Elever i språklig sårbarhet finns i alla klassrum och är i behov av att lärarna utformar sin undervisning utifrån deras sårbarhet. Dessa elever kämpar med att vara delaktiga på lika villkor, både på lektionstid som på raster och i det sociala samspelet med både vuxna och kamrater. Syftet med vår studie är att undersöka lärarnas kännedom om begreppet språklig sårbarhet och vilka anpassningar som genomförs med tanke på elever i språklig sårbarhet. Studien är en fallstudie och genomförs som en enkätstudie i en medelstor kommun. Resultaten visar att kännedomen om begreppet språklig sårbarhet är låg och att begreppet ofta förväxlas med Developmental Language Disorder (DLD). Trots att kännedomen om begreppet är låg, visar respondenterna att det sker anpassningar som gynnar elever i språklig sårbarhet. Mängden anpassningar som genomförs av respondenterna indikerar att det behöver ske ett mer medvetet arbete med differentierad undervisning där lärarna redan på planeringsstadiet anpassar undervisningen utifrån elevgruppens behov. Utifrån vår blivande yrkesroll ser vi behovet att arbeta för att medvetandegöra lärarkåren kring begreppet språklig sårbarhet, konsekvenser av att befinna sig i språklig sårbarhet och hur ett förebyggande arbete kan se ut.     Nyckelord: anpassningar, differentierad undervisning, DLD, lärmiljö, språklig sårbarhet / In every classroom, there are pupils experiencing linguistic vulnerability and there is a need for teachers to adapt their teaching to this vulnerability. These students struggle to participate on an equal basis with both adults and their peers during lessons, recess and in social interactions. The objective of this study has been to examine teachers’ awareness of the concept of linguistic vulnerability as well as to identify accommodations being implemented for the pupils concerned. The empirical research was carried out in the form of a case study, based on a questionnaire in a medium-sized Swedish municipality. The results show that the level of knowledge of the concept of linguistic vulnerability is low. In addition, it is often mistaken for Developmental Language Disorder (DLD). Despite the low level of knowledge of the concept, responses to the questionnaire demonstrate that accommodations are being applied to support pupils experiencing linguistic vulnerability. Respondents to the questionnaire report that they implement a large number of accommodations to support these pupils. However, the need for accommodations could be reduced through overall adaptations to the teaching methods and styles employed, and explicitly integrated at the lesson-planning stage. In light of our future career, we see a need to spread awareness among teachers concerning the concept of linguistic vulnerability, the consequences of vulnerability and ways in which to prevent it from occurring. Keywords: accommodations, differentiated teaching, DLD, learning environment, linguistic vulnerability

Studien undersöker i vilken utsträckning som lärarna anpassar No-undervisningen för svenska som andraspråkselever. Tidigare forskning visar att andraspråksinlärning är väldigt individuellt och kan påverkas av många olika faktorer i No-undervisningen. De två frågeställningar som studien syftar till är lärares anpassningar för SVA-elever (svenska som andraspråkselever) i No-undervisningen och vilka metoder som lärarna använder sig av i No-undervisningen för SVA-eleverna. Studien är kvalitativ med utgångspunkt från hermeneutisk teori. Den omfattar även semistrukturerade intervjuer som gjorts med behöriga No-lärare i årskurs 4-6 och där tolkningar gjorts utifrån respondenternas svar för att använda de mest bärande delarna i intervjuerna för studiens resultat. För att besvara frågeställningarna användes fyra frågor samt följdfrågor till dessa. Resultatet visar att samtliga lärare gör vissa individuella anpassningar för alla elever i klassrummet i No-undervisningen. Det finns vissa undantag där lärarna gör fler anpassningar för svenska som andraspråkselever än för de elever som har svenska som modersmål. För att underlätta för SVA-eleverna i deras utveckling i begreppsförståelse i No-ämnena används metoder som “cirkelmodellen”. Cirkelmodellen är en strategi som går att använda för att utveckla elevernas lärande. Det framgick även i studien att använda bildstöd var ett viktigt komplement för alla lärarna i anpassningar för SVA-eleverna i No-undervisningen.

