Studien har som syfte att undersöka hur förskollärare arbetar och ger barn med adhd och autism en likvärdig utbildning i förskolan. Frågeställningarna som används har varit:  Hur är den fysiska och sociala miljön anpassad för att barn med Adhd eller Autism får förutsättningar till lärande? och Hur arbetar förskolläraren för att barn med Adhd och Autism ska nå målen i läroplanen? Genom semistrukturerade intervjuer av förskollärare som har erfarenhet av att arbeta med barn med diagnoserna har en tematisk analys använts för att få fram resultat. I resultatet framkommer att anpassningar som ansågs gynnande för barnen var: Stödfunktioner utifrån, tydlig och strukturerad vardag, närvaro och relationsskapande samt minska yttre stimuli. Det framkom även hur förskollärarens arbete med att barnen skulle nå läroplanens mål var: Genom ett inkluderande förhållningssätt utifrån barnens förutsättningar och behov, utgå från barnens individuella intresse samt stöd och extra arbete med vissa målområden. Resultaten har sedan analyserats genom tre specialpedagogiska perspektiv. Dilemmaperspektivet, Kategoriska perspektivet samt Relationella perspektivet. I analysdelen har olika dilemman beskrivits som kan påverka om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får optimala förutsättningar till lärande.

Att behärska en funktionell skrivfärdighet är av stor betydelse i varje människas liv. Inom yrken som tidigare inte har krävt skrivförmåga är den idag ofta en integrerad del. Skolan har som uppdrag att lära och stötta samtliga elever mot en funktionell skrivfärdighet, ett uppdrag som i huvudsak designerats svensklärare i alla årskurser och skolformer. Syftet med arbetet var att undersöka de möjligheter och svårigheter svensklärare på högstadiet erfar vid undervisning av elever i skrivsvårigheter. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer av elva svensklärare. Resultatet analyserades sedan utifrån tre teorier: The Simple View of Writing, Roz Ivanič skrivdiskurs- teori och Bronfennbrenners ekologiska systemteori, en så kallad teoritriangulering. Resultatet gav att lärarna visar kreativitet och bredd gällande stödinsatser, men att dessa inte är av genomgripande karaktär. Vidare framgick att de organisatoriska förutsättningarna försvårar uppdraget att genomföra en inkluderande skrivundervisning och att samarbetet med specialpedagogisk kompetens påverkas av detta. Våra viktigaste slutsatser var att lärare behöver adekvat fortbildning gällande interventionsåtgärder och att skolledningen bör påverkas i en riktning att prioritera detta. I de sammanhangen tror vi att specialläraren har en viktig funktion.

