Många elever i grundskolan idag, 2015, har inte uppnått godkänt i matematik. Vi upplever ifrån praktiken att matematikboken används i stor utsträckning men menar att undervisningen bör vara varierad då alla elever har olika behov. En varierad undervisning kan innebära att man använder sig av olika lärmiljöer. Syftet med vår aktionsforskning är att utveckla kunskap om matematikundervisning i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter inom arbetsområdet mäta/jämföra som vi sedan genomförde utomhus. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med utomhuspedagogik som lärandemiljö och därför ville vi undersöka hur elever uppfattade den. Vår empiri samlades in genom metoden Stimulated Recall. Eleverna fick samtala kring videosekvenser som vi sedan observerade och analyserade. I analysen visade det sig att eleverna beskriver utomhusmiljön som motiverande för dem. Samtliga elever önskade att ha matematiklektioner utomhus. Det framstod att vädret påverkade deras inställning till lärandemiljön och att ett varmare klimat var önskvärt. Förutom att få en förståelse för mätning och dess enheter menade eleverna att de var tvungna att samarbeta och detta såg eleverna som ett lärande i sig. I framtiden vill vi se en studie där man jämför liknande undervisningssituationer som genomförs inomhus respektive utomhus.

Att inneha ett rikt språk är betydelsefullt för attleva och verka i dagens samhälle som omges av text och samtal. Barns läsförmågaoch intresse för litteratur har senaste decenniet försämrats. Därför är det avstor vikt att lärare applicerar högläsning i undervisningen och bearbetar denpå ett varierat sätt, exempelvis genom drama. Ansatsen är baserad påaktionsforskning där fokus låg på att utveckla VFU-verksamhetens praktik. Syftet med studien är attbidra med kunskap omspråkutvecklande arbetssätt för bearbetning av högläst skönlitteratur. Aktionerna genomfördes med högläsning, dramabearbetning i grupper,dramapresentation och en enskild reflektion. Data samlades in med hjälp avvideoinspelning och loggboksskrivande som sedan analyserades. I resultatetsynliggjordes fyra kategorier: Eleverbearbetar genom upprepning, elever bearbetar genom koppling till sin omvärld, eleverbearbetar genom koppling till känslomässiga erfarenheter och elever bearbetar genom att fantisera.Studiens centrala slutsats äratt dramatisering vid bearbetning av skönlitteratur har bidragit tillengagemang i textens innehåll, vilket i sin tur underlättade för eleverna attrelatera innehållet till sin omvärld eller uttrycka emotionella erfarenheter. Genomdenna studie vill vi uppmärksamma och inspirera lärare kring hur bearbetning avhögläsning kan utformas. Framtida forskning bör inriktas kring andra kreativasätt högläsning kan bearbetas för att gynna elevers språkutveckling.

Grupparbete är en använd undervisningsmetod i skolan där eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmågor för att lära sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lärande är språket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrån elevers svårigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion. Vi har genomfört en diskussion om gruppövningar och tre tillfällen med kollaborativt grupparbete. Information har samlats in genom videoinspelning, observation, loggbok och reflektion. Vi har kommit fram till att elevernas samtal sker i tre olika former; ytlighet, smågrupper och multilog. Studiens centrala slutsats är att största delen av samtalet formas av ytlighet vilket gör att eleverna behöver större möjlighet att utveckla sina förmågor att samtala i grupp för att kunna lära av varandras olikheter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett laborativt material påverkar den kommunikationen som uppstår i klassrummet. Materialet handlar om tal i bråkform som ett verktyg i undervisningen. Avsikten var framförallt att se det ur ett specialpedagogiskt perspektiv hur elever påverkas av att arbeta med ett laborativt material. I skolans dagliga parktik skapas kommunikativa kontexter, dessa studeras i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, men det går även att undersöka hur dessa kontexter påverkar och är relaterade till varandra (Ahlberg, 2001). Materialet som används i studien är uppbyggt efter de olika faserna konkret, representativt, abstrakt och återberättande. Resultatet visade på att det laborativa materialet i sig inte skapar någon kommunikation. Det är när läraren skapar olika gruppkonstellationer som det både sker och inte sker kommunikation. Vår slutsats är att återberättandet och redovisningar på  tavlan med läraren som stöttar och för kommunikationen framåt påverkar hur eleverna kommunicerar i tal- och bildspråket. Läraren är det mest centrala faktorn i arbetet med ett laborativt material för att föra dialogen framåt

