Denna studie har skapats med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Lantz 2013) och syftet var att skaffa kunskap om hur musiklärare arbetar med inkludering i sin undervisning samt vilka hinder och möjligheter lärarna upplever i sin vardag. Jag har analyserat all data från intervjuerna med hjälp av tematisk analys (Fejes och Thornberg 2016) och därefter presenterat resultatet med hjälp av 5 övergripande teman. Studiens resultat presenteras ur ett kritiskt perspektiv (Nilholm 2008) och informanterna lyfte i studien vikten av relationer för att alla elever ska kunna delta i musikundervisningen efter sina förutsättningar. För att lyckas med inkluderingsarbetet krävs mycket fokus på materialet som presenteras och lärarnas professionalitet. Studien visade också att samarbetet med andra professioner på skolorna kring inkludering i de flesta fall inte skedde kontinuerligt och framåtsyftande utan mest vid akuta behov där samarbetet ändå fungerade bra. I studien framgår också att en del hinder för inklkudering förelåg i form av för stora undervisningsgrupper, brist på utrustning och för lite tid, men att informanterna försökte hitta lösningar och anpassningar. Jag hoppas att framtida forskning ytterligare studerar detta ämne och min förhoppning är att det leder till en större förståelse för begrepp som inkludering och hur man ska arbeta med detta.

Denna kunskapsöversikt handlar om elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet är att synliggöra vad forskningen visar om undervisningsmetoder som gynnar elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs 1-3. Vi vill även utforska vad som sägs i forskningen om situationen för elever som har dessa svårigheter. Vidare vill vi med denna kunskapsöversikt även ta reda på vilka metoder som kan gynna elever samt vilka andra anpassningar det finns för elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom litteratursökningar i olika databaser med hjälp av ämnesspecifika sökord kom vi fram till våra 12 vetenskapliga artiklar. Vi gjorde en snabb kartläggning för att få en överblick av dess innehåll. Det framkom att både elever och lärare i grundskolan har använts som studieobjekt. Metoderna i studierna varierade mellan observationer, olika slags tester och intervjuer. Kunskapsöversiktens resultat visar hur viktigt det är att tidigt kartlägga elever med läs- och skrivsvårigheter. Med individanpassade metoder i undervisningen kan vi hjälpa eleverna vidare med sin läs- och skrivinlärning.

Med bakgrund i tidigare forskning, där det påvisats att flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ofta missas i skolmiljön, har denna undersökning genomförts i syfte att undersöka hur lärare i låg- och högstadiet uppfattar sin egen medvetenhet om och kunskap i att identifiera och arbeta kring flickor med NPF-relaterade svårigheter i skolmiljön, samt om uppfattningen hos lärare skiljer sig mellan låg- och högstadielärare. Genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med tre låg- respektive högstadielärare ämnar denna studie att undersöka frågor som vad lärare upplever sig besitta för kunskaper kring NPF, diagnosens påverkan på eventuella stödinsatser och lärares egna reflektioner kring hur de arbetar med såväl klassrumsmiljö som med vårdnadshavare. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån ett kritiskt perspektiv och resultatet relaterades till såväl tidigare forskning som skollagen (2010:800). I resultatet framkom en kompletterande syn på fenomenet att flickor missas, då denna undersökning visade på att flickorna blir identifierade tidigt utan att lyftas med elevhälsoteam så länge de når kunskapsmålen och att en diagnos kan vara en avgörande faktor för att dessa flickor ska få rätt stödinsatser.

Denna forskningsstudie behandlar anpassningar som F-3 lärare gör i läsundervisningen i svenskämnet. Undersökningen berör anpassningar på individnivå, gruppnivå och helklassnivå. En kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Resultatet har delats in i olika kategorier och fått följande benämningar: Anpassningar i läsundervisningen, Läsutveckling, Anpassningar på individnivå, gruppnivå och helklassnivå, Läsinlärningsmetoder och läsinlärningsmodeller och Bristande läskunskaper och omotiverade elever. Slutsatsen av den genomförda undersökningen är att de medverkande lärarna använder sig av liknande anpassningar i läsundervisningen i svenskämnet, exempelvis nivåanpassat material. Däremot använde inte alla lärare sig av samma läsinlärningsmodeller i läsundervisningen.