I svensk skoldebatt diskuteras det om bristande stöd och för låg kunskap kring hur skolan kan stötta särskilt begåvade elever att utvecklas på sin nivå. År 2010 trädde lagen om elevers rättighet att utvecklas så långt de kan in, vilket kom att synas i läroplanen år 2011. Inom svensk skola finns ett behov av kunskap om särskild begåvning eftersom forskning visar på stora konsekvenser för dessa elever om stöttning uteblir. Den tidigare internationella forskningen på området om begåvning har långt bakåt gående anor. Urvalet av denna tar utgång framför allt i expertisteori med domänspecifik syn på begåvning och olika modeller för talangutveckling. På senare år har internationell forskning även intagit socialkonstruktivistiskt perspektiv på begåvning, som ser att hela skolsystemet gynnas av en utbildning där undervisningsmetoder för särskilt begåvade elever förs in i praktiken. Forskning visar dock att olika definitioner av begåvning har inverkan på hur begåvning uppfattas och därmed om en elev uppmärksammas som begåvad eller ej.  Den nationella forskningen har inspirerats av den internationella forskningens syn på talangutveckling, även då svensk skola sent beaktat anpassad undervisning för särskilt begåvade elever. Detta har inflytande på den utbildning som lärare får med sig och som då upplevs eftersatt. Det är problematiskt eftersom lärare står inför ett uppdrag att tillgodose alla elevers kunskapsutveckling i skolan. Utifrån ovan nämnda ser vi problemet att verksamma lärare upplever en svårighet i att identifiera begåvning, vilket är betydande kunskap för om stöttning blir av och hur den sker.  Syftet med denna studie är därför att undersöka hur särskilt begåvade elever upptäcks och stöttas. Studien bygger på utsagor från lärare med erfarenheter av att upptäcka och stötta särskilt begåvade elever i årskurs 1 - 6. Den tar sin grund i empirin och ett interpretativistiskt perspektiv och använder en kvalitativ metod genom en intervjustudie vars data induktivt analyseras tematiskt. Resultatet tolkas därefter mot ramfaktorer som teoretiskt kan förklara inverkande faktorer på processerna att identifiera och stötta elever i svensk skola.  Resultatet visar att särskilt begåvade ofta upptäcks vars beteende är utmärkande. Detta genom att uppvisa prestationer över förväntan eller genom dåligt mående som yttrar sig i passivitet och utåtagerande. Begåvning som är dold och latent innebär en svårighet att bedöma i klassrummet. Vidare att begåvning upptäcks med återkoppling från utomstående såsom vårdnadshavares tankar om sina barn och genom bedömningar i form av tester och diagnoser. Resultatet visar också att stöttning av elevens utveckling bygger på vikten av samarbete och bra relationer och tar sin form i individanpassad undervisning, både genom individualiserade uppgifter, specialgrupp eller acceleration. Slutligen visar resultatet att brister i kunskap om hur begåvning identifieras upplevs vara ett hinder för att möjliggöra begåvningsspecifika utmaningar i undervisningen, likväl avsaknad av anpassat material som utmanar dessa elever. Till detta framkommer i resultatet dilemmat att skapa tid för stöttning av särskilt begåvning samtidigt som elever som inte når upp till kunskapskraven behöver prioriteras.  De slutsatser som vi dragit är att framför allt skolans organisatoriska ramars utformning både begränsar och möjliggör hur begåvning upptäcks, och att vårdnadshavares erfarenheter ofta är gynnsamt. När det kommer till stöttning av särskilt begåvade har vi tagit slutsatserna att personalens kompetens likväl vårdnadshavarnas kunskaper har betydelse för denna process. Vad gäller de utmaningar som lärarna själva upplevt drar vi slutsatser att förutsättningar såsom ekonomiska resurser, personalens kompetens och elevgruppen, formar lärarnas undervisning.  Studiens bidrag till forskningen är en generellt fördjupad bild av hur lärare i svensk skola upptäcker och stöttar särskilt begåvade elever, som förklaras av faktorer som ger olika förutsättningar för detta.

Studiens syfte är att utforska och identifiera kognitivt och pedagogiskt stöd i gruppbostad genom att undersöka fysisk miljö och arbetsmetoder. Avsikten var att identifiera kognitivt stöd i form av anpassningar, visuellt stöd och hjälpmedel samt pedagogiskt stöd. För detta ändamål utfördes enkla observationer av fysisk miljö i gemensamhetsutrymmen i tre gruppbostäder tillsammans med intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer varav tre med enhetschefer och en med rehabiliteringspersonal. Vidare har studien en kvalitativ ansats där de salutogena och specialpedagogiska perspektiven kompletterar varandra. Studiens resultat tyder på avsaknad av anpassningar, hjälpmedel och visuellt stöd liksom av pedagogiskt stöd. Studiens viktigaste slutsats är att det finns ett stort behov av ökad pedagogisk kompetens i gruppbostäder.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar som utförs för elever med läs- och skrivproblematik och vilken kompetens tillfrågade lärare har för att bemöta dessa svårigheter och integrera eleverna i ordinarie klassrumsundervisning. Kvalitativa intervjuer med 8 respondenter ligger till grund för vårt resultat. Resultatet har tolkats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. I studiens resultat framkommer vikten av anpassningar inom och utanför ramen för ordinarie undervisning där specialresurser har en central roll för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska lyckas. Det framkommer även att elever med läs- och skrivsvårigheter riskerar att ha en sämre självkänsla kopplat till läs- och skrivsvårigheter. I resultatet framkommer det att de tillfrågade lärarna har bristande kompetens i att bemöta läs- och skrivsvårigheter samtidigt som specialresurser är en bristvara på skolor. I studiens slutsats betonas vikten av fortbildning för lärare.

Syftet med följande studie är att bidra med kunskap om hur samarbetet mellan gymnasielärare och specialpedagog ser ut när det gäller elevers behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Ett samarbete som syftar till inkludering av alla elever i skolan och där forskningen visar att specialpedagogens yrkesroll ibland ses på olika sätt beroende på profession. Studien är en kvalitativ undersökning där åtta gymnasielärare på två gymnasieskolor har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Skrtics organisationsteori används för att analysera resultatet. Resultatet visar att det finns ett tydligt samarbete kring extra anpassningar medan särskilