Global ETD Search

11	Är vi borgare? : En ideologianalys av Alliansens valmanifest 2006-2010 och 2014-2018 Jesslén, Jonas January 2015 (has links) The purpose of this essay is to find out if Alliansen has lost their Bourgeoisie collective identity. The comprehensive questions of this essay are: Does liberalism or conservatism dominate the manifesto of Alliansen from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018? Have Alliansen changed their ideological views to the centre of the political spectrum in their manifesto from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018? The method used in this essay is a qualitative dimensional study. The results of the essay show that conservatism dominates both manifestos of Alliansen and show that the ideological view of Alliansen has not changed. Alliansens view of human beings in their manifesto from 2006-2010 is pessimistic and so is Alliansens manifesto from 2014-2018 and therefore closer to the conservative ideology than the ideology of liberalism. Alliansens view of society is collectivistic in both the manifesto 2006-2010 and the manifesto 2014-2018 and therefore also closer to the conservative ideology than the ideology of liberalism. Alliansen avpolitisering borgerlig Centerpartiet Folkpartiet konservatism Kristdemokraterna liberalism Moderaterna Mouffe valmanifest.
12	Moderaternas vändning i migrationspolitiken : En analys av Moderaternas vändning i migrationspolitiken efter migrationskrisen 2015. Asso, Josef January 2020 (has links) Uppsatsens syfte är att undersöka hur Moderaternas förändring sett ut i migrationspolitiken sedan migrationskrisen 2015. Utgångspunkten för att analysera denna förändring kommer att vara hur media skrivit om detta ämne samt hur Alliansens valmanifest från 2014 skiljer sig från Moderaternas valmanifest från 2018. Valet av metod i denna uppsats kommer att vara en kvalitativ textanalys. Med hjälp av denna metod har centrala begrepp identifierats samt har relevant information tagits ur materialet som används i studien. Resultaten som presenteras i uppsatsen analyseras av tidigare forskning och teori för att komma fram till en slutsats. De slutsatser studien kommer fram till är att Moderaterna genomgått en tydlig förändring i migrationsfrågan 2015 genom att bland annat strama åt migrationspolitiken och föreslå åtgärder som inte var aktuella innan migrationskrisen 2015. Political Science Politics Migration Migration policy Statsvetenskap Politik Moderaterna Alliansen Migration Migrationspolitik Political Science Statsvetenskap
13	Svensk politik i förändring : Om varför Kristdemokraterna ingick och lämnade Decemberöverenskommelsen Kanth, Arne January 2017 (has links) The purpose of this paper was to seek answers to why the Christian Democrats decided to actively contribute to the December agreement as well as its termination. My questions are: • Why did the Christian Democrats decide to join the December agreement? • Why did the Christian Democrats decide to leave the December agreement? I have used an analysis model based on the model Gunnar Sjöblom developed to explain how parties in a multi-party system reach their overall goal of program realization. As a development of Sjöblom's model, I have added an aspect from Karl Loxbo about the importance of the parties' strategic actions over time. I have also used Tommy Möller's description of eleven factors that affect the scope of action for political leaders at national level. I have used a case study design and made a comparison of two different analysis units in time. To chart the course of events and to find causal mechanisms, I have used process tracking. My conclusions are that the Christian Democrats had a primary focus on cohesion of the Alliance as a starting point for entering into the December agreement and that the party largely left the agreement because the new party leader considered it as a barrier to realizing the party's new political orientation. The situation that arose after the Swedish Democrats entered the Riksdag and brought entirely new conditions remains to be solved. Decemberöverenskommelsen Kristdemokraterna Alliansen blockpolitik politiska partier flerpartisystem Gunnar Sjöblom partiledning partiledare