Vuxenutbildning är en viktig skolform som vänder sig till vuxna elever som vill komplettera grundskole- och gymnasieutbildning. Vuxenutbildning möjliggör fortsatta studier. Därför tydliggörs i läroplan för vuxenutbildning (2017) att personal i vuxenutbildningen har en skyldighet att klargöra utbildningsmål, innehåll och arbetsformer. Målgruppen i vuxenutbildningen är heterogen och vuxna studerande har olika förutsättningar. Därför är det viktigt att möta varje elev utifrån hens behov och förutsättningar. Läraren har en viktig roll när det gäller att möta elever i en heterogen grupp och anpassa undervisningen så att eleverna känner sig förstådda och stimulerade. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om hur matematiklärare på vuxenutbildningen identifierar elevers behov av stöd och hur lärare väljer undervisningsinnehåll i förhållande till elevers behov när det gäller extra anpassningar i matematikundervisning. I studien har en kvalitativ metodansats använts med semistrukturerade intervjuer. För att uppnå syftet har sju semistrukturerade intervjuer med lärare inom vuxenutbildning i matematik genomförts. Studiens resultat tolkades utifrån Uljens (1997) skoldidaktiska teori om det pedagogiska handlandet. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lärarna använder förkunskapstester för att upptäcka elevers behov av stöd och att de utformar sin undervisning med utgångspunkt i kartläggningsresultat och klassrumsobservationer. Extra anpassningar genomförs för att ge eleven stöd som en del av ordinarie undervisning på gruppnivå. Lärarna menar att den orienteringskurs som Skolverket föreslår har varit ett bra stöd för elever i behov av extra stöd. Studien visade också att lärarna tolkade extra anpassningar, särskilt stöd samt ledning och stimulans olika.

Syftet med vår studie är att lyfta några pedagogers tolkningar av begreppet extra anpassningar och få dem att reflektera över sina behov och förutsättningar för att möjliggöra dessa. Hur tolkas begreppet extra anpassningar av pedagogerna? Hur organiseras arbetet med extra anpassningar på skolan? Vilken kompetens anser sig pedagogerna ha för arbetet med extra anpassningar? Vår studie grundar sig på tidigare forskning med utgångspunkt i några specialpedagogiska perspektiv samt synen på skolverksamheten utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv. De specialpedagogiska perspektiven ger olika förklaringar på hur skolsvårigheter uppstår och hur dessa ska anpassas. De specialpedagogiska perspektiven som beskriver individen som problembärare är Nilholms (2012) kompensatoriska, Perssons (2003) kategoriska samt Ahlbergs (2013) individperspektiv. Vidare diskuteras Nilholms (2007) dilemmaperspektiv samt vårt skolsystem med dess kunskapskrav och förväntningar på eleven. Vår studie bygger på empiriskt material. Genom samtal i fokusgrupper har vi använt en kvalitativ ansats, vilket innebär en strävan och ett intresse att förstå, beskriva och förklara den insamlade empirin. Studien har gjorts på 2 skolor, en grund- och en gymnasieskola i två olika kommuner. Det framkommer i resultatet att flertalet av informanterna är av uppfattningen att begreppet extra anpassningar är något pedagogen ansvarar för och utför inom ramen för den ordinarie undervisningen. Informanterna upplever dock att de saknar tillräcklig kompetens för detta uppdrag. De efterfrågar arenor för pedagogiska samtal och kollegialt lärande samt styrning och rutiner från organisationsnivå.

