I svensk gymnasieskola under år 2021 så studerade 29% av eleverna på en yrkesförberedande utbildning, vilket motsvarar cirka 105 000 elever. Enligt policydokument likt Skollagen (SFS 2010:800 kap 3) så har dessa elever rätt till både en kvalificerad utbildning och ett så kallat adekvat särskilt stöd om de inte klarar av utbildningens kunskapskrav. Syftet med föreliggande examensarbete är att öka kunskapen om hur det särskilda stödet utformas och används inom de yrkesinriktade kurserna på ett antal yrkesförberedande program på en gymnasieskola i Sverige. Ett forskningsfokus som hittills förefaller vara starkt begränsat. Studien bygger på intervjuer med sex specialpedagoger som arbetar på den aktuella gymnasieskolan. Intervjuerna har analyserats enligt en tematisk innehållsanalysmodell. Studien visar tillexempel hur de intervjuade specialpedagogerna pekar på det komplexa uppdraget som rektorn på skolan har med att tillgodose alla elevers rätt till ett adekvat stöd i utbildningen. Vidare framkommer att det råder olika arbetssätt och rutiner på skolans yrkesförberedande program kring hur det särskilda stödet ska organiseras inom och mellan programmen. Detta resultat kan relateras till ett ytterligare resultat som visar att det råder stora skillnader också i vilket behov av stöd som finns inom de olika programmen. Härutöver visar resultatet på betydelsen av ett väl fungerande elevhälsoteam (EHT) på skolan samt att det särskilda stödet till elever vid det arbetsplatsförlagda lärande har en tydlig förbättringspotential. Förslag på framtida forskning är att göra en enkätundersökning i ett större geografiskt område med fokus på hur stöd, och specifikt särskilt stöd, används inom de yrkesförberedande programmen på gymnasiet.

Sammanfattning/AbstractCronvall, Joakim (2020). Extra anpassningar utifrån lärarnas egna lärande. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas bidra till större förståelse av skolors arbete med extra anpassningar och lärares lärande.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att utforska hur lärarnas kompetens kring extra anpassningar ser ut efter lagändringen 2014. Den kommer även belysa om deras praktik och arbetssituation förändrats samt hur lärarnas lärande sett ut under implementeringsfasen. Detta kommer vägas mot forskning kring lärares lärande och skollagen och Skolverkets allmänna råd och stödmaterial.Frågeställningar:• Hur tolkar studiens lärare begreppet extra anpassningar?• Hur beskriver de intervjuade lärarna själva att deras arbete har förändrats sedan stödinsatsen, extra anpassningar, infördes?• Hur ser de intervjuade lärarnas eget lärande ut kring stödinsatsen extra anpassningar?TeoriDenna studie tar sin utgångspunkt i de sociokulturella och systemteoretiska perspektiven. Studien belyser lärares egna lärande som sker i ett socialt sammanhang där individen, gruppen och organisationen kan påverka lärandet.MetodStudien bygger på empiriskt material insamlat från åtta individuella intervjuer. Studien har genomförts på fyra låg- och mellanstadieskolor i en kommun. Kommunen har tre rektorsområden som alla är inkluderade i studien.4ResultatI studien framkommer det att lärarna i stort tolkar begreppet extra anpassningar så som gällande styrdokument beskriver det. Lärarna pekar på att vissa svårigheter som eleverna är i blir svåra att möta med extra anpassningar. Det framkommer även att det är svårt att skapa en undervisningssituation som kan möta alla elever.De intervjuade lärarna beskriver en skillnad i kompetensnivå mellan lärare och annan personal som också arbetar med eleverna. Denna personal, fritidspedagoger, resurslärare och elevassistenter, har inte samma möjligheter eller utrymme i sin tjänst att tillgodose sig samma kompetensutveckling som lärarna.Resultaten visar att lärarnas lärande är en komplex process. Där riktade kompetensutvecklingsinsatser, kollegiala diskussioner, positiva upplevelser av förändrat arbetssätt och tid har betydelse för lärarnas lärande.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll blir viktig i att kunna ge vägledning kring hur man hanterar svårigheter elever är i, hur man utformar en planering och undervisning för en heterogen klass, och för att säkerställa att all personal på skolan har tillräckliga kunskaper.

