Skolan ska främja lärandet för alla elever i matematik. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kan stöta på utmaningar i utbildningssammanhang, därför är det viktigt att speciallärare och lärare få förståelse för de hinder och möjligheter som kan uppstå. Syftet med den här studien är att fördjupade kunskaper om hur speciallärare i matematik och matematiklärare arbetar för att erbjuda en anpassad matematikundervisning som främjar och motverkar att elever utvecklar svårigheter i matematik. Studien använder sig av en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. I den här studien framkommer tydliga utmaningar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) i matematikundervisningen och dessa utmaningar behöver belysas för att skapa en inkluderande miljö som främjar elevernas välmående och matematikutveckling. Resultaten pekar på vikten av individuellt anpassat stöd för elever med NPF, vilkas inlärningssvårigheter kräver speciella strategier och anpassningar. Dessvärre bedöms de befintliga anpassningarna som otillräckliga, vilket kan leda till att eleverna inte får det stöd de behöver för att lyckas i skolan. Dessutom visar studien att en positiv social miljö i klassrummet främjar elevernas trygghet och bidrar till en gynnsam matematikundervisning, vilket betonar betydelsen av en välkomnande och stödjande skolmiljö för elevernas lärande och välbefinnande. Speciallärarens roll framstår som avgörande i att erbjuda det nödvändiga stödet och påpeka behovet av förbättringar i skolmiljön för elever med NPF.

Syftet med studien var att identifiera vilka framgångsfaktorer som lyckats vända en problematisk skolfrånvaro till skolnärvaro. Att fokusera på framgångsfaktorer ur ett elevperspektiv valdes eftersom vi i våra efterforskningar insåg att det fanns ett forskningsgap som vi hoppades kunna bidra till att fylla. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med elever och vårdnadshavare, både digitalt och genom fysiska möten. Urvalet gjordes på högstadieelever som haft långvarig problematisk skolfrånvaro på heltid och sedan återvänt till skolan med minst 85 % närvaro. Svaren tematiserades sedan för gemensam tolkning. I studiens resultat framkommer det bland annat att de vuxnas bemötande på skolan har en väldigt stor betydelse för elevernas upplevelse av trygghet och möjlighet att vara i närvaro. Vikten av att skapa och upprätthålla goda relationer mellan elever och vuxna i skolan framträdde extra tydligt. En god kontakt med hemmet har visat sig betyda mycket i arbetet med att återintegreras i skolan. Likaså var anpassningar en stor del till att många elever lyckades återintegreras i skolan efter att ha varit i problematisk frånvaro.

Skolan har ett viktigt uppdrag när det kommer till extra anpassningar. Både svensk och internationell forskning lägger fokus på samarbete bland alla skolans professioner i utformningen av olika stödåtgärder (Scherp & Scherp, 2007; Hernandez, 2013; m.fl.). Lärare i denna studie utrycker vikten av att ett sådant samarbete. Detta samarbete ska enligt dem inte bara gälla lärare emellan, utan samtlig personal på skolan. I denna studie framkommer det att de intervjuade lärarna hade en mer bred uppfattning av begreppet extra anpassningar, än vad som anges i Skolverkets allmänna råd på området (Skolverket, 2014a). Denna mer breda uppfattning handlade inte bara om elever i svårigheter utan kan snarare kopplas samman med begrepp som allmänna anpassningar, eller individuella anpassningar. De ser anpassningar i allmänna ordalag som extremt viktiga för att alla elevers möjligheter till utveckling och lärande. Exempel på mer allmänna anpassningar var anpassningar för elevernas intresse och anpassningar för studiemotiverade elever. I denna studie framträder även läraryrkets dubbla uppdrag tydligt. Detta dubbla uppdrag handlar om att få eleverna att utvecklas mot kunskapskraven och ett demokratiskt fostrande uppdrag. Det framkommer att lärarna upplever båda dessa uppdrag som drivande i deras anpassningsarbete, vilket blir särskilt tydligt inom ämnet samhällskunskap. / The school has an important assignment when it comes to additional adaptations. Both Swedish and international research focuses on cooperation among all the schools' professions in the making of various support measures (Scherp & Scherp, 2007; Hernandez, 2013; m.fl.). Teachers in this study emphasize the importance of such cooperation. According to them, this cooperation should not only apply to teachers, but to all staff active within the school organisation. In this study, it is found that the interviewed teachers had a broader idea of the concept of additional adaptations then what is stated in Skolverkets Education's general advice on the subject in question (Skolverket, 2014). This broader view was not only about students with difficulties, but could rather be linked to concepts such as general adaptations, or individual adaptations. They see adaptations in general terms as extremely important for all pupils' opportunities for development and learning. Examples of more general adaptations were adaptations for student interests and adaptations for more study motivated students. In this study, the dual mission of the teaching profession becomes apparent. This dual mission is about getting students to evolve toward the knowledge requirements and a democratically fostering mission. It appears that the teachers experience both of these missions as a driving force in their adaptation work, which becomes particularly clear in the field of social sciences.