Sammanfattning/abstraktUnt Therese (2017). Elevperspektiv på språkinlärning – En studie av hur elever i språklig sårbarhet upplever språkinlärning inom ämnet moderna språk. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö högskola. 90 hp.SyfteSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i språklig sårbarhet upplever arbetet med att lära in ett nytt språk samt hur skolan kan stötta eleverna så att de stannar kvar i arbetet med det nya språket genom hela högstadiet.Preciserade frågeställningarFrågeställningarna i studien är följande: Hur upplever elever i språklig sårbarhet inlärningen av ett nytt språk? Vilka anpassningar ser eleverna som mest effektiva vid inlärningen av ett nytt språk? I vilken utsträckning får elever stöttning av speciallärare och/eller specialpedagog i arbetet med ämnet moderna språk?TeoriStudiens teoretiska perspektiv är baserad på sociokognitiv teoribildning, där människan ses som aktiv och styrande i sitt liv, samt specialpedagogiska perspektiv där inkludering och förebyggande arbete poängteras.MetodDenna studie har genomförts med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologisk ansats.Resultat Eleverna i studien upplever ämnet moderna språk som roligare och de känner sig mer motiverade till arbete när undervisningen är varierad och innehåller praktiska och kreativa moment, t ex rollspel, teater och musik. Eleverna uttrycker också att de tappar motivationen när läraren håller för långa genomgångar samt när dessa ligger på en för hög svårighetsnivå. De upplever också att de tappar motivationen när undervisningen blir för enformig och saknar variation. De moment som eleverna i studien upplever som svårast med ämnet moderna språk är grammatik, hörförståelse, att producera text på målspråket samt att samtala på målspråket. De anpassningar som eleverna i studien beskriver innebär främst minskad läxmängd, en-till-en-genomgångar, stödstrukturer vid arbete med texter samt gruppindelning efter stödbehov. Ingen av eleverna i studien uppger att de har haft stöd av speciallärare och/eller specialpedagog i arbetet med moderna språk. Det framgår dock inte om lärarna i moderna språk har ett samarbete med speciallärare och/eller specialpedagog. Specialpedagogiska implikationerSpeciallärarens roll på den aktuella skolan kan bli att i samtal med lärare i moderna språk utveckla och effektivisera anpassningar för elever i språklig sårbarhet. Speciallärarens uppgift kan även innebära handledande samtal med språklärarna kring didaktik för språkinlärning för att stötta dem i arbetet med att utveckla undervisningen i moderna språk. Speciallärarens uppdrag kan dessutom vara att föra samtal med ledningen angående mer långsiktiga planer för kompetensutveckling och fortbildning kring extra anpassningar och språkdidaktik. NyckelordAnpassningar, Moderna språk, Motivation, Språklig sårbarhet

