När en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smärta om hon är för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpå risken för smärtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen också medför en ökad risk för postoperativa biverkningar såsom illamående, kräkning och trötthet skulle det vara av värde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smärtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat på smärthämmande effekter på vakna patienter både under och efter operation. Det saknas översikter som värderat musikens effekter på patienter under generell anestesi. Syftet med denna litteraturstudie är därför att värdera aktuella forskningsresultat gällande musikens påverkan på dessa patienter. Sökningen resulterade i sju interventionsstudier, varav fyra var randomiserade kontrollerade studier (RCT). De var jämförbara och av hög kvalitet men hade lågt deltagarantal (n=20-51 deltagare/grupp). Musiken (naturljud och instrumentella lugnande ljud) gav intraoperativa effekter såsom sänkt blodtryck och minskat behov av analgetika. Dessutom resulterade den i postoperativa effekter såsom minskad smärta och fortsatt minskat behov av analgetika, ökad tillfredställande upplevelse av anestesin och en snabbare mobilisering. Effekter som kan minska vårdlidandet för patienten. Resultatet indikerar att musik under generell anestesi har en positiv inverkan på patienter, men eftersom studierna är få till antalet och har små studiepopulationer kan inga säkra slutsatser dras om huruvida musik är en metod som skall införas i vården. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Vården ska fortlöpande utvecklas, utvärderas och kvalitetssäkras enligt lagar ochförordningar. Nyligen infördes i lag ett ökat patientinflytande. Patientens delaktighet ivården ses som ett medel för att öka patienttillfredställelsen och därmed vårdkvaliteten.Viktiga områden i upplevelsen av god vårdkvalitet är en god vårdrelation med ett gottbemötande, kommunikation, information och delaktighet. Anestesikliniken SÄS, Borås,önskade utvärdera vården på centraloperation utifrån ovanstående områden. Syftet varatt undersöka vårdkvalitet ur patientens perspektiv samt identifiera eventuella områden ibehov av kvalitetsförbättring. En kvantitativ enkätundersökning gjordes där KUPP,Kvalitet ur Patientens Perspektiv, användes som metod. Resultatet visade att vårdenöverlag upplevs som god, bemötandet var det område som fick högst betyg avpatienterna. Endast sju frågor av trettio identifierades ha brister i behov av attuppmärksammas. Dessa frågor handlade alla om delaktighet och information. Enstatistisk jämförelse genomfördes utifrån dessa sju frågor och hur dessa brister förhöllsig gentemot kön, ålder samt oro/rädsla. Skillnader påträffades i två urvalsgrupper;oroliga/rädda patienter upplevde signifikant mindre delaktighet i vården, så ävenkvinnor. Signifikanta skillnader uppvisade även gruppen med oro/rädsla; varannankvinna kände oro/rädsla inför operation mot var tredje man. Resultatet antyder att detfinns en förbättringspotential vad avser patienternas oro och delaktighet i vården därkommunikation och information utgör viktiga inslag. Personalens goda bemötande börvärnas om, det utgör en väsentlig och viktig del för patienterna inför och vid enoperation. Att frigöra mer tid till det preoperativa mötet bör öka det individbaseradeomhändertagandet. Skapas även ökad kontinuitet i vårdandet torde detta ge störreförutsättningar för anestesisjuksköterskan att se, bemöta och tillgodose patienternasbehov. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Propofol is an intravenously administered, hypnotic and short- acting pharmaceutical. One common sideeffect (>1:10) and therefore a disadvantage with propofol is the local pain that arise when the initial injection is given. Why the pain arise is not clearly understood. A majority of different pharmacological treatments, different doses and combinations, alternative administrations methods and physical interventions have been tried to reduce the pain when injection of propofol is given. One important task for the nurse is to relieve pain for patients. It is important for all patients to be painless and not experience discomfort caused by procedure in health care. The purpose of this study was to examine if administration of lidocaine and/ or remifentanil could in connection with injection of propofol reduce pain incidence and intensity at the injection. A literature study based on twenty-eight scientific articles was conducted. The result shows that a combination of lidocaine andremifentanil give the best pain relief. Howewer there is no difference in propofolinduced injection pain when lidocaine or remifentanil alone is compared. Other factors that could affect injection pain are use of a tourniquet which enhances the pain reduction, but the time that the tourniquet is applied is not decisive. The placement of the iv-catheter should be in the largest vein possible. By using this knowledge the incidence and intensity of pain could be reduced with drugs commonly used in Swedish aneasthetic care. Thereby patients' suffering could also be reduced.

Trygghet är ett komplext begrepp med relativt bred innebörd, och det är inte självklart vad den enskilde patienten upplever som trygghet. Den forskning som finns gör ändå gällande att tryggheten är viktig för upplevelsen av hälsa. Med tanke på dagens effektiviseringskrav som ställs på sjukvården, där ledtiden ska kortas så långt det är möjligt, finns en uppenbar risk att för patienten värdefull förberedelsetid går förlorad. Mindre tid med kvalificerad personal kan innebära förlust eller reducering av den trygghetskänsla som patienten är i behov av. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med generell anestesi. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har använts. Sju patienter som opererats under generell anestesi har intervjuats på två västsvenska sjukhus. Resultatet visar att patienterna förfogade över stora egna resurser för att uppleva trygghet i samband med anestesi. Framför allt gällde det patienternas nära privata relationer och förekomsten av egen inre styrka. I vissa fall kunde dock känslan av trygghet grumlas av rädsla eller ångest inför det aktuella ingreppet och då finns i sjukvården stora möjligheter att hjälpa och stödja patienten. Anestesisjuksköterskans i särklass viktigaste omvårdnadsåtgärd för att främja upplevelsen av trygghet är att så tidigt som möjligt etablera en tillitskapande vårdrelation med patienten. Detta borgar för en tillåtande dialog och atmosfär mellan patient och sjuksköterska. För att undvika bristande tillit kan även den påföljande informerande dialogen med fördel utformas som ett vårdande samtal med informativ inriktning. Mycket av patientens oro och osäkerhet inför framtiden kan på detta sätt lindras genom det vårdande samtalets kraft, i kombination med patientens egen inneboende styrka. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

No description available.

Bakgrund: Den högteknologiska miljön har tidigare beskrivits som svår för patienter att förstå och att den kan te sig skrämmande. Den kan utgöra en barriär mellan specialistsjuksköterskan och patienten. Patienters relationer till specialistsjuksköterskor kan bidra till patienters trygghet. Att trygghet och miljö är en del av vårdandet av patienter belyses även i vårdteori. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att inge trygghet till patienter i en högteknologisk miljö. Metod: Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Tio specialistsjuksköterskor inom anestesi (n=5) och intensivvård (n=5) intervjuades med semistrukturerade öppna frågor. Analysen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att specialistsjuksköterskors erfarenheter av att inge trygghet till patienter sker genom att kommunicera med patienter och att värna om patienter. Slutsats: Information till patienter kan främja trygghet, det är viktigt att anpassa information. Genom att se patienter kan trygghet skapas, det kan ske genom att visa närvaro, individuellt bemötande, genom positiva budskap och genom delaktighet. Bemötande av patienter spelar en viktig roll för patienters trygghet. Specialistsjuksköterskans uppträdande kan bidra till trygghet. Patienter vill ha olika mängd kontroll. Specialistsjuksköterskor kan mötas av patienter de inte når fram till. Genom att skapa en lugn och trygg miljö kan patienter skyddas från obehagliga intryck. / Background: Highly technical environment has been described as difficult to understand for patients and that it could be frightening. It could pose as a barrier between nurse specialist and patients feeling of safety. Safety and environment is a part of caring and is highlighted in nursing theories. Aim: To describe nurse specialists experiences of making patients feeling safe in a highly technical environment. Method: Qualitative interviews with an inductive approach. The data consisted of ten semi-structured interviews with nurse anesthetist (n=5) and intensive care nurses (n=5). The analysis was conducted with a qualitative content analysis. Results: The result showed that nurse specialists experiences of providing safety to patients are done by communicating with patients and care for patients. Conclusion: Information can promote patient safety, it is important to adjust information. By seeing patient safety can emerge, which can be done by being present, individual treatment, by positive messages and participation. Behavior can promote patient safety. Patients differ in need to maintain control. Nurse specialists can meet with patients they cannot reach. By creating a calm and safe environment patients can be protected from disturbing impressions.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Nya tekniska lösningar för att intubera patienter börjar bli tillgängliga för operationsavdelningar. Glidescope är ett videolaryngoskop som visar lovande resultat när det gäller underlättande av intubationer för personal framförallt vid svåra luftvägar och intubationer. Forskningen pekar på att Glidescope reducerar antalet intubationsförsök och ökar andelen lyckade förstagångsintubationer. Studier pekar på att det för patienten är fördelaktigt med så få intubationsförsök som möjligt.</p><p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka anestesipersonals erfarenheter av att arbeta med Glidescope.</p><p><strong>Metod: </strong>Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio anestesisjuksköterskor och två läkare. En kvalitativ beskrivande ansats med en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod har använts. Intervjuerna genomfördes våren 2010 på ett sjukhus i södra norrland.