Med denna studie ville jag undersöka lärares erfarenheter av anpassningar och desseffekter för elever med matematiksvårigheter. Undersökningen riktade sig tillmatematiklärare som är eller har varit verksamma i årskurs 7–9 och har erfarenhet avanpassningar för elever med matematiksvårigheter. Undersökningen gjordes med hjälpav semistrukturerad intervju med fyra lärare från olika skolor. Intervjuerna genomfördesunder slutet av mars 2022. Syftet med studien är att undersöka och få mer kunskap om hur lärarna angripermatematiksvårigheter i undervisningen samt hur de arbetar med anpassningar för attmöjliggöra bättre förutsättningar för att fler elever ska kunna prestera bättre i ämnetmatematik. Det empiriska materialet har systemerats med hjälp av Braun och Clarke(2006) som sedan analyserats utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv och Roos(2019b) tre diskurser för inkludering i matematikundervisning. Resultatet av studien visar att lärare jobbar delvis lika när de anpassar undervisningenför elever med matematiksvårigheter. Dock var det tydligt att vissa lärare tryckte extrapå vissa typer av anpassningar som konkret material och personligt anpassade uppgiftermedan andra tyckte att den personliga kontakten till eleverna är viktig. Lärarna lyftefram att effekterna av deras anpassningar ledde till bättre arbetsro och förhöjtsjälvförtroende hos eleverna. Lärarna uppmärksammade även vikten av att ha extrapersonal i klassrummet för att bidra till ett bättre klimat eller för att tillämpa en-till-enundervisning med en elev eller en liten grupp.

This study aims to describe the actions and processes under the subject teachers and special educators can facilitate mathematics teaching for pupils with ADHD. Qualitative interviews were conducted with three subject teachers in mathematics and two special education teachers. The interviews were recorded and transcribed in its entirety. They were analyzed based on a categorical and a relational perspective. The results show that the most important of all education is to allow the pupils to be in focus, even a varied approach with specific materials experienced successful. It also shows that pupils with ADHD may need adjustments in the form of clarification, structure and dense feedback, but that these adaptations should be individual as it can differentiate between individuals. It is also clear that external factors affect pupils with ADHD, especially classroom placement is important for these pupils. / Denna studie syftar till att beskriva vilka åtgärder och arbetsmetoder som enligt ämneslärare och specialpedagoger kan underlätta matematikundervisningen för elever med ADHD.  Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre ämneslärare i matematik samt två specialpedagoger. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan i sin helhet. Intervjuerna analyserades utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Resultaten visar att det viktigaste i all undervisning är att låta eleven vara i fokus.  Det går även se att ett varierat arbetssätt med mycket konkret material upplevs framgångsrikt. Det visar även att elever med ADHD kan behöva anpassningar i form av tydliggörande, struktur och tät återkoppling. Dessa anpassningar bör vara individuella då det kan skilja mellan individ och individ. Det är även tydligt att yttre faktorer påverkar eleverna med ADHD, därför är framförallt klassrumsplacering viktig för dessa elever.