SammanfattningTonning, Pernilla (2017). Flickor med adhd i gymnasiet – Röster om skolvardag, stöd och motivation Girls With adhd in Upper Secondary School – Voices on Everyday School Life, Interventions and Motivation. Specialpedagogprogrammet, Lärande och Samhälle, Skolutveckling och Ledarskap, Malmö Högskola.Förväntat kunskapsbidragDen här undersökningen vill ge röst åt några flickor med adhd för att genom deras erfarenheter förbättra kunskapen om denna elevgrupp och därmed också deras skolmässiga förutsättningar.SyfteSyftet med denna studie är att utifrån nedanstående specifika frågeställningar undersöka vilka upplevelser några flickor med adhd har av sin skolgång. Detta för att öka förståelsen för deras skolvardag och bättre kunna möta deras behov. För pedagogperspektiv intervjuas även lärare.FrågeställningarHur upplever dessa flickor sin skolvardag? Vad pekar de på i skolarbetet som fungerar respektive inte fungerar, stöttar respektive hindrar? Hur ser de på motivation och vad främjar respektive hämmar motivationen? Vad är lärarnas erfarenheter av att undervisa flickor med adhd?TeoriStudien utgår från en hermeneutisk, socialkonstruktionistiskt ansats samt diskursbegreppet.MetodDen halvstrukturerade livsvärldsintervjun, vars syfte är att kartlägga hur människor upplever olika fenomen i sin livsvärld (Kvale & Brinkmann, 2009) har använts för att samla empirin. Både enskilda och gruppintervjuer genomfördes, transkriberades, genomlästes för att hitta teman, analyserades och tolkades.ResultatNär intervjuerna analyserats framstod fyra temaområden som särskilt framträdande i det flickorna lyfte fram som viktigt i skolsituationen: Relationer och bemötande, Förståelse och stöd, Strategier och anpassningar samt Motivation, intresse och vilja. Goda relationer, främst med läraren men också med klassen, vänner, anhöriga eller andra viktiga personer, liksom dessa människors förhållningssätt och bemötande är faktorer som enligt flickorna starkt bidrar till en positiv upplevelse av skolan. Med en god vilja och en positiv inställning kommer man långt.Att omgivningen, och då speciellt lärarna, har förståelse för de begränsningar och konsekvenser en adhd-diagnos kan föra med sig i skolsituationen anges också som en framgångsfaktor eftersom läraren då har lättare att stötta eleven och sätta sig in i hennes situation. Flickorna beskriver initierat vilka strategier de tycker fungerar och vilka anpassningar de behöver. Bland sådant som fungerar nämner de skickliga lärare, välplanerad och varierad undervisning, strukturerade och tydliga uppgifter och att ha inflytande över den egna studiesituationen. Samtliga uppger också sin medicinering som en starkt bidragande orsak till att skolan fungerar.När det gäller motivation gör flickorna kopplingar både till intresse och vilja. Om inte den inre motivationen infinner sig – något som enligt Modesto-Lowe et al. (2013) är en av svårigheterna för personer med adhd – pekar de på faktorer i omgivningen, som varierad lärmiljö, lärarens sätt samt rätt stöd, som kan hjälpa igång den. Lärarna ger uttryck för att vilja se individen och inte diagnosen när det gäller att bygga relationer och genomföra undervisning för flickor med adhd. De vill anpassa för och möta elevens behov samtidigt som de också vill stötta till en allt större personlig utveckling och ansvarstagande. Lärarna är medvetna om vilka konsekvenser adhd kan få i skolsituationen och förhåller sig aktivt till detta vid planering och under lektioner. De nämner flera strategier och anpassningar som de upplever fungerar i arbetet med dessa elever men ger också uttryck för frustration över att tid och resurser inte alltid tillåter att de tillämpas fullt ut. De känner att de lämnas ensamma i arbetet och efterlyser mer samarbete och samverkan kring denna elevgrupp.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen kan verka för att skapa forum för samarbete, erfarenhetsutbyten och kompetensutveckling kring frågor som gäller adhd för att stärka pedagogerna i deras yrkesroll och öka samarbetet och utbytet dem emellan. Denna kan också introducera vetenskapligt underbyggda undervisningsmetoder som både stöttar elevens behov av struktur och tydlighet och lärarens behov verktyg att använda sig av i undervisningen av flickor med adhd. SlutsatsFlickorna visar stor medvetenhet om sina behov och är fullt kapabla att kommunicera dem till den omgivning som är beredd att lyssna. Genom att bygga relationer och ta tillvara på denna kunskap kan skolan ge dessa flickor de bästa förutsättningarna för att lyckas i skolarbetet.Nyckelord: Anpassningar, flickor med adhd, motivation, strategier, skolframgång.

SammanfattningHär följer en kort sammanfattning av de viktigaste elementen i mitt examensarbete. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur elever med diagnosen F810, specifika läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) i årskurs 9 upplever extra anpassningar, utifrån Skolverkets och logopeders rekommendationer, vid skilda provsituationer. Mina frågeställningar är:-Hur upplever fem elever, med diagnos dyslexi, provsituationen i klassrummet beträffande logopeders rekommenderade extra anpassningar i svenska och engelska? -Hur upplever fem elever, med diagnos dyslexi, de extra anpassningar som rekommenderas av Skolverket vid nationella prov i svenska och engelska?Teorietisk förankring: Studiens teoretiska ansats utgår ifrån en fenomenologisk förståelse där elevens upplevelse av extra anpassningar ställs i centrum. Ytterligare teoretisk inriktning är Vygotskijs sociokulturella lärandeteori, vilken belyser betydelsen av samspel mellan lärare och elever. Dessutom används Ahlbergs kommunikativa-relationsinriktade perspektiv (KoRP) som fokuserar på processerna delaktighet, lärande och kommunikation. Metod: I studien har fem elever, från en skola, intervjuats. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har utförts med hjälp av en intervjuguide för att få så nyanserade svar som möjligt. Detta metodval gjordes för att låta eleven få utrymme i intervjun och dessutom låta denne vara med och styra utformningen av samtalets struktur. Dessa fem elevers logopedutlåtanden är granskade. Lärarinformationen som Skolverket skickar ut inför nationella provet i engelska och svenska 2015/2016 har granskats utifrån vilka extra anpassningar som får tillämpas under nationella proven. Intervjuerna har analyserats utifrån Ahlbergs KoRP och Vygotskijs sociokulturell lärandeteori. Intervjuerna har även kopplats till de sammanställda logopedrekommendationerna. Resultat: Studiens resultat visar att elevernas behov av extra anpassningar vid provsituation är likartade men skiljer sig i vissa avseenden åt såsom behov av talsyntes och muntliga/skriftliga prov. De fem eleverna upplevde att de fick de extra anpassningar de behövde vid provsituationer i skolan. Eleverna menar att ansvaret att säkerställa att de extra anpassningarna görs är deras. Vidare poängterar eleverna att de upplever att de själva har ansvar för att uttrycka sina behov till undervisande lärare. Eleverna upplever att läraren förstår deras behov och situation bättre när de har en bra kommunikation och ett välfungerande samspel. Alla fem elever påtalar att de känner sig annorlunda och att skolarbeten och prov tar längre tid för dem.Studiens resultat visar vidare att samtliga elever upplever att det finns en diskrepans beträffande logopedernas rekommendationer av extra anpassningar vid nationella proven och vad de faktiskt erbjuds. Diskrepansen gäller Intowords (stavningshjälp) där eleverna i engelskan inte får använda stavningshjälp och dessutom är stavning ett av bedömningskriterierna, trots att eleven har en funktionsnedsättning gällande stavning. Detta innebär också en motsättning gentemot pedagogers och logopeders uppmuntran att använda stavningshjälp kontinuerligt i skolarbetet och vid skolprov. Vid granskning av logopeders rekommendationer ser dessa olika ut över tid och per individ. Det finns dock rekommendationer som dessa fem elever delar: användning av alternativa verktyg (stavningshjälp och talsyntes), förlängd provtid, tillgång till ljudböcker och erbjudande av muntligt prov. En röd tråd igenom hela denna uppsats är hur viktig kommunikationen och sampelet är mellan elev och lärare för att adekvata extra anpassningar ska sättas in helt i linje med Ahlbergs kommunikations och relationsperspektiv samt Vygotskijs sociokulturell lärandeteori. Nyckelord: Alternativa verktyg, dyslexi, extra anpassningar, logopedens rekommendationer, nationella prov.

Det framkommer i resultatet att extra anpassningar är ett implementerat begrepp i verksamheten. Informanterna i studien är av uppfattningen att det utförs inom ramen för den ordinarie undervisningen och i huvudsak av läraren själv. Sedan Skolverket 2014 utkom med sina allmänna råd om extra anpassningar har det blivit tydligare vad det är och vad som förväntas av läraren. På skolan finns numera en arbetsgång samt en gemensam checklista över extra anpassningar. Det framkommer att specialpedagogen har en viktig roll i arbetet genom att vägleda och stötta lärarna samt att följa upp arbetet så att det blir systematiskt.