Abstrakt/sammanfattningHansson Camilla (2020), För att skapa motivation. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö Universitet. 90hp.Studien är tänkt att bidra med kunskapsbidrag inom extra anpassningar med fokus på delaktighet och inflytande. Studien underlag baseras på 7 elever och 2 lärares tankar om delaktighet och inflytande kring extra anpassningarSyfte och frågeställningarStudiens syfte är att synliggöra elevers och lärares syn på extra anpassningar. Särskilt fokus läggs på elevers delaktighet och inflytande i processen att utforma anpassningarna, med stöd av följande frågeställningar:1. Hur upplever eleven sina extra anpassningar?2. Hur upplever lärarna elevernas extra anpassningar?3. Hur upplever elev och lärare elevens delaktighet och inflytande i utformningen av dess extra anpassningar?TeoriStudiens teoretiska förankringar grundar sig av Harts delaktighetsstege och Habermas deliberativa samtal. Hart och Habermas teorier baseras av delaktighet, inflytande och demokrati.MetodEmpiriska materialet utgår ifrån hermeneutisk forskningsansats som innebär tolkning av intervjuer som text. Undersökningsmaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer av elever och lärare. Det empiriska materialet har legat till grund för att undersöka om skillnader och likheter mellan elevers och lärares åsikter.ResultatResultatet visar att motivation kan minska behovet av extra anpassningar. Studien synliggör att dialogen anses vara ett redskap som leder till ökad motivation till skolarbetet. Samtalen medför att elevernas självbild stärks av en ökad förståelse av hens behov som leder till motivation till skolarbetet. Elevernas förståelse över sina behov medför att eleven stärks att prova en del moment utan extra anpassningar som leder till att självförtroendet stimuleras. Samtalen används för att skapa en dialog mellan lärare och elev för att diskutera elevens behov. Det ges utrymme för eleven att vara aktiv och bidra med sina åsikter, i slutändan är det lärarna som tar ett beslut eftersom det anses att eleverna inte har fullständig insikt att på egen hand välja extra anpassningar eller anpassningar i lärmiljön som ger effekt på undervisningen. Extra anpassningar anses vara en främjande insats som ska ge bättre förutsättningar för den enskilde individen. Elevens behov avgör behovet av extra anpassning. Lärarna fokuserar på att anpassa miljön på gruppnivå och använder extra anpassningar när anpassningar i lärmiljön inte räcker till för att skapa förutsättning för eleven.Specialpedagogisk implikationResultatet synliggör behovet av kollegialt samarbete i skolans verksamhet. Det behövs gemensamma analyser för att skapa underlag för elevernas behov. För att extra anpassningar ska ge någon effekt på undervisningen krävs ett nära samarbete med olika yrkesgrupper. Extra anpassningar kan inte ses som något som endast utgår ifrån checklistor som inte analyseras, följs upp eller utvärderas. Behovet av extra anpassningar kommer inte bli synliga om det inte skapas utrymme på skolnivå för kollegiala samtal. I de kollegiala samtalen kan det föras diskussioner om behovet av extra anpassningar och förändringar som kan genomföras för att underlätta undervisning på grupp- och individnivå. Skolan behöver skapa en känsla av att ”vi” gör det tillsammans.

En stor utmaning i SO-undervisningen är mötet med andraspråkselever. Allt oftare ställs lärare inför det faktum att elever ännu inte behärskar sin svenska i den utsträckning som skolan faktiskt kräver. Lärarna utmanas därför i sin profession att möta de här elevernas skilda behov; framför allt då oförberedda lärare ser till andraspråkselever såsom problem och brister, snarare än som språkliga resurser och möjligheter. Risken med detta bristande perspektiv är att andraspråkselever enbart får ta del av den ordinarie undervisningen, helt utan anpassningar, och att de då hämmas i sin språkutveckling. Av denna anledning har vi valt att undersöka huruvida lärare väljer att arbeta med anpassningar i sin SO-undervisning, samt ifall de anser att de är utbildade i att göra detta. Vår studie belyser även de två utmaningar lärare upplever är störst i undervisningssituationer för andraspråkselever: språket och dess begrepp. Vårt resultat baseras på den information som erhölls genom intervjuer med fem olika SO-lärare. Vid analysen av det insamlade materialet nådde vi slutsatsen att lärare bör besitta ett resursperspektiv, då ett sådant perspektiv inte enbart gynnar andraspråkselever utan även samtliga individer i klassrummet. Lärare som arbetar utifrån ett resursperspektiv, arbetar efter Vygotskijs grundtanke som gör gällande att språk är grunden för kunskapsbildning. På så vis arbetar man även i enlighet med läroplanen då denne genomsyras av det sociokulturella perspektivet. Studien visar att det inte enbart är andraspråkselever som tillägnar sig kunskaper i ett klassrum som kännetecknas av ett resursperspektiv, utan även att vi som lärare har mycket att lära av dem. På så vis blir andraspråkselever en kunskapskälla beträffande hur lärare kan åstadkomma en undervisning som gynnar alla elever.