Bakgrund:Handeln på externa handelsområden ökar stadigt och har ett fortsatt högt tryck, då ny handelsyta om 2 miljoner kvadratmeter planeras byggas i Sverige. Trots det väljer vissa företagare att ha kvar sina verksamheter i stadskärnorna. Syfte: Syftet är att skapa en djupare förståelse för vad entreprenörerna i Växjö city gör för att attrahera kunder tillbaka till stadskärnan efter att gallerian Grand Samarkand öppnat på en extern handelsplats i Växjö. Metod:  En kvalitativ metod med ett induktivt angreppssätt har använts där empirisk data insamlats genom att låta intervjupersonerna berätta sin berättelse inom det valda ämnet. Slutsats: Entreprenörerna väljer att inte bara stå still och låta motgångarna passera, vilket skulle vara ett steg i negativ riktning. De har flera idéer och tankar på hur de ska attrahera kunder till city. Genom att vara serviceminded och erbjuda kunderna webbhandel, egendesignade smycken, workshops, unika produkter och aktiviteter tillsammans med andra företagare och partners försöker de attrahera kunder till city för shopping. Vidare forskning: Ta reda på kundens aspekt av att handeln flyttar till andra arenor och vad som skulle kunna få dem till att shoppa mer i stadskärnan. / Background: Trading on areas outside town centers is steadily increasing and this area have remained high pressure, new retail space of 2 million square meters are planned to be built in Sweden. But some entrepreneurs choose to keep their businesses in city centers. Purpose: The aim is to create a deeper understanding of what entrepreneurs in Växjö city do to attract customers back to the city center after Grand Samarkand opened on an external trading place in Växjö. Methodology: A qualitative method with an inductive approach has been used where the empirical data was collected by allowing respondents to tell their story in the chosen topic. Conclusion: Entrepreneurs choose to not stand still and let the setbacks pass, which would be a step in a negative direction. They have several ideas and thoughts on how to attract customers to the city center. By being service minded and offering customers e-commerce, selfdesigned jewelry, workshops, unique products and activities with other business owners and partners they try to attract customers to the city for shopping. Further research: The customer aspect of the trade moving to other arenas and what might get them to shop in the city centers.

Den svenska skolan har under de senaste åren tagit emot ett ökat antal nyanlända elever, det vill säga barn och ungdomar som nyligen invandrat till Sverige. Detta har inneburit nya förutsättningar för många av landets skolor och lärare. Vi har i vår studie undersökt några lärares syn på de utmaningar som uppstår med nyanlända elever i klassrummen och hur dessa hanteras. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med lärarna vilka sedan analyserats genom en fenomenografisk metod. Resultatet har visat en varierande syn bland de intervjuade lärarna där vissa inte ansett sig behövt anpassa sin undervisning medan andra sett större behov av detta. Vilka anpassningar som gjorts har bland annat varit beroende av ämnet läraren undervisar i och tillgängliga resurser.

Hur hanteras arbetat med extra anpassningar och särskilt stöd i skolan? Lagen som reglerar arbetet och insatser i skolan verksamheter ändrades 2014 (Skollagen 2014:10). Där tydliggjordes hur elevers behov av anpassning och stöd ska kartläggas och dokumenteras. Bland annat Skolinspektionen (2016) har i sina uppföljningar visat på brister i att individanpassa åtgärder sedan lagändringen trädde i kraft 2014. Syftet med denna studie var att belysa hur elevers stödbehov kartläggs, beskrivs och dokumenteras på fem mindre skolor. Genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och dokumentanalys av tio åtgärdsprogram samt tre dokumentmallar för extra anpassningar försökte ovanstående syfte besvaras. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna framhöll betydelsen av tidiga insatser, att individanpassa åtgärder och anpassa miljön. Den visade också att skolorna arbetade olika med dokumentationen av åtgärder och anpassningar. Slutsatser som kunde dras utifrån studien var att arbetet med dokumentation av åtgärdsprogram och extra anpassningar ännu inte implementerats i de undersökta verksamheterna. Lagändringen 2014 har ännu inte påverkat hanteringen av uppdraget. Samtliga respondenter framhöll att individens behov är viktigt och att skolmiljön bör anpassas till elevens förutsättningar och det oavsett om eleven har någon diagnos eller ej. Betydelsen av planerade insatser på grupp- och skolnivå har respondenterna sett som ett komplement till individanpassningar. Rutiner för arbetet med kartläggning och utredning behöver upprättas då detta saknades på några skolor vilket försvårat arbetet och samverkan mellan olika professioner behöver stärkas och utvecklas för att optimera arbetet med anpassning och stödinsatser. Tidiga insatser framhölls som viktigt för att undvika att elever ska misslyckas i skolan och det kan bidra till att eliminera risken att fler elever fastnar i att identifieras som elever i behov av särskilt stöd.