14	Sveriges positionsförflyttning i migrationspolitiken : En analys av Sveriges vändning i migrationspolitiken efter migrationskrisen 2015. / The political change in migration policy in Sweden. : An analysis of Sweden’s turn in the migration policy after the 2015 migration crisis. Asso, Josef January 2021 (has links) The aim of this study is to examine how the political change in the migration policy has changed since the migration crisis in 2015. The premise to analyse this change will be how four political parties in Sweden; the Swedish Social Democratic Party, the Green Party, the Liberals and the Center Party, have expressed their political opinion about migration policy in two different parliamentary debates. The method for this study is a qualitative text analysis and with the help of this method, key concepts have been identified. Additionally, relevant information has been selected from the parliamentary debates and have been included in this study.The results of this study have been analysed by previous research and theories in order to reach a conclusion. The study concludes that the migration policy in Sweden has gone from being generous to being more coarse. Further, it is revealed that the Swedish Democrats entry to the Swedish Parliament was an external stimuli which probably was an underlying factor to the change in migration policy in Sweden. Political Science Politics Migration Migration policy Policy change Parliament Parliamentary debates Statsvetenskap Politik Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Alliansen Migration Migrationspolitik positionsförflyttning riksdag riksdagsdebatt Political Science Statsvetenskap
15	Det borgerliga blocket : Dess tillkomst och orsaker Widell, Anthony January 2016 (has links) I slutet av femtiotalet var det ingen som kunde tro att de tre icke-socialistiska partierna Centern, Folkpartiet och Högern skulle kunna enas om något politiskt program och än mindre samsas i en regering. Med tiden förstod partierna ett efter ett att det enbart var genom en borgerlig samverkan som de skulle kunna bryta Socialdemokraternas makthegemoni. Några händelser var av yttersta vikt för att borgerligheten skulle kunna enas. Centern gick från att vara ett resultatfokuserat stödparti åt Socialdemokraterna med annat fokus än bara böndernas, vilket ledde till en mer marknadsekonomisk orientering. Folkpartiet däremot behöll sin profil och arbetade i många år för ett närmande till Centern, vilket var källan till både glädje och sorg för partiet. Högern å sin tur, som präglades av starka interna stridigheter, reformerades till ett modernare parti under sextiotalet men det var först under Bohman som partiet enades och därmed blev ett mer trovärdigt regeringsparti. Högern, sedermera Moderaterna, var det parti som under flera år arbetade hårdast för att borgerligheten skulle samla sig i ett gemensamt regeringsalternativ, emedan framförallt Centern under en lång period höll emot. Utöver partiernas egna utveckling kan också nämnas socialdemokratins radikalisering som en en för borgerligheten sammansvetsande faktor. Detta tillsammans med samhällsförändringarna gjorde att sextiotalets förarbete resulterade i en borgerlig regering 1976. Moderaterna Högerpartiet Bondeförbundet Centern Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Jarl Hjalmarson Gunnar Heckscher Yngve Holmberg Gösta Bohman Gunnar Hedlund Thorbjörn Fälldin Bertil Ohlin Gunnar Helen Per Ahlmark blockpolitik riksdagsval ATP 1973 1976 lotteririksdagen alliansen borgerliga borgerlig borgerligt block blocket
16	Makt till vilket pris? : En jämförande studie av office-seeking hos partierna inom Allians för Sverige<em></em> Magnusson, Jonas, Nyberg, Jonas January 2009 (has links) <p>Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.</p><p>Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter.</p><p>Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har.</p><p> </p><p> </p> Allians för Sverige Office-seeking Alliansen Jonas Magnusson Jonas Nyberg Mittuniversitetet Chicken-teori spelteori Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet valmanifest 2002 Bankeryd Högfors Partier makt allians politik kartell Political science Statsvetenskap
17	Kampen om arbetslinjen : En diskursanalys av begreppets framställning och politiska innebörder under valåret 2010 i tidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet / The struggle of the work-first principle : A discourse analysis of how the concept’s contemporary definition and policy implications was presented in the election year 2010 in the newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet Aldebert, Carl, Jonsson, David January 2012 (has links) The concept of the work-first principle (arbetslinjen) might be considered old, but still serves as the main principle as well as an instrument in the Swedish labour market and social policy today. The original idea was that work and willingness to work was to be rewarded, especially due to a common opposition against the passive receipt of grants. The general definition of work, today, is that it is something desirable that should be achieved