SAMMANFATTNINGEkberg, Jenny och Vennberger, Suzanne (2019). Hur-et i åtgärdsprogrammet – En fallstudie. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVi vill generera kunskap om på vilka olika sätt specialpedagoger kan arbeta för att åtgärdsprogram ska bli ett effektivt och användarvänligt redskap för såväl lärare som elever. Vidare vill vi bidra med tankar och idéer om hur specialpedagoger kan arbeta för att öka elevers medverkan och insikt för sina åtgärdsprogram. Slutligen önskar vi ge kunskap om huruvida elever kan utvecklas didaktiskt med hjälp av insatserna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i relation till elever och lärare. Vidare syftar studien till att granska hur åtgärdsprogrammen används i verksamheten och hur de relaterar till elevens delaktighet och lärande.Preciserade frågeställningar- På vilka olika sätt arbetar specialpedagoger med åtgärdsprogram i relation till lärare och elever?- Hur arbetar specialpedagoger för att elever ska bli delaktiga och få förståelse för sina åtgärdsprogram?- På vilket/vilka sätt arbetar lärare för att eleverna ska få insikt i sina behov i relation till verksamheten?- På vilka olika sätt formuleras åtgärdsprogram för att åtgärderna ska bli tydliga för lärare och elever?TeoriDen teoretiska förankringen utgår från det systemteoretiska perspektivet, det relationella- och kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet, vilka åskådliggör specialpedagogens och lärarnas synsätt samt ger en helhetssyn på hur skolan arbetar på individ-, grupp- och organisationsnivå.MetodFöreliggande undersökning omfattar en kvalitativ fallstudie med abduktiv inriktning som metodmässigt använder triangulering av data från intervjuer, observationer och skriftliga dokument.ResultatResultatet visar att specialpedagogens arbetsmetoder grundar sig i ett relationellt perspektiv för att göra åtgärdsprogram till ett aktivt redskap. Elevaktivt arbetssätt används genom handlingsplaner och matriser, vilka utarbetas av specialpedagog tillsammans med lärare, för att skapa delaktighet och förståelse samt ge elever i behov av särskilt stöd insikt i sina behov och möjlighet att utvecklas i sitt lärande. Resultatet indikerar dock att ett kategoriskt synsätt präglar lärarnas undervisning och att det finns brister i implementeringen av det elevaktiva arbetssättet som metod. Detta är något som visat sig påverka utarbetandet och användningen av åtgärdsprogrammen, som saknar analys på individ, - grupp- och organisationsnivå inom det systemteoretiska perspektivet.Specialpedagogiska implikationerEfter lagändringen 2014 gällande åtgärdsprogram är forskning som belyser effekterna av reformen knapp. Vi vill med denna studie öppna upp för reflektion kring vikten av elevers delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogram för att dokumentet ska bli ett effektivt redskap för utveckling och lärande. Vidare vill vi också belysa konkreta specialpedagogiska arbetssätt gällande åtgärdsprogram för att dokumentet ska kunna fungera som ett verktyg för såväl lärare som elever.NyckelordDelaktighet, elevaktivitet, extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram.