The purpose of this study is to examine how children interact with each other in the free play. My questions have been which access strategies children use, how they use secondary adjustments and how they use language in order to gain position and status in the play. The study has been characterized by a qualitative research-oriented method, with interpretive analysis and qualitative interviews. The data collection was done through observations and conversations with children about their play. The children in the study are between the ages of three and five-years-old. The weakness of this study has been that I haven’t had enough children to observe and interview, because I didn’t get the parents approval to use their children in the study. This might have affected the result. The theories I have used in the analysis has been Löfdahl's theories of secondary adjustments and play acts and Corsaro's theories about how children's use of language in play varies depending on what status they have and his theories of access strategies.  The study shows that children are aware of what social codes they should follow in their pre-school groups. The results showed that the children have developed various secondary adjustments, both to teachers and other children in the group. The most common entry strategy to gain access to a play was request for access. This was such an approved strategy, the children rarely tried to gain access by any other strategies. The children showed awareness of which status the other children in the group had, children with a higher status, more often were allowed to have the control in play.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka anpassningar och strategier specialpedagoger och speciallärare använder i undervisningssammanhang för att diskutera hur klasslärare kan stödja läs- och skrivutvecklingen för elever med dyslexi. Med studien söker jag svar på hur arbetet kring elever med dyslexi ser ut samt vilken hjälp och vilket stöd lärare kan få från specialpedagog eller speciallärare. I bakgrunden presenteras information som kan vara betydelsefull vid fortsatt läsning och för att bli mer insatt i ämnet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som presenteras i teoriavsnittet. Jag har valt att genomföra en kvalitativ studie där jag genomfört semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare. Studiens resultat visar på att grundorsaken till dyslexi är att eleven har en nedsatt fonologisk medvetenhet vilket ger konsekvenser på elevens stavning och avkodning. Detta kan vara betydelsefullt för klasslärare att ha kunskap om för att kunna upptäcka om eleven har dyslexi. För att veta om en elev har dyslexi genomförs en kartläggning av elevens fonologiska medvetenhet av skolans specialpedagog för att se om det finns indikationer till dyslexi. Arbetssätten ser snarlika ut för elever med dyslexi och för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vad som oftast skiljer sig är kompenserade verktyg i form av surfplatta eller dator. Det visar sig även att elever med dyslexi kan träna på sina svårigheter men behöver hitta strategier för att utvecklas. I resultatet presenteras också att det är betydelsefullt att arbeta med Bornholmsmodellen i förskoleklass. Detta gynnar alla elever men framförallt elever med dyslexi då de tidigt får träna på den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Trots att specialpedagogers roll i skolan är att arbeta för eleven och speciallärare med eleven är de sällan i klassrummet men de kan träffa eleven för intensiva träningsperioder och exempelvis ge klassläraren stöd i form av tips på anpassningar och insatser och utvärdera dessa. Det finns inte bara ett specifikt arbetssätt som passar alla elever med dyslexi. Alla elever är olika och undervisningen bör individanpassas efter den enskilde elevens förutsättningar. Om undervisningen individanpassas blir klassrummet inkluderande. Det ger goda förutsättningar att ha en skola för alla vilket grundskolans läroplan fastslår (Skolverket, 2016). / The purpose of the study is to provide knowledge of the adjustments and strategies special pedagogues and remedial teachers use in teaching contexts to discuss how class teachers can support reading and writing development for pupils with dyslexia in the classroom. With this study, I want to find answers about how the work around dyslexia pupils looks like and what assistance and support class teachers can receive from special pedagogues or remedial teachers. In the background, information is presented that may be of importance for the understanding of the study. The study is based on a socio-cultural perspective which is presented in the theory section. I have chosen to implement a qualitative study in which I used semi-structured interviews with three special pedagogues and two remedial teachers. The study's results indicate that the primary cause of dyslexia is that the pupil has a reduced phonological awareness, which has consequences for the pupil's spelling and word decoding. To know if a pupil is dyslectic, a pedagogical survey is conducted by the school´s special pedagogue to see if there are indications of dyslexia. The methods used in literacy teaching are similar to pupils with dyslexia and for pupils with reading and writing difficulties. What most often differ are compensatory tools in the form of iPad or computer. It also turns out that pupils with dyslexia can practice their difficulties but need to find strategies to develop them. It is also presented in the result that it is fruitful to work with the “Bornholmsmodellen” in pre-school class. This favors all pupils, but especially pupils with dyslexia, as they can train the phonological awareness early by using games about language. Although the role of special pedagogues in the school is to work for the pupil and remedial teachers with the pupil, they are rarely in the classroom but they can meet the pupil for intense training periods and, for example, giving the class teacher support in the form of tips on adjustments and interventions and evaluate these. There is not one specific way of working that fits pupils with dyslexia. All pupils are different and the teaching should be individualized according to the individual pupil's conditions. If the teaching is individualized, the classroom will be inclusive, this assume good conditions for having a school for all kind of pupils which Sweden’s elementary school's curriculum establishes (Skolverket, 2016).