No description available.

Titel: Att leda en byråkratisk organisation  Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur ledarna av byråkratisk organisation strukturerar sitt arbete och hur de kan fördela arbetsuppgifter på ett smidigt och effektivt vis. Metod: Studiens grundas i en kvalitativ intervjuundersökning med en deduktiv teori och syftar till att förstå en komplex bransch. Insamling av empiriskt material har varit genom intervjuer och den teoretiska referensramen är taget från böcker och vetenskapliga artiklar.  Slutsats: De slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att hur pass viktigt det kan vara att vara flexibel som ledare, varje situation är unik och det finns inga generella lösningar att tillgå. Redan vid organisering av hur strukturen inom en organisation skall vara, är det ytterst viktigt att ledarens roll blir tydligt definierad. Dels för tydlighet gentemot de anställda men samtidigt för ledarens skull, det är viktigt att redan från första början vara medveten om vad som förväntas från dig som ledare. Beroende på vem du som ledare skall bemöta, kan det behövas anpassning och förberedelser inför mötet. Anställda kan inte behandlas på samma vis, just eftersom alla anställda är enskilda individer som behöver tillgodoses med olika behov. Något annat som visas av denna studie är att ledaren även behöver anpassa sitt ledarskap beroende på kundens beslut från Försäkringskassan samt att delge de anställda kring den regalerade branschen för att få förståelse för ledningsgruppens arbete i en relation med Försäkringskassan.

Detta arbete handlar om hur elever som inte har svenska som modersmål utmanas av språksvårigheter i ämnet fysik i grundskolan. Vidare undersöks hur några elevers inlärning och kunskapsutveckling påverkas av detta och vilka faktorer som utgör hinder för deras kunskapsutveckling. Detta arbete syftar också till att ge insikt om dessa elevers behov samt ge exempel på didaktiska redskap som kan användas för att utveckla undervisningen för dem. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer med sex elever som har bott i Sverige mellan två och fem år. Eleverna går i åk 7, 8 och 9 och både flickor och pojkar är representerade. Intervjuerna visade att flertalet elever upplever att de inte hänger med och förstår fullt ut lärarens instruktioner, uppgifter och genomgångar på grund av språksvårigheter. Eleverna berättar att de väljer att vara tysta i klassrummet och inte ställa frågor eller visa vad de kan av rädsla för att säga fel eller missuppfattas av lärare och klasskamrater. För att få möjlighet att visa och utveckla sina kunskaper önskar de stöd av studiehandledare i sitt modersmål, där de kan få begrepp förklarade och sina kunskaper översatta.

Denna studie handlar om övergången från den anpassade grundskolan till det anpassade gymnasiet-Elever och lärares erfarenheter. Studien syftet är att undersöka elevernas upplevelse av övergången, vilka förberedelser de anser varit viktiga och i vilken utsträckning eleverna upplever att de har påverkat det egna gymnasievalet. Studien undersöker även hur högstadie-och gymnasielärare arbetar för att stödja elever inför övergången samt deras uppfattning om elevernas påverkan på gymnasievalet. Studien är kvalitativ och använder sig av semistrukturerade intervjuer, där elevintervjuerna genomfördes i fokusgrupper, lärarna intervjuades enskilt eller i par. Teorin som används är Bronfenbrenners ekologiska systemteori, som syftar till att undersöka hur de olika systemnivåerna påverkar övergångsprocessen. I denna studie framgår det att det är viktigt att elever med funktionsnedsättningar får göra sin röst hörd och aktivt delta i utbildningssystemet, vilket forskningen stödjer. I resultatet framkommer att hälften av eleverna inte känner att de fick välja det de ville. Resultatet visar också att elevernas nätverk spelar en avgörande roll för deras möjligheter att delta i olika övergångsaktiviteter. Dessutom framkommer det brister i struktur, information och kommunikation mellan anpassade grundskolor och anpassade gymnasieskolor. En slutsats som kan dras är att eleverna bör stå i fokus under övergångsprocessen och att det är viktigt att erbjuda eleven stöd för att sin röst hörd. Denna studie är relevant för speciallärare, specialpedagoger, lärare och andra yrkeskategorier i den anpassade grund-och gymnasieskolan.

