alternative communication in special school The study examine which methods and various purpose AAC used by and with the students and what it is that determines what form to use according to educators. The research shows how important communication is for a child's cognitive development and that it is largely a question of competence on how AAC is used in special school. It is a qualitative study based on observations at three different special schools and three interviews with five educators who all work with students having development disabilities in early stages and use AAC in their daily activities. The empirical data has been analyzed from a socio-cultural perspective, focusing on the concepts of artifacts and mediation. The results show that they use both aided and unaided AAC. AAC are used to structure the day visually in schematically pictures, to enhance their speech, to help to show their intention and to help their memory. The result also shows that, according to educators, students' abilities and previous experience is crucial to which form of AAC that they will use. It is also clear that many cases the teachers themselves is the one who analyze the abilities that students have and then choose an AAC method to work with. Another factor that also influences is the financial resources allocated to special school and the teachers 'and assistants' lack of expertise in the field. The result also reveal that a very small portion of AAC use is about how students communicate with AAC, to make their opinions and voices heard in a more independent way. The conclusion is that there are many different forms of AAC in special school. The purpose of the AAC is usually about structuring and make the world more understandable to students. It is generally the student's abilities that determine what form of AAC used, but there are other factors that also affect. Financial resources and lack of expertise are some of these factors. In other words, the special teacher have in their profession an important role in which type of AKK that are used and in which knowledge those who working in special school have of AAC. / Syftet med studien är att undersöka användningen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i grundsärskolan. I studien undersöks vilka olika former och i vilka olika syften AKK används av och med eleverna, samt vad det är som avgör vilken form man använder enligt pedagogerna. Forskningen visar hur viktig kommunikationen är för ett barns kognitiva utveckling och att det till stor del handlar om kompetens på hur AKK-användningen ser ut. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på tre observationer i grundsärskolan samt tre intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med elever på tidig utvecklingsnivå och använder AKK i den dagliga verksamheten. Empirin har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen artefakter och mediering. Resultatet visar på att det både används hjälpmedelsberoende och hjälpmedelsoberoende AKK. AKK används i syfte att strukturera vardagen visuellt i form av schemabilder, förstärka det talade språket, att förmedla sin vilja och som minneshjälp. Resultatet visar även på att det enligt pedagogerna är elevernas förmågor och tidigare erfarenheter som är avgörande för vilken form av AKK som används, det framgår också att det många fall är pedagogerna själva som analyserar vilka förmågor som eleverna har och därefter tar fram en AKK-metod som man arbetar med. En annan faktor som också påverkar är vilka ekonomiska resurser som tilldelats grundsärskolan samt pedagogers och assistenters brist på kompetens inom området. Resultatet visar även på att en väldigt liten del av AKK användandet handlar om hur eleverna kommunicerar med AKK för att göra sin röst hörd eller sina egna åsikter på ett mer självständigt sätt. Slutsatsen är att det finns många olika former av AKK i grundsärskolan. Syftet med AKK handlar oftast om att strukturera och göra omvärlden mer begriplig för eleverna. Det är i huvudsak elevens förmågor som avgör vilken form av AKK som används, men det finns andra faktorer som också spelar in. Ekonomiska resurser och brister i kompetens är några av dessa faktorer. Med andra ord så har specialläraren i sin profession en viktig roll i vilken typ av AKK som används och i hur kompetensen hos de som arbetar i grundsärskolan ser ut.

The purpose of this study is to highlight how some teachers in the compulsory school for learning disabilities describe how they enable communication for pupils with autism spectrum disorders and intellectual disabilities. The study is a qualitative study based on two group interviews with three informants in each group. The informants are all working in the compulsory school for pupils with learning disabilities. The empirical data has been analyzed from a socio-cultural perspective, focusing on the concepts of mediation, appropriation, proximal development zone and scaffolding. The result shows that the teachers enable communication for students with autism spectrum disorders and intellectual disabilities in various ways, especially with visual support and augmentative and alternative communication (AAC) tools. The study shows that it is important to have knowledge about autism spectrum disorders and intellectual disability and how the disabilities affect communication with the pupils. My hope is that this study can contribute with knowledge of how communication is made possible for pupils with autism spectrum disorders and intellectual disabilities. / Syftet med denna studie är att belysa hur några pedagoger i grundsärskolan inriktning träningsskola beskriver hur de möjliggör kommunikation för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på två gruppintervjuer med tre informanter i varje grupp. Informanterna arbetar alla i grundsärskolan inriktning träningsskola. Empirin har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen mediering, appropriering, proximala utvecklingszonen och scaffolding. Resultatet visar att pedagogerna möjliggör kommunikation för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning på olika sätt, framför allt med visuellt stöd och alternativ kompletterande kommunikation (AKK) hjälpmedel. I studien framgår att det är viktigt att ha kunskap kring autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning och hur funktionsnedsättningarna påverkar kommunikationen hos eleverna. Min förhoppning är att denna studie kan bidra med kunskap kring hur kommunikation möjliggörs för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning.