Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några utbildade montessorilärare ser på lek i montessoripedagogiken. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har deltagarna delat med sig av sina tankar om lekens betydelse och deras roll i leken inom montessoriförskolan. Resultatet visar att det finns olika syn på vad som är lek i en montessoriförskola, och ett mer enhälligt resultat när det gäller montessorilärarens roll i leken. De roller som deltagarna lyfter är observatör och passiv roll, vägvisare, aktivt närvarande och stöttepelare samt miljön som ordinarie pedagog. För att förstå mitt resultat har jag använt mig av aktör-nätverksteorin som teoretisk utgångspunkt, då den relaterar bra till resultatet av intervjuerna. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of how some educated Montessori teachers perceive play in Montessori pedagogy. Through qualitative semi structured interviews the participants have shared their thoughts about the meaning of play and their role in children´s play in Montessori preschool. The results show that the teachers have different views of the role of play in Montessori, and a more unanimous view regarding the role of the Montessori teacher. The roles that the participants raise are observer and passive role, guide, active present and supporter as well as the environment as a regular teacher. To understand my result, I have been inspired by the actor-network theory as a starting point, as it relates to the results of the interviews.

Syftet med studien är att synliggöra materialitetens betydelse för katederns tillblivelse och aktörskap i ett bildklassrum. Frågeställningarna utgår från ett aktörnätverksperspektiv (ANT) där alla ting - mänskliga som materiella - likställs under begreppet aktörer. Frågorna är: Vilka är de betydelsebärande aktörerna i katederns tillblivelse? Hur skapar aktörerna katedern? Vad gör katedern med lärandemiljön? Med observation som metod i kombination med visuell dokumentation samlades material in från tre olika bildsalar på lika många skolor där sammantaget sex lektioner observerades. Resultatet visar tillblivelsen av nio katedrar, avlastande och flexibla såväl som pragmatiska. Dessa katedrar påverkar i sin tur lärandemiljöer vilket problematiseras och diskuteras i relation till kunskapssyn, normer och makt.

Denna studie undersöker hur urbana ekosystemtjänster integreras i den svenska samhällsbyggnadsprocessen med anledning av deras alltmer betydande värden för staden och dess invånare. Dagens utmaningar med framför allt globala klimatförändringar och folksjukdomar är centrala frågor som stadsplaneringen behöver hantera då bland annat översvämningar, extremtemperaturer och ohälsa är problem som visar sig i den urbana miljön. För att minska, men även hindra, en negativ utveckling av stadens utmaningar pekas urbana ekosystemtjänster ut som en av flera avgörande aspekter för att skapa förutsättningar för framtidens hållbara städer. Trots ekosystemtjänsternas unika funktioner som såväl bidrar till vår välfärd som till kvalitativa livsmiljöer visar forskning att dagens städer inte sällan präglas av en avsaknad av ekosystemtjänster. Syftet med studien är därför att undersöka hur mål och strategier för att integrera urbana ekosystemtjänster översätts genom samhällsbyggnadsprocessens olika skeden för att slutligen landa i praktisk handling. För att undersöka denna process har en tvåfallstudie utformats där Örebro och Jönköpings kommun utgör arbetets studieobjekt. Studien undersöker vidare, genom det teoretiska perspektivet Aktör-nätverksteori (ANT), hur relationerna mellan samhällsbyggnadsprocessens olika skeden påverkar integreringen av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Undersökningen grundar sig därför i ett perspektiv på världen som utgår ifrån att såväl mänskliga som icke-mänskliga objekt, så kallade aktörer, har en avgörande roll för hur olika handlingar ter sig. Av den anledningen är det därför viktigt att förstå vilka aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen som har möjlighet att påverka ekosystemtjänsternas plats i planeringen men även att förstå förbindelserna dem emellan. Empirin utgörs således av strategiska styrdokument, likt kommunernas översiktsplaner och grönplaner, men även detaljplaner samt intervjuer med planerare från olika skeden i samhällsbyggnadsprocessen. Resultatet av studiens empiri påvisar betydelsefulla likheter mellan de två fallen som framför allt visar att övergripande styrdokument, likt översiktsplaner, tydligt uttrycker ekosystemtjänsternas betydelse för kommunernas framtida utveckling. Studien visar däremot att planeraren inte sällan har en bristfällig kunskap gällande dessa frågor, vilket visar sig genom att intentionerna att integrera ekosystemtjänster går förlorade i detaljplanen. Enligt studiens resultat visar sig även detaljplanen brista i sina möjligheter att genom plankartan säkerställa ekosystemtjänsterna i den fysiska miljön, vilket grundar sig i vilka planbestämmelser som har stöd i plan- och bygglagen (PBL). Inte sällan uttrycks heller andra intressen, likt förtätning och ekonomisk vinning, som mer prioriterade frågor, vilket många gånger leder till att ekosystemtjänster istället bortprioriteras. För att åstadkomma en planering där ekosystemtjänster integreras genom hela samhällsbyggnadsprocessen visar studiens slutsats att relationerna mellan de studerade aktörerna därför måste stärkas samt att detaljplanens möjligheter att säkerställa ekosystemtjänster behöver utvecklas.