Abstrakt Författare: Louice Rolf & Mia Samuelsson Handledare: Hans Wessblad Examinator: Mikael Lundgren Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E Titel: Generation Y:s förväntningar på ledarskapet – Hur ledare bör anpassa sig efter generationen Problemformulering: Hur vill generation Y bli ledda i arbetslivet? Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur generation Y vill bli ledda utifrån generationens åsikter. Studien kan komma att bidra till att ge dagens och framtidens ledare förutsättningar för hur ledarskapet kan anpassas till generation Y i arbetslivet. Metod: En kvalitativ studie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in från generation Y genom kvalitativa intervjuer med hjälp av en narrativ undersökningsmetod. Slutsats: Studien slutsats är att generation Y vill bli ledda av en ledare som ger dem feedback, skapar möjlighet till utveckling, anpassar ledarskapet efter individen, utövar ett tydligt ledarskap och som är lyhörd. Nyckelord: Generation Y, ledarskap, feedback, utvecklingsmöjligheter, anpassat ledarskap, tydligt ledarskap, lyhörd ledare.

I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram ett gränssnitt till en applikation för äldre. Målet med applikationen är att öka tryggheten och underlätta för äldre i vardagen, samt att minska social isolering. Frågeställningarna grundades dels på vilka funktioner som är relevanta och önskvärda i en sådan applikation, dels hur applikationen ska anpassas efter såväl låg teknikvana, som fysiska och kognitiva nedsättningar som är vanliga vid hög ålder. Arbetet inleddes med litteraturstudier om målgruppen, dess behov och svårigheter. Relaterade arbeten och liknande produkter granskades. Dessutom studerades olika designmetoder och -verktyg som ansågs vara relevanta för projektet. Arbetsprocessen bestod av iterativa cyklar där designval och funktioner diskuterades och utvecklades med hjälp av olika designverktyg. Dessa utvärderades sedan genom användartester. Resultatet från testerna analyserades och bidrog till ändringar och vidarutvecklingar i nästa cykel. Resultatet består av en interaktiv prototyp som grundar sig i teori och de upptäckter som gjorts under arbetets gång. Rapporten avslutas med en diskussion om huruvida resultatet uppfyllde målen och vad som fungerat bra och mindre bra i arbetsprocessen. Dessutom diskuteras etiska aspekter med arbetet och möjlig vidareutveckling.

No description available.

Denna studie handlar om språksvårigheter i fysikundervisningen för elever som har svenska som andraspråk. Elever som har annat modersmål än svenska får sällan bra resultat i skolan och det kan därför ses som ett samhällsproblem. Fysik är extra svårt för flerspråkiga elever, eftersom ämnesspråket har många begrepp som är svåra att förstå, särskilt på gymnasienivå. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera uppfattningar hos vuxenstuderande med svenska som andraspråk om språksvårigheter i ämnet fysik. Studien bygger på kvalitativa interjuver med 7 elever som har svenska som andraspråk och studerar fysik på Komvux. Studien har också som en enklare form av aktionsforskning tillämpat ett av elevernas förslag för att underlätta fysikundervisningen för elever som har svenska som andraspråk. Resultatet visar att fysikundervisningen kan underlättas genom att man gör laborationer och att läraren använder ett enkelt språk under undervisningen samt att eleverna använder sitt modersmål som hjälpmedel för att kunna utveckla sina kunskaper.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill också undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssätt kan underlätta för individen och hur det kan påverka barnets vardag.  Vi vill även uppmärksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förståelse för diagnosen och bemöta barnen på rätt sätt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog. Intervjufrågorna utgick ifrån studiens följande fyra frågeställningar: Hur går det till att ställa en ADHD-diagnos på ett barn i förskolan? Vad önskar pedagogerna att en diagnostisering ska leda till? Vilka negativa effekter kan diagnosen medföra? Hur anpassar pedagogerna sitt arbetssätt vid en ADHD-diagnos? I studien presenteras pedagogernas erfarenheter och åsikter gällande barn med ADHD i förskolan. De beskriver de för- och nackdelar en diagnos kan medföra och hur den påverkar individen, pedagogen och verksamheten. De berör också hur en diagnostisering går till och berättar sina synpunkter om deras delaktighet under en ADHD-utredning. Pedagogerna nämner även sin roll i att planera och utforma verksamheten så att den anpassas efter barn med ADHD. Det framkom i resultatet att pedagogernas resonemang och erfarenheter skiljer sig åt men de är överens om att en diagnos till övervägande del medför positiva effekter för barnen i förskolan. De negativa effekterna som en diagnos kan medföra anser pedagogerna kunna motverka genom god kompetens, rutiner, anpassad miljö samt vanligt sunt förnuft.