AbstractNilsson Anna (2018). ”Om det är nåt trubbel med dom” - Arbetsplatsförlagt lärande för elever i behov av anpassningar och stöd på gymnasiets yrkesprogram. “If there is any trouble with them” Workplace-based learning for students in need of adaptations and support in upper secondary vocational education and training programmes.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Expected contribution to knowledgeThe contribution involves increased awareness of the type of information a supervisor requires in order to provide the best reception for vocational students who need extra adaptations and support from an upper secondary national vocational education and training programme during their workplace-based learning (WBL) period.Aim and research questionsThe aim of the survey is to examine and analyse 1) the type of knowledge upper secondary school teachers in vocational education and training programmes need to define and specify for WBL supervisors before and during upper secondary school students’ WBL periods, and 2) the knowledge exchange between them, so that a student who is in need of extra adaptations or special support is to be well taken care of and can develop towards achieving the upper secondary programme’s goals during their WBL period.Answers are sought for the following research questions:• What knowledge do WBL supervisors consider they need to have clarified in order to supervise vocational students who have extra adaptations or special support?• In what way do WBL supervisors obtain the knowledge they need on WBL from the upper secondary school?• What knowledge do vocational education teachers consider needs to be defined and specified for WBL supervisors and in what way?MethodSemi-structured interviews were conducted with four supervisors at different WBL sites and with four vocational education teachers in different vocational education and trainingprogrammes. The supervisors work in four different vocational education areas and receive students from four different vocational education and training programmes. All the WBL supervisors have completed the Swedish National Agency of Education’s WBL supervisor training course and have good experience of what it means to receive students for WBL periods.The vocational education teachers work in four different vocational education and training programmes and have teacher certification. They have completed the Swedish National Agency of Education’s WBL supervisor training course and are responsible for WBL matters in their respective programmes.Prior to the interviews, the respondents received information in the form of a covering letter. The interviews were conducted with the supervisors at their workplaces and with the teachers in their workrooms. All the interviews, which were conducted in March and April 2018, were recorded and transcribed. After the respondents had answered the pre-set questions, follow-up questions were asked. The length of the interviews varied, as respondents were given the opportunity to speak freely on the questions and thus some interviews were longer than others.ResultsThe supervisors consider that the knowledge they need before a student starts their WBL is what the student did in school before WBL, i.e. what experience the student has. They also need information about how the student is as a person and if the student has a need for support of some kind. The knowledge that supervisors say they receive is which form the student is in at school, the student’s name, contact details and the times the student will be involved in WBL. All the supervisors say that they receive a folder containing this practical information. The teachers consider it is important that the supervisor does not get a preconceived idea about the student and are fearful that the supervisor will not accept the student if they find out about the student’s difficulties. The teachers express this by saying they may “burn” WBL places, if the student cannot manage. All the teachers state that they inform the supervisor about the need for extra adaptations, but all are very clear that for integrity reasons they only provide information that is allowed to be disclosed. When they are asked about what they may disclose from an integrity and confidentiality perspective, none of them knows where the boundaries are. All supervisors state that they do not receive information about a student’s difficulties. A content analysis of the interviews has been conducted based on the research questions.Implications for special education teachersThe teachers have different ideas about the way in which special education teachers can be involved in work relating to WBL. Two of the teachers wish that the special education teacher participated in meetings and programmes with the supervisors from the WBL sites in order to provide information on diagnoses and extra adaptations. One of the teachers would like assistance from the special education teacher in the preparation and follow up of WBL. This teacher considers that students who need extra adaptations require more preparatory work than others and that the special education teacher can be an asset in this work. Working as a special education teacher in a vocational education and training programme presupposes considerable knowledge and understanding of workplaces beyond the school walls and of learning environments that are not always optimal from an educational perspective. The special education teacher’s traditional role is to work on analyses of students and my understanding is that teachers do not expect the special education teacher to be involved in WBL, particularly not in preventive and supportive contexts. It is therefore pleasing that the interviewed teachers consider that the special education teacher also has a role in the preparatory work leading up to WBL.