Syftet med uppsatsen är att utifrån aktör-nätverksteorin undersöka de aktörer och nätverket som uppstår under den fria leken i förskolan. Studien gäller det samspel och interaktioner som uppträder mellan olika aktörer i den specifika situationen av fri lek, samt de översättningar som uppkommer i relation till barnens lek. Genom observationer och med Aktör-nätverksteorin som metodologi nedtecknas en rik och detaljerad beskrivning av undersökningsområdet för att analysera de olika aktörerna i den dagliga verksamheten samt aktörernas agerande. Resultaten visar de olika mänskliga och icke-mänskliga aktörer som uppstår i barnens lek och som skapar nätverk som förändras i tid och rum. Slutsatsen av denna studie är att i fri lek sker interaktioner mellan aktörer där barnen lär sig mycket av varandra samt att de utvecklar sina kognitiva, sociala och emotionella förmågor i samspel med andra aktörer och tillsammans med stöd av pedagogen.

Despite an increase in the number of scientific studies on talking books being done in the Library and Information Science field, there is a lack of research focusing on talking books in Sami, the language of the Swedish indigenous minority. This study aims to increase the knowledge about how access to talking books in the Sami language is being facilitated for pupils in Swedish schools. The Actor-Network Theory is used to describe and analyse how actors interact and connect with each other and how the resulting network affects students’ access to talking books. The ANT-analysis, which is based on data collected in qualitative interviews and from document analysis, showed that pupils’ access to talking books in Sami is not being facilitated by neither school librarians nor mother tongue teachers. The study identified the main challenges to be limited resources, but also steering documents omitting to mention Sami with disabilities and a lack of knowledge about talking books in other languages than Swedish. The study suggests that the Swedish Agency for Accessible Media, MTM, in their education material should encourage librarians and mother tongue teachers to mention talking books in other languages during meetings with pupils.

Denna studie handlar om pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning. Den handlar också om vad som stödjer handledare inom ramen för deras organisation, samt om vilka effekter detta stöd får för handledarnas utvecklande av pedagogisk skicklighet. För att besvara studiens forskningsfrågor har tio doktorandhandledare inom vårdvetenskap intervjuats. Aktör-nätverksteori står som teoretisk referensram och har även använts i analysen tillsammans med tematisk analys. I resultatets första del beskrivs pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning utifrån fyra teman: ”Att stödja processen mot självständighet”; ”Att skapa en vårdande relation”; ”Att kombinera kunskaper och färdigheter”; samt ”Att vara flexibel i mötet med unik doktorand”. I resultatets andra del framkommer de aktörer respondenterna tog upp som ett stöd för att utveckla pedagogisk skicklighet, vilka är både formella och informella initiativ. Resultatet beskriver hur de olika stöden är lagt upp enligt studiens respondenter, samt vilka effekter de anser detta får på deras pedagogiska skicklighet.

