<p>Syftet med denna undersökning är att analysera hur regeringens ekonomiska politik formas under ekonomiska kristider. Undersökningen har en idéanalytisk utgångspunkt och använder dels dokument som beskriver de långsiktiga idéer som upprättats av den nuvarande borgerliga regeringen, dels även budgetpropositioner som beskriver den praktiskt utformade ekonomiska politiken från hösten 2006, hösten 2007 och våren 2009. Den praktiska politiken återkopplas till idéerna för att dra slutsatser om huruvida regeringen har en strikt ideologisk eller en pragmatisk syn på ekonomin. Detta sker genom att använda dimensioner skapade utifrån John Maynard Keynes och Friedrich Hayeks ekonomiska teorier, och därigenom observera hur regeringen förhåller sig på dessa dimensionsskalor vid varje tidpunkt relaterat till de långsiktiga idéerna.</p><p>Resultatet visar att regeringen till viss del frångår sin ekonomiska idéinriktning på så sätt att man får en större acceptans till Keynes idéer när det ekonomiska klimatet blivit sämre.</p>

Syftet med denna undersökning är att analysera hur regeringens ekonomiska politik formas under ekonomiska kristider. Undersökningen har en idéanalytisk utgångspunkt och använder dels dokument som beskriver de långsiktiga idéer som upprättats av den nuvarande borgerliga regeringen, dels även budgetpropositioner som beskriver den praktiskt utformade ekonomiska politiken från hösten 2006, hösten 2007 och våren 2009. Den praktiska politiken återkopplas till idéerna för att dra slutsatser om huruvida regeringen har en strikt ideologisk eller en pragmatisk syn på ekonomin. Detta sker genom att använda dimensioner skapade utifrån John Maynard Keynes och Friedrich Hayeks ekonomiska teorier, och därigenom observera hur regeringen förhåller sig på dessa dimensionsskalor vid varje tidpunkt relaterat till de långsiktiga idéerna. Resultatet visar att regeringen till viss del frångår sin ekonomiska idéinriktning på så sätt att man får en större acceptans till Keynes idéer när det ekonomiska klimatet blivit sämre.

Syftet med undersökningen var att undersöka behandlares uppfattningar om och erfarenheter av relationsskapande som en grund för förändring med klienter som blivit dömda för sexualbrott. Vi använde oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats med intervju som metod eftersom respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter var av relevans för frågeställningen. Vid analyseringen av resultatet användes meningskoncentrering som metod. Resultatet har tolkats utifrån von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna anser att relationen mellan behandlare och klient är den viktigaste delen i behandlingsarbetet med klienter som blivit dömda för sexualbrott, och att den relationen påverkar klientens förändringsprocess. Resultatet visar även att det finns aspekter som kan främja respektive hämma allianses mellan behandlare och klient såväl som klientens förändringsprocess. Aspekter som ansågs främjande var en professionell hållning hos behandlaren, empati, flexibilitet och förmågan att vara närvarande i mötet med klienter. Aspekter som ansågs hämmande var om behandlaren var generaliserande i mötet med klienter och om behandlaren var dömande mot klienter.

This is a qualitative essay regarding the search for possible ideological rifts, that may explain reasons for the breakup of the Alliance. The four Alliance parties governed Sweden between 2006-2014 without any major disagreements. During the last parliamentary term of office as opposition however, things have changed drastically and the four former coalition partners have gone different ways with highly different programs and views on various political subjects. The base-ideologies of the four parties; liberalism and conservatism share outlooks on various matters, while some aspects that the two hold are polar-opposites of each other with little to no similarities. Are these ideological differences the reason why the Alliance was finally declared “a finished political chapter”, or are there other reasons? After comparison of both ideological viewpoints on various matters, as well as party-standpoint the rift will be analysed and explained. Further information such as party statements and news-articles will also be used for additional data, that may help in the academic search for the Alliance’s dissolution.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för det nya betygssystemet och de två politiska blockens syn på betyg utifrån ett ideologiskt perspektiv. Det nya betygsystemet kommer att innebära flera betygssteg än de vi har idag. Fem betygssteg för Godkänd och däröver i form av bokstavsbetyg från A till E. F innebär Icke Godkänd och horisontellt streck innebär Underkänd. Betygen kommer även fortsättningsvis att vara mål- och kunskapsrealterade. Skolan har kommunaliserats med styrs ändå av centralt uppsatta styrmedel. Det innebär att betygen och dess utformning beslutas av Sveriges riksdag. Partiernas och blockens ställningstagande i betygsfrågan vilar således på en ideologisk grund. Detta arbete studerar det nya betygssystemet, partiernas och blockens syn på betyg samt vilka ideologier som ligger till grund för de politiska ställningstagandena i betygsfrågan. Vidare studeras i vilken grad partierna och blocken har påverkats av ideologierna. Den styrande Alliansregeringens har den liberala ideologin som grund för sitt politiska arbete och de Rödgröna har socialismens som grund för två av partierna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Miljöpartiet har ingen av ovanstående ideologier som grund utan kan ses som grundade på ekologismen. Genom att studera i huvudsak parti- eller handlingsprogram samt i viss mån partiets hemsidor har jag kommit fram till att den borgerliga Alliansen har en samsyn ifråga om betygen. De vill ha betyg från årskurs sex och ett betygssystem med flera betygssteg än det vi har idag.  Med sina uttalanden tydligt visar att de har liberalismen som grund för sin förda politik. De Rödgröna har ännu ingen genensam syn på betygsfrågan. Socialdemokraterna kan tänka sig betyg tidigare än idag och har i och med detta en syn som stämmer mera överens med Alliansens syn. Vänsterpartiet vill avskaffa betygen och det vill även Miljöpartiet, men Miljöpartiet kan tänka sig betyg i årskurs nio. Detta visar att för de Rödgröna har den ideologiska grund som de har inte påverkat deras syn på  betygen till samma grad som den har gjort för Alliansens partier.