Andersson, Madelene (2020). Att lyckas i skolan som flicka med adhd – en systematisk forskningsöversikt över främjande faktorer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDetta examensarbete förväntas bidra med kunskap och förståelse, ur ett internationellt perspektiv, kring flickor med diagnosen attention deficit hyperactivity disorder, adhd. Det förväntade kunskapsbidraget ligger också i att presentera strategier för att kunna arbeta främjande när det gäller skolframgång för flickor med adhd. Syfte och frågeställningSyftet är att öka kunskaperna kring adhd hos flickor samt att belysa vilka faktorer, på skol- och organisationsnivå, som främjar skolframgång hos flickor som är diagnostiserade med adhd.Frågeställningen som denna uppsats har för avsikt att svara på är; vilka faktorer, på skol- och organisationsnivå, är centrala när det gäller skolframgång hos flickor med adhd? TeoriI examensarbetet tar jag ett systemteoretiskt perspektiv och utgår ifrån tesen att faktorer för elevers skolframgång kan vara beroende av hur skolan som organisation ser ut. Utgångspunkten är också Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med fokus på skolan som system. Slutligen väljer jag också att titta på resultaten utifrån artikelförfattarnas specialpedagogiska perspektiv. MetodDetta examensarbete är en systematisk forskningsöversikt med fokus på vetenskapliga forskningsartiklar, publicerade under de senaste nio åren. ResultatResultatet visar att de faktorer som är centrala när det gäller att främja skolframgång för flickor med adhd är tidig diagnostisering, förebyggande arbete och lärarens stöd. Resultatet visar också att det inte finns några direkta skillnader i de symptom som flickor och pojkar uppvisar vid adhd. Istället finns det en skillnad i hur ofta flickor och pojkar uppmärksammas för sina svårigheter, flickor uppmärksammas i mindre utsträckning än pojkar. Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoger verksamma inom skolan har en viktig roll när det gäller arbetet med flickor med adhd då specialpedagoger ofta har ett helhetsperspektiv över verksamheten och dess behov och förutsättningar. Med en djupare förståelse och en större kunskap om flickor med adhd och främjande faktorer för skolframgång för dessa eleverna kan flera personer arbeta förebyggande och främjande för att ge elever förutsättningar för att lyckas i skolan.

Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse för individanpassad undervisning i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4-6. Fokus ligger på att få ta del av lärares reflektioner angående möjligheter och svårigheter som de upplever i klassrummet, men även vid planering av undervisning. Vidare undersöks det vad lärare tycker om läroplanens formuleringar kring individualisering. Den första teoretiska utgångspunkten för detta examensarbete är Howard Gardners teori om multipla intelligenser. Teorin har valts för att belysa elevernas intellektuella styrkor och svagheter. Med hjälp av denna kan vi analysera lärarnas planering av individualiserad undervisning. Den andra teoretiska utgångspunkten för denna undersökning är undervisningsprincipen - MAKIS. Denna princip ger tydliga och konkreta reflektioner kring hur individualisering kan användas i praktiken. Detta undersökningsinstrument bidrar till hur vi kan synliggöra och analysera lärares sätt att individualisera. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod där sex behöriga lärare i de samhällsorienterande ämnena har intervjuats. Lärarna har fått berätta om sina erfarenheter, tankar och åsikter om individualisering, vilket resulterar i att det är en fenomenologisk ansats i undersökningen. En semistrukturerad intervjuform har använts för att kunna öppna upp för följdfrågor. Detta material har sedan analyserats utifrån de valda teorierna samt diskuterats i förhållande till tidigare forskning. Resultatet från denna undersökning påvisar att det finns möjligheter med att individualisera undervisningen i de samhällsorienterande ämnena men att lärarna anser att svårigheterna överstiger möjligheterna. De medverkande lärarna berättar även att tidsaspekten, för stora klassuppsättningar på för få lärare och en för liten skolbudget påverkar möjligheterna till att individualisera. Det framkommer också att läroplanen inte ger tydliga riktlinjer hur undervisningen ska individualiseras men att alla lärare inte heller anser att detta behövs.