and that unemployed primarily will be offered training or work rather than grants and subsidies. When the Moderate party re-launched themselves as Sweden's "workers' party of today", in the beginning of the 2000's, the concept was brought back into the spotlight. In the elections of 2006 and 2010, the labour market was widely debated and become a controversial issue, with the concept of the work-first principle playing a major role. The purpose of this thesis is to analyse and problematize how the concept was presented and explained in the nationwide newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet during the 2010 elections, this in order to increase the understanding of the concept’s contemporary definition and policy implications. This was done by analysing news articles, including articles from the debate and cultural sections, as well as editorials in afore mentioned newspapers, through a discourse analytical approach using the conceptual and analytical tools from both the discourse theory and the critical discourse analysis. The result of this thesis shows that the discourse is not primarily a matter of the work-first principle’s existence or nonexistence but rather how it should be defined and what to include. Other main result was that the common definition of the work-first principle and its content, during the election of 2010 (1 January - 19 September), was closely connected to the policy of the, ruling Alliance Government. work-first principle work unemployment discourse discourse analysis the Alliance the Red-Greens earned income tax credit Aftonbladet Svenska Dagbladet arbetslinjen arbete arbetslöshet diskurs diskursanalys Alliansen det rödgröna samarbetet jobbskatteavdrag Aftonbladet Svenska Dagbladet
18	Makt till vilket pris? : En jämförande studie av office-seeking hos partierna inom Allians för Sverige Magnusson, Jonas, Nyberg, Jonas January 2009 (has links) Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest. Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter. Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har. Allians för Sverige Office-seeking Alliansen Jonas Magnusson Jonas Nyberg Mittuniversitetet Chicken-teori spelteori Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet valmanifest 2002 Bankeryd Högfors Partier makt allians politik kartell
19	Sveriges politiska landskap i förändring: Ideologiska avvikelser inom de svenska riksdagspartierna : En komparativ ideologianalys av de tidigare allianspartiernas ideologiska förankring mellan 2004 och 2022 / Sweden's political landscape in change: Ideological deviations within the Swedish parliamentary parties : A comparative ideological analysis of the former alliance parties' ideological anchoring between 2004 and 2022 Boström, Liw January 2023 (has links) This study aims to provide answers to how the former Alliance parties relate to their basic ideologies today in comparison to the ideological anchoring during the time when the Alliance cooperation was still relevant in Swedish politics. The study also seeks to explain observed disparities based on previous political science research on Sweden's party system, the GAL-TAN scale and median voter theory. The investigation applies two dimensions to capture the ideologies in the materials; the view of human beings and social theory where an economic aspect is also included. The study examines how prevalent the parties ideologies are within the migration policies and school policies. These areas are perceived to cover the selected dimensions. The goal is for the study to increase political awareness among voters, provide increased knowledge of how Sweden's party system works and provide an explanation as to why the Alliance eventually split. The method used in the study is a qualitative ideology analysis of party programs and election manifestos based on two time periods; year 2004 and 2022. The results show that the parties follow their ideologies to a large extent based on the material. What deviated was that the Moderates' migration policy attitude has changed, whereby the party has moved more towards TAN on the GAL-TAN scale. However, the survey is not comprehensive in order to fully establish whether the parties' ideologies are followed, partly because only two policy areas are analyzed and partly because the actual and real policies were not examined. the Alliance the Moderates the Center party the Liberals the Christian Democrats liberalism conservatism ideologies ideological analysis Sweden's party system Alliansen Moderaterna Centerpartiet Liberalerna Kristdemokraterna liberalism konservatism ideologier ideologianalys Sveriges partisystem

Search results