Vårdadshavare till barn med olika NPF - diagnoser (Neuropsykiatriska funktionsvariationer) har i flera debatt artiklar i dagspressen lyft sina barns svårigheter att klara av skolan. Syftet med den här studien var att undersöka pedagogernas upplevelser kring elever med NPF. Nio respondenter har intervjuats kring sina upplevelser av NPF elevernas svårigheter i undervisningen och det sociala samspelet, samt vilka anpassningar och stöd som de kan ge eleverna. De gav sin syn på hur de upplever inkludering. Respondenterna arbetar på två olika skolor i norra Sverige. Analysen av resultatet gjordes genom en innehållsanalys där resultatet delades in i teman. Studien har sin teoretiska utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att att respondenterna använde sig av anpassningar med hjälp av material, miljö, persoliga resurser och varierande undervisning, vilket går att koppla till begreppet scaffolind inom det sociokulturella perspektivet. Detta kan innebära metodet som arbete i grupp eller par, stationsarbete, bildstöd och att ha en närvarande pedagog som ska finnas till och stötta eleverna. Resultatet bekräftar den tidigare forskning. Slutsatserna i studien blev att pedagogernas verktyg för anpassningar och inkludering överensstämmer med läroplanens centrala innehåll och delar av barnkonventionen. Resultatet visar att respondenterna hade önskat ett större stöd från specialpedagogen i sitt arbete med NPF elever för att kunna skapa rätt förutsättningar för dem

Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om extra anpassningar i grundskolan. Mer specifikt handlar syftet om vad som dokumenteras i extra anpassningar, synliggöra de åtgärder som finns samt vilket specialpedagogiskt perspektiv som gör sig gällande i elevdokumentationen. Sedan extra anpassningar infördes i Skollagen, som den första individuella stödåtgärden, har skolor arbetat med att implementera dessa i den ordinarieundervisningen. Skolverket gav 2014 ut ett stödmaterial, där exempel på extra anpassningar beskrivs, dock saknas tydliga riktlinjer för vad som ska stå och hur de ska skrivas. I studien tolkades innehållet i dokumenterade extra anpassningar i olika analysprocesser, med syfte att få en djupare insikt i vilka extra anpassningar som beskrivs och vilket specialpedagogiskt perspektiv som uttrycks i anpassningarna. Metoden som använts är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys där textanalys står i centrum med inslag av tolkning. Tolkningsprocessen har inspirerats av Ludwik Flecks kunskapsteori om tankestilar och tankekollektiv, där komplettering, utveckling och omvandling är viktiga begrepp. Resultatet visar att extra anpassningar dokumenteras men vad som anses vara extra anpassningar varierar liksom hur de skrivs. Detta indikerar att uppdraget med extra anpassningar inklusive hur de ska dokumenteras är otydligt. Resultatet i studien visar också att de extra anpassningar som dokumenterades kan utföras inom ordinarie undervisning, att många anpassningar handlar om andra anpassningar än de förslag som Skolverket har angivit och att en relationell tankestil är rådande. Det senare är intressant då tidigare liknande studier visat det motsatta. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån styrdokument, inkluderingsbegreppet, specialpedagogiska perspektiv, tankestilar samt tidigare forskning.