Min undersökning kan bidra till att ge en inblick i vilka extra anpassningar några elever upplever är framgångsrika för deras skolgång.Syftet med studien var att undersöka vilka extra anpassningar några elever på högstadiet med dokumenterad dyslexi upplevde som framgångsrika i klassrummet samt hur delaktiga de är i planeringen av dem och huruvida de anpassningar som görs stämmer överens med rekommendationerna i logopedutredningarna.Insamlad data beskrivs utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och de specialpedagogiska perspektiv som valts är kategoriskt, relationellt och dilemmaperspektivet. Diskussionen sker utifrån ett sociokulturellt perspektiv.I studien har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, osystematiska observationer samt innehållsanalys av logopedutredningar. Tre elever på högstadiet har intervjuats, observerats och deras logopedutredningar har granskats. Datainsamlingen har analyserats kvalitativt.Resultatet är indelat i underavdelningar. Ur intervjuerna framträdde temana: Relationer till läraren, lärverktyg, förväntningar och förståelse från läraren, provsituationer samt delaktighet. Observationerna och logopedutredningarna följer därefter i varsitt avsnitt. Det viktigaste resultatet var att eleverna upplevde att det som var mest framgångsrikt var relationen till lärarna och förväntningar och förståelse från dem.Det viktiga arbete som framträder ur undersökningen ligger i att utveckla Elevhälsoteamets arbete med att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever där specialläraren spelar en avgörande och viktig roll. Genom att tillsammans med lärarna planera och organisera arbetet med extra anpassningar utifrån klassrumsmiljön istället för att förlägga svårigheterna hos eleverna kan perspektivet förskjutas från det kategoriska till det relationella.NyckelordDyslexi, elevperspektiv, extra anpassningar, inkludering, relationskompetens

Sammanfattning/AbstractDa Silva Broberg, Jacqueline (2019). En fallstudie av en särskild undervisningsgrupp på gymnasiet - ett särskiljande inkluderingsperspektiv. Speciallärarprogrammet, språk, - skriv, och läsutveckling. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien kan ge en inblick i skolans olika aktörers upplevelser av att organisera det särskilda stödet. Den kan också ge en förståelse för de upplevelser informanterna berättar om gällande det stöttande arbetet och organisatoriska förutsättningar, där elever, lärare och speciallärare i den särskilda undervisningsgruppen ingår. På organisationsnivå ger studien en inblick i spec. teamets utvecklingsarbete i att organisera för det stöttande arbetet som sker på skolans samtliga nivåer.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att sammanställa hur skolans olika aktörer inom organisationen upplever förutsättningarna att organisera för det särskilda stödet och hur det upplevs av elever, gymnasielärare och speciallärare i en särskild undervisningsgrupp. Resultatet används som kartläggningsmaterial i det fortsatta utvecklingsarbetet.•Hur upplever elever i den särskilda undervisningsgruppen det stöd de får och vilket stöd upplever de att de är i behov av?•Hur upplever lärare, elever och speciallärare det stötande arbetet och planeringen för det stöd som bedrivs i den särskilda undervisningsgruppen?•Hur upplever olika aktörer inom skolans nivåer de stödinsatser som ges inom organisationen?TeoriDen ekologiska systemteorin har inspirerat både som modell och teori i undersökningen och analysen utgörs av teorins tre olika nivåer: individ, -grupp, -och organisationsnivå. Informanternas utsagor analyseras på flera nivåer och genom perspektiv såsom det sociokulturella, relationella, brist- eller kategoriskt perspektiv. MetodPå organisationsnivå har individuella semistrukturerade intervjuer genomförts vid två tillfällen med administrativ chef och de speciallärare och specialpedagoger som utgör skolans så kallade spec. team, samt en individuell med rektorn på skolan. Triangulering har gjorts på grupp- och individnivå genom individuella semistrukturerade intervjuer med två elever samt en deltagande elevobservation, två speciallärare i en semistrukturerad intervju samt en semistrukturerad fokusgruppintervju, med fyra gymnasielärare, där samtliga berättar om sina upplevelser av det stöttande arbetet som bedrivs i den särskilda undervisningsgruppen och på skolan.ResultatResultatet visar att på organisationsnivå har det skapats rutiner kring det stöttande arbetet, där spec. teamet har funktionen av förändringsaktörer på skolan som utvecklar den särskilda undervisningsgruppen och det stöttande arbetet på skolan överlag. Det har hittills skett en omstrukturering, men för att förändringarna ska bli bestående måste en implementering ske och samtliga skolans aktörer involveras i förändringsarbetet. I ett sådant arbete påverkas samtliga i organisationen på individ- grupp- och organisationsnivå. Specialpedagogiska implikationerNågra av de specialpedagogiska implikationer som visat sig är att som speciallärare stötta gymnasielärarna i klassrummen samt handleda dem och delta när extra anpassningar planeras och bedrivs. En annan insats är att genom kollegiala handledningstillfällen skapa gemensamma värderingar och syn på inkluderande arbetssätt. Det handlar inte om en verktygslåda, utan lärare vet hur de vill bedriva undervisning, men för att göra det behöver de samtala om sin praktik, reflektera över den i ett gemensamt sammanhang, för det är bara där en förändring i förhållningssätt skapas, anser jag.Nyckelordextra anpassningar, inkludering, organisationsförändring, organisationsteori, särskild undervisningsgrupp.