The Libraries of Malmö are in the process of integrating new technology for logistics and distribution of materials to their library system. This study proceeds from a global discussion about technologies and their usage in libraries, including automation processes and the application of algorithm technology. To study the social implications of the algorithm system IMMS at the public libraries of Malmö, interviews are conducted with representatives of different organizational perspectives of the library, as well as qualitative analysis of documents regarding the implementation. An actor-network theory (ANT) approach is used in the analysis of these materials, to map out the network where the process is taking place, as well as the relationships and actions of the actants involved. Through this analysis certain conclusions are made: a successful transition is made where the network is reconfigured by the integration of the IMMS-technology, even though not all actants are in agreement of the condition of this process. Some fears regarding the role of librarians, due to centralization of tasks and responsibilities, are identified, as well as dissidence in the form of dissatisfaction with the process. Some cases of mutiny in relation to the system changes are reported, opening for further research of resistance in implementation processes of new technology in libraries. In conclusion, a complicated process is now undergoing where useful new technology is implemented in the library, but also raising questions of the work and professional role of librarians today.

Syftet med studien är att undersöka samspel mellan människa och föremål som förekommer i nätverk av kristenhet samt analysera föremålens kulturella funktion och betydelse. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: - Vilka föremål används av aktörer i nätverk av kristenhet? - Hur tillskrivs betydelser och funktioner till dessa föremål?

The overall aim of this master’s thesis is to, with tools offered by Actor Network Theory, study how policies produced by Swedish universities present the actors involved in the practices surrounding open access and quality assuring mechanisms in scientific publishing. The material consists of policies regarding scientific publishing and the ongoing shift towards open access gathered from twenty-two universities in Sweden. The documents (23 in total) are analyzed qualitatively and further supported by patterns generated through data mining using Orange3. The results suggest that the shift towards open access is widely accepted at Swedish universities, although some variation is present regarding the type of open access that is promoted. Comments on the overall quality of open access channels are infrequent in the material. However, it is often mentioned that it is important to choose peer reviewed open channels. Furthermore, peer review and general reputation are commonly referred to as indicators of a quality publishing channel. Lastly, I conclude that the surrounding actors involved in scientific publishing have a large influence on the way the practices develop and solidifies. These actors are also actively referred to within the policies to strengthen the overall arguments.

Förskolorna i Sverige regleras genom skollagen och läroplanen, där likvärdighet fått en betydande roll. Med likvärdighet avses främst att kvalitén på utbildningen ska vara lika för alla barn oberoende av var i landet de bor och som är ett uppdrag som vilar på förskolecheferna. Men hur uppnås likvärdighet för barnen om inte förskolechefernas förutsättningar i deras arbetsuppgifter är likvärdiga? I en större svensk kommun genomfördes en omorganisation under våren 2018 där ett av de uttalade målen var att uppnå likvärdighet mellan förskolecheferna i deras dagliga arbete. Studiens syfte var att undersöka förskolechefernas upplevelser av likvärdighet för deras arbetsuppgifter efter omorganisationen. Genom deras redogörelser lyfter vi aspekter för likvärdighet i deras arbetsuppgifter och identifierar olika problemområden. För att åstadkomma detta använder vi oss av Aktör-nätverksteorins förhållningssätt, både teoretiskt och metodologiskt. Med olika lokala samt nationella styrdokument och genom semi-strukturerade intervjuer har vi tagit del av nio förskolechefers redogörelser, samt en intervju med den tidigare verksamhetschefen som initierade omorganisationen. Resultatet visar att likvärdighet mellan förskolecheferna och deras arbetsuppgifter innehåller många olika aspekter. Antalet enheter utgör en skillnad i arbetsbelastning mellan förskolecheferna samt att deras arbetsteam har många fördelar, men innebär också en snedfördelning av stödresurser. Rektorsutbildningen som förskolecheferna går tar tid från den operativa verksamheten, utbildningen har också betydelse för att likvärdighet i deras arbetsuppgifter inte uppnåtts. Ett komplicerat nätverk framträder med problemområden kopplade till likvärdighet mellan förskolecheferna och andra relevanta aktörer.