I vår studie utgick vi ifrån två frågeställningar som sökte svar på vilka uppfattningar förskollärare har av vad specialpedagogik i förskolan innebär samt vilka uppfattningar förskollärare har av specialpedagogens roll i förskolan. Syftet med studien var att söka svar på de två frågeställningarna för att generera en ökad förståelse för vilka förväntningar och utmaningar vi kan tänkas möta i vår framtida yrkesroll. För att besvara våra frågeställningar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie. Vi har använt oss av en fenomenografisk metodansats utifrån syftet att ta reda på de intervjuade förskollärarnas uppfattningar av specialpedagogik och specialpedagogens roll i förskolan. För att samla in datamaterial genomfördes 12 semistrukturerade intervjuer med förskollärare som har intresse för specialpedagogik. Våra frågeställningar har besvarats i resultatet. Resultatet synliggör två skilda uppfattningar av specialpedagogik och specialpedagogens roll. Specialpedagogik i förskolan uppfattas vara både förebyggande och åtgärdande. Den förebyggande specialpedagogiken kan förklaras som en fördjupad kunskap där specialpedagogen har en betydande roll i det förebyggande och främjande arbetet. Den åtgärdande specialpedagogiken beskrivs utifrån individ, grupp och organisationsnivå med åtgärdande insatser. Specialpedagogens åtgärdande roll uppfattas vara att observera, kartlägga samt finnas som samtalsstöd när behov uppstår. En slutsats vi drar av vårt resultat är att specialpedagogiken går hand i hand med den ordinarie pedagogiken. Utifrån både den förebyggande och åtgärdande specialpedagogiken uppfattas specialpedagogiken både ur ett kompensatoriskt perspektiv (Nilholm 2020) med individen som bärare av problemet samt ur ett relationellt perspektiv (Palla, 2021b & Swärd och Westman, 2022) där det som sker hos individen uppstår i mötet med omgivningen, där omgivningen är bärare av problemet.

Personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Statistik visade att arbetslösheten var högre och sysselsättningsgraden lägre bland personer med funktionsnedsättningar. Denna studie belös hur viktigt det är att vara inkluderad i samhället. Vikten av att inkluderas i samhället speglas i FN:s mänskliga rättigheter där en av konventionerna om rätten till arbete trycker på detta. Vidare lyfte studien vikten av att medarbetare får rätt förutsättningar till att utföra sitt arbete. FN har även en konvention för personer med funktionsnedsättningars rättigheter. För att leva upp till denna och på så sätt skapa rätt förutsättningar för medarbetare med funktionsnedsättningar behöver samhället och arbetsgivarna göra en förändring. Syftet med studien blev därför att undersöka hur företag arbetar med att anpassa arbetsmiljön för medarbetare med NPF. Resultatet visade på att med rätt anpassningar kan man skapa förutsättningar för att alla medarbetare ska kunna utföra sitt arbete under rätt förutsättningar. Åtta intervjuer genomfördes med personer insatta i området, för att ta reda på hur de i sin organisation arbetar med att skapa förutsättningar för personer med NPF. Dessa intervjuer transkriberades, kodades och presenterades i resultatdelen. De viktigaste resultaten som framkom från studien var att det inte är hos individen hindren finns, utan de skapas när omgivningen inte anpassar sig och inkluderar dessa människor. Vidare visade resultatet vikten av att göra anpassningar. Anpassningar är avgörande för ompersoner kan arbeta eller inte. Dessutom framkom det att anpassningar måste göras på en individuell nivå eftersom alla människor, även de med samma diagnos, har olika behov och förutsättningar. Slutligen visade resultatet att anpassningar som görs för personer med NPF oftast gynnar fler personer. Det är alltså anpassningar som många har nytta av i arbetet.

Djokic Dragana & Al-Imam Poran (2023). Stödinsatser för elever i språksvårigheter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.

Genom vår yrkeserfarenhet har vi sett en förändring mot en mer individanpassad skola, där lärare i högre grad ska planera och genomföra undervisning utifrån elevunderlaget. Syftet med denna studie är att få en större inblick hur lärare och speciallärare arbetar och dokumenterar extra anpassningar i en inkluderande matematikundervisning, samt hur dessa påverkar elevens ansvar och möjlighet att inkluderas. Studien har en kvalitativ undersökningsmetod med 12 semistrukturerade intervjuer. Av dessa 12 är fyra speciallärare och åtta matematiklärare som är yrkesverksamma i olika delar i mellersta Sverige. Det mest framträdande i undersökningen är att det finns en varierad bild av vad extra anpassningar innebär och hur lärare och speciallärare arbetar med extra anpassningar. Vidare visar studien att inkludering genomförs i undervisningen och att lärare och speciallärare är positiva till att arbeta inkluderande, men uppvisar också motstridiga känslor och tankar gällande om inkludering hjälper eller stjälper eleven. Resultatet visar att rutinerna kring dokumentationen av extra anpassningar är bristfälliga. Vi drar slutsatsen att speciallärare och lärare har en viktig funktion, både enskilt men även i ett samspel med varandra. Det gäller extra anpassningar, ett inkluderande arbetssätt och vikten av att dokumentera extra anpassningar så att det främjar elevens kunskapsutveckling i matematik.

Detta är en småskalig studie inom speciallärarprogrammet, inriktning mot utvecklingsstörning. Studiens syfte var att belysa speciallärares beskrivningar av planering och utförande av undervisning inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Särskild uppmärksamhet gavs erfarna framgångsfaktorer samt undervisning i sexualitet, samtycke och relationer. Studien baserades på intervjuer av elva informanter från olika delar av Sverige. Studien har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag. Data analyserades med hjälp av tematisk analys och resultaten analyserades och diskuterades från en sociokulturell referensram och teori. Fyra huvudteman och åtta underteman analyserades fram i resultatet. De kan sammanfattas i att speciallärarna ser ett relationellt förhållningssätt och social färdighetsträning som framgångsfaktorer för den generella och specifika undervisningen. Speciallärarna beskriver också att eleven är utgångspunkten i såväl undervisning som i de anpassningar som görs inom ramen för undervisning. Resultatet visar också att det förekommer vissa skillnader mellan generell undervisning och undervisning specifikt inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, bland annat genom att den sist nämnda kan ske i könsindelade grupper och med externa undervisare. En slutsats utifrån resultatet är att undervisning om sexualitet, samtycke och relationer behöver diskuteras mer inom grundsärskola och gymnasiesärskola.

Vuxenstuderande som läser matematik inom vuxenutbildningen har ofta med sig tidigare studiemisslyckande och avbryter oftare sina studier än vad som är vanligt för andra ämnen. Tidigare misslyckanden i ämnet kan resultera i dåligt självförtroende och negativa känslor inför ämnet vilket kan leda till avhopp. Forskningen kring det vuxendidaktiska området är begränsad utifrån vad vi funnit och då speciellt inom ämnet matematik och därmed finns ett behov av mer forskning. Denna studie vill bidra till utveckling i det förebyggande arbetet inom vuxenutbildningen men vill också visa på goda exempel som kan ge inspiration i utvecklingsarbetet av matematikundervisningen inom vuxenutbildningen. Studien utgår ifrån de vuxna elevernas perspektiv och syftet med studien är att få mer kunskaper om hur olika undervisningssituationer för vuxna i behov av stöd i matematikundervisningen kan se ut inom vuxenutbildningen. Författarna vill få en inblick i hur matematikundervisningen är utformad och vilket stöd som elever i matematiksvårigheter får ur ett elevperspektiv. Studien använder sig av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används. Tretton intervjuer har genomförts, varav tolv är underlag för denna studie, med vuxna elever som studerar matematik inom vuxenutbildningen. Intervjuerna är genomförda på åtta orter runt om i Sverige och resultatet visar att undervisningen ser olika ut beroende på vilken skola eleven går på, både när det gäller hur undervisningen är organiserad, hur undervisningen ser ut i klassrummet samt vilket stöd elever får. Resultatet visar också att många dilemman uppstår i själva undervisningssituationerna men också i hur undervisningen är organiserad. Slutsatser som dras är bl.a. att undervisningen och det stöd som ges inte är likvärdig över landet, utifrån några vuxna elevers perspektiv. Det stöd som ges ser olika ut på olika skolor där vissa skolor inte erbjuder något stöd överhuvudtaget medan andra skolor erbjuder stöd i form av specialpedagogisk kompetens. En annan slutsats som dras är att eleverna arbetar mycket själva och en avsaknad av en sammanhållen undervisning är vanligt där gemensamma genomgångar och diskussioner saknas.