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2005.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med digitala verktyg stärker elevernas lärande och kreativitet inom ämnet idrott och hälsa och arbetsområdet dans. Studien utfördes på en skola belägen i Malmö som även är min arbetsplats. Urvalsgruppen är mina elever som jag undervisar i årskurs 9. Metodvalet är aktionsforskning där jag genom ett praktiknära arbete undersöker hur eleverna upplever videoinspelning i arbetsområdet dans, främst inom de området eleverna upplever är jobbiga. Vidare har resultatet analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och ställts i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att de flesta elever upplever dansprojektet som kreativt och positivt för att de vågar mer och att de får vara med och ta del av sin egen dans. Resultatet visar också att elever som vanligtvis inte tycker om dans upplever uppgiften positiv eftersom de fick jobba med digitala verktyg vilket de känner sig säkra i. Däremot fanns det elever som upplevde att dansen tog längre tid när man arbetar med videoinspelning och att de var oroliga över att det blev mycket skärmtid eftersom de redan jobbar med digitala verktyg i andra ämnen.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagarna i ett hälsofrämjande pilotprojekt upplevde deltagandet samt att undersöka deras upplevelse av att ha en individuell coach tillgänglig under processen. Studien som gjorts är en kvalitativ forskningsstudie med aktionsforskning som ansats. Datainsamlingen skedde kontinuerligt under studien av pilotprojektet, i form av formativa utvärderingar samt observationer. De formativa utvärderingarna och observationerna var en del av planeringen inför nästkommande aktion under pilotprojektet. Pilotprojektet utvärderades även i slutet med hjälp av en summativ utvärdering. Allt material som samlades in under studien av pilotprojektet bildade sedan studiens resultat. Resultatet visade att deltagarna upplevde det lärorikt och intressant att delta i pilotprojektet. De ansåg det vara positivt att ha en individuell coach tillgänglig och att det varit en stor hjälp i förändringsprocessen. Deltagarna menade att det var bra att ha både gruppaktiviteter och individuella aktiviteter i en hälsofrämjande intervention, men upplevde de individuella samtalen som mest givande. Motivation var något som påverkade deltagandet positivt och hög arbetsbelastning påverkade deltagandet negativt.

Learning by cooking är ett projekt inspirerat av aktionsforskning, och sammansvetsas med Kurt Lewins modell för aktionsforskning från förstudie till det praktiska arbetets slut. Projektet genomfördes på ett fritidshem under våren 2016, och under fem veckor förvandlades fritidshemmet till en restaurang. Under dessa veckor, två dagar i veckan, serverades mellanmål till många hungriga fritidshemsbarn. Personalen i restaurangen bestod av studenten själv i egenskap av köksmästare samt kockar direkt hämtade från barngruppen. Fokus var att skapa en trivsam måltidsmiljö som varierade från dag till dag, både rumsligt och måltidsmässigt, men berörde även frågor kring fritidshemmets uppdrag och fritidspedagogens yrkesroll, samt matlagning som ett pedagogiskt verktyg. I projektet upptäcktes många dolda talanger inom det kulinariska området, vilket visade sig i god mat, gott samarbete och mycket glädje. Projektet skulle leda till att restaurangen skulle leva vidare efter avslutat projekt, och bli en del av de övriga aktiviteterna som fritidshemmet erbjuder.

IDnelnendan isntgu die handlar om hur sokratiska bildsamtal kan möjliggöra elevers lärande genomsamspel. Vi har undersökt progressionen hos en grupp som under fem tillfällen haft sokratiskabildsamtal med fokus på analysförmåga, delaktighet och samspel.SSyyfftteet med denna studie är att studera den eventuella progressionen i en elevgrupp som underfem tillfällen deltar i lärarledda sokratiska bildsamtal. Vi vill undersöka om elevernas förmågaatt analysera bilder fördjupas samt om deras kollektiva resonemang utvecklas genomupprepade sokratiska bildsamtal.EMfteetrosdo m syftet med studien är att undersöka elevers eventuella progression genom lärarleddasokratiska bildsamtal valdes aktionsforskning som ansats, då vi själva initieratutvecklingsarbetet. Metoden som valdes till undersökningen är kvalitativ med sokratiskabildsamtal som metod. I studien ingår sex elever i årskurs 2. För att uppnå syfte samtfrågeställningar valdes fältanteckningar samt ljudupptagning som datainsamlingsverktyg.Insamlad data analyserades genom bildsemiotik för att synliggöra elevernas analysnivåer.RReessuullttaatte t som framkom av studien visar att eleverna som deltagit i studien genom desokratiska bildsamtalen fördjupat sina kollektiva analyser av bilderna och att de i olika storutsträckning successivt samtalat mer öppet och fritt om bilderna. Samspelet där elevernatillsammans skapar berättelser utifrån bilderna blev längre och fördjupade för varje samtal.Resultatet visar ett ökat samspel med tydliga inslag av fantasikonstruktion där eleverna använttidigare erfarenheter och kunskaper som de plockat in i bildtolkningarna.