</p><p><strong>Resultat: </strong>Glidescope är ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation och detta gäller även för personer med begränsad erfarenhet av Glidescope. Det underlättar intubationer men kan förlänga tiden för att placera tuben. Det reducerar patienttraumat som förknippas med en intubation och ökar patientsäkerheten. Ur ett hygienperspektiv behövs bättre rutiner för användning av Glidescopet. En begränsning för Glidescopet är pågående blödning i svalget.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Glidescope är i de flesta fall ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation som underlättar främst vid svåra intubationer. Glidescope förbättrar patientsäkerheten. Glidescope är användbart vid studenthandledning. Glidescope begränsas av pågående blödning i svalget och är sämre ur ett hygienperspektiv jämfört med Macintoshlaryngoskopet.</p> / <p><strong>Background:</strong> New technical solutions for patient intubation are becoming available for surgical wards. Glidescope is a video laryngoscope which shows promising results for easy intubation for staff, especially in difficult airways and intubations. Research shows that Glidescope reduces the number of tries and increases the proportion of successful first try intubations. Studies show that the patient benefits from a reduced number of tried intubations.</p><p><strong>Purpose: </strong>To examine anaesthesia staffs experience of working with Glidescope.</p><p><strong>Method: </strong>Semi structured personal interviews were conducted with nine anaesthetic nurses and two anaesthesiologists. A qualitative descriptive approach with a qualitative content analysis as an analysis method was used. The interviews were conducted at a hospital in the middle part of Sweden during the spring of 2010.</p><p><strong>Results: </strong>Glidescope is an easy to use tool for intubation and this is also true for staff with limited experience with Glidescope. It makes intubation easier but may prolong the time to place the tube. Glidescope reduces the trauma for the patient associated with intubation and increases patient safety. From a hygiene perspective better routines are needed for the use of the Glidescope. Glidescope is limited by ongoing bleeding in the throat area.</p><p><strong>Conclusion: </strong>Glidescope is for the most part an easy to use tool which eases difficult intubations. Glidescope improves patient safety. Glidescope is useful in student instruction. Glidescope is limited by on going bleeding in the throat area and is less hygienic than the Macintoshlaryngscope.</p>

Bakgrund: Nya tekniska lösningar för att intubera patienter börjar bli tillgängliga för operationsavdelningar. Glidescope är ett videolaryngoskop som visar lovande resultat när det gäller underlättande av intubationer för personal framförallt vid svåra luftvägar och intubationer. Forskningen pekar på att Glidescope reducerar antalet intubationsförsök och ökar andelen lyckade förstagångsintubationer. Studier pekar på att det för patienten är fördelaktigt med så få intubationsförsök som möjligt. Syfte: Att undersöka anestesipersonals erfarenheter av att arbeta med Glidescope. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio anestesisjuksköterskor och två läkare. En kvalitativ beskrivande ansats med en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod har använts. Intervjuerna genomfördes våren 2010 på ett sjukhus i södra norrland. Resultat: Glidescope är ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation och detta gäller även för personer med begränsad erfarenhet av Glidescope. Det underlättar intubationer men kan förlänga tiden för att placera tuben. Det reducerar patienttraumat som förknippas med en intubation och ökar patientsäkerheten. Ur ett hygienperspektiv behövs bättre rutiner för användning av Glidescopet. En begränsning för Glidescopet är pågående blödning i svalget. Slutsats: Glidescope är i de flesta fall ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation som underlättar främst vid svåra intubationer. Glidescope förbättrar patientsäkerheten. Glidescope är användbart vid studenthandledning. Glidescope begränsas av pågående blödning i svalget och är sämre ur ett hygienperspektiv jämfört med Macintoshlaryngoskopet. / Background: New technical solutions for patient intubation are becoming available for surgical wards. Glidescope is a video laryngoscope which shows promising results for easy intubation for staff, especially in difficult airways and intubations. Research shows that Glidescope reduces the number of tries and increases the proportion of successful first try intubations. Studies show that the patient benefits from a reduced number of tried intubations. Purpose: To examine anaesthesia staffs experience of working with Glidescope. Method: Semi structured personal interviews were conducted with nine anaesthetic nurses and two anaesthesiologists. A qualitative descriptive approach with a qualitative content analysis as an analysis method was used. The interviews were conducted at a hospital in the middle part of Sweden during the spring of 2010. Results: Glidescope is an easy to use tool for intubation and this is also true for staff with limited experience with Glidescope. It makes intubation easier but may prolong the time to place the tube. Glidescope reduces the trauma for the patient associated with intubation and increases patient safety. From a hygiene perspective better routines are needed for the use of the Glidescope. Glidescope is limited by ongoing bleeding in the throat area. Conclusion: Glidescope is for the most part an easy to use tool which eases difficult intubations. Glidescope improves patient safety. Glidescope is useful in student instruction. Glidescope is limited by on going bleeding in the throat area and is less hygienic than the Macintoshlaryngscope.

Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades. Intervjuerna var kvalitativa och analyserades med innehållsanalys. Resultatet kan sammanfattas i ett övergripande tema: förberedda patienter ser dagkirurgi som en positiv upplevelse. Domänen före operation beskrevs av kategorierna: viktigt med information, mycket tankar inför operation, smidigt insomnande och vissa obehagliga moment. Domänen efter operation beskrevs av kategorin: lugnt uppvaknande. Domänen total upplevelse beskrevs av kategorierna: kommunikation med personal ger lugn samt dagkirurgi en positiv upplevelse. Patienter som med hjälp av förberedande information och personalens goda bemötande och som genomgår dagkirurgi under generell anestesi, ser upplevelsen som positiv. De kommer in till sjukhuset med mer förhoppningar än oroskänslor. Informationen som ges behöver anpassas individuellt. Förekomsten av smärta och illamående är låg den närmsta tiden efter dagkirurgi. / Day surgery is becoming more common and with general anesthesia, anxiety and postoperative complications such as pain and nausea has been described. Patient satisfaction with day surgery and anesthesia are previously studied, but often with surveys of low quality. The purpose of this study was therefore with interviews study patients’ experience of anesthesia and surgery in day surgery. Seven patients were interviewed. The interviews were qualitative and analyzed using content analysis. The result can be summarized in a theme: prepared patients describe day surgery as a positive experience. The domain before surgery was described by the categories: importance of information, many thoughts before surgery, fell asleep easily and some uncomfortable moments. The domain after surgery was described by the category: peacefully awakening. The domain total experience was described by the categories: communication with nursing staff reduces anxiety and day surgery a positive experience. Patients with the help of preparatory information and good interactions with the nursing staff and who are undergoing day surgery with general anesthesia, describe the experience as positive. They come to the hospital with more hope than anxiety. The information needs to be individually adjusted. The presence of pain and nausea is low immediately after day surgery.

Laryngospasm är ett livshotande tillstånd hos barn som kan uppkomma i samband med generell anestesi. Hantering av luftvägen är den mest riskfyllda momentet inom barnanestesi. Syftet med studien var att undersöka vilka riskfaktorer för laryngospasm som finns hos barn vid generell anestesi. Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie. Vid analys av fjorton artiklar framkom det i resultatet tre kategorier: anestesirelaterade riskfaktorer, patientrelaterade riskfaktorer och kirurgi-och procedur- relaterade riskfaktorer. Vid anestesirelateraderiskfaktorer framkom det fyra subkategorier; Stadier under anestesi där laryngospasm uppkommer och där är induktion en riskfaktor i denna subkategori. Den andra subkategorin handlar om utrustning för säkerställande av luftvägar där användandet av larynxmask är den största riskfaktorn. Tredje subkategorin behandlar anestesiläkemedel som risk för laryngospasm. Den mest betydande riskfaktorn är inhalationsanestesi. Den fjärde och sista subkategorin är anestesiologens erfarenhet och skicklighet. Det är viktigt att anestesipersonal har rutiner och riktlinjer för hur de skall identifiera, förebygga och behandla laryngospasm. Vidare är det av betydelse att erfaren anestesipersonal finns tillgänglig under hela anestesiförloppet när det föreligger risk för laryngospasm. / Laryngospasm is a life-threatening condition in children that may arise in connection with the anesthesia. Management of the airway is the most critical moment during anesthesia in children. The aim of the study was to investigate the risk factors for laryngospasm during general anesthesia. The survey was    carried out as a literature review. The analyses of the fourteen articles resulted in three categories: anesthesia- related risk factors, patient-related risk factors and surgery-and procedure related risk factors. From the anesthesia-related risk factors revealed four subcategories; Stages during anesthesia where laryngospasm occurs and where induction is a risk factor in this subcategory. The second subcategory is about device for securing the airway which the use of larynx masks is the greatest risk factor. The third subcategory considering the risk of anesthesia drugs risk in laryngospasm. The most significant risk factor here is inhalation anaesthesia. The fourth subcategory is the anesthesiologist experience and skill. It is important that anesthesia professionals have routines and guidelines to identify, prevent and treat laryngospasm. Furthermore, it is important that experienced anaesthesia staff is available throughout the anesthetic process when there is a risk of laryngospasm.