After Moderaterna’s election success in 2006 and 2010 together with the Alliansen coalition, the 2014 election was a defeat and Moderaterna lost government power. Post-election analyzes show that a large part of Moderaterna’s voters went instead to Sverigedemokraterna. One of the central election issues among Sverigedemokraterna’s voters is welfare and therefore this presents as an critical area of study: Moderaterna’s view of welfare, with specific focus on social insurance.The purpose of the thesis is to study whether there has been a change in Moderaterna’s ideological position during the period 1991 - 2020 and whether there has been any change in Moderaterna’s view of welfare during the same period. The material consists of party programs and budgets and using an idea analysis method. To analyze the ideologies, I will use ideal types and welfare will be examined using scale-based dimensions.From the analysis, it can be seen that there has been a temporary shift in ideological values towards a more neoliberal approach. However, in social insurance there has not been the same change and Moderaterna have maintained low compensation levels to protect the line of work which is completely in line with a neoliberal policy.

Studiens syfte var att undersöka leg. psykoterapeuters uppfattningar om och erfarenheter av att identifiera och reparera rupturer i den terapeutiska relationen (alliansen) i kognitiv beteendeterapi (KBT). Datainsamlingen bestod av narrativa intervjuer. Den kvalitativa metoden fenomenologisk hermeneutik (Lindseth &amp; Norberg, 2004), där intresset riktas mot den levda erfarenheten, användes vid analys och tolkning av texten. Resultatet visade att de terapeutiska färdigheterna medveten närvaro och metakommunikation används för att identifiera, förebygga och reparera rupturer i alliansen. Slutsatsen är att psykoterapeuternas berättelser bär på den dolda innebörden att alla slags terapeutiska interventioner i KBT samtidigt utgör relationella handlingar, och att ett språk för detsamma är önskvärt. Meningsfullhet och yrkesstolthet kan dessutom tillägnas, om uppmärksamheten vänds från misslyckanden till mod att ta ansvar för det terapeutiska förloppet och relationen. / The aim of the study was to investigate psychotherapists perceptions about and experiences of identifying ruptures in the therapeutic alliance in cognitive behavioural therapy (CBT). The data collection consisted of narrative interviews. The qualitative method, a phenomenological hermeneutical method for researching lived experience (Lindseth &amp; Norberg, 2004), was used in the analysis and interpretation of the texts. The result showed that the therapeutic skills awareness and metacommunication was used to identify, prevent and resolve ruptures in the alliance. The conclusion is that psychotherapists stories carries a hidden meaning of any therapeutic interventions in CBT at the same time constitutes relational actions, and a language for the same is desirable. Meaningfulness and professional pride can also be adopted, by shifting attention from failures, into courage to take responsibility for the therapeutic process and the relationship.

During the 1994 Italian elections many things were new for the voters. A new election system, new parties emerging where old traditional ones were dying out because of long ongoing corruption scandals that were coming up to the surface. In all this one man, Silvio Berlusconi, a famous Italian businessman, stepped in and with his two allied parties Lega Nord and Alleanza Nazionale he swept away the nation in a never before seen election campaign. Many things have been said about the motifs and the way he prosecuted the election campaign for the Forza Italia. But what I try to see for this thesis is the awereness in the Italian print media from this particular period - how and if the debate about an in just electoral campaign existed in the country from the date Silvio Berlusconi entered ”the playing field” as he called it and up to the days of election.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder föreställande Alliansen och de Rödgröna, samt dess enskilda partiledare, som från 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Göteborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet är att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral. Teorin utgår ifrån klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck. Metoden är en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet är tidningarnas pappersupplagor. För att analysera bilden används ett tolkningsschema med grund i teorin om bilden och bildens kontext. Resultatet visar en jämlik fördelning av antalet bilder på regeringsalternativen, dock fler på Alliansen i Hallandsposten. Fördelningen av antalet bilder på partiledarna följde i stort partiernas storlek. Resultatet visar att Alliansen och dess partiledare hade fler gynnande bilder, dock med viss avvikelse i Hallandsposten. Anmärkningsvärt: Hallandsposten noterade inga helsidor eller framsidor där partiledare/regeringsalternativ figurerade, till skillnad på Göteborgs-Posten som noterades för flertalet.

Uppsatsen undersöker negativ valretorik i några utvalda valkampanjer från Nya moderaterna och Alliansen. Materialet består av tre valkampanjer, två från Nya moderaterna och en från Alliansen. Samtliga kännetecknas av användandet av negativ valretorik. De metoder och analyser som används är topikanalys, pragma-dialektisk argumentationsanalys, stilanalys och visuell retorik. Syftet med uppsatsen är att genom dessa metoder analysera valkampanjerna för att se hur negativ valretorik används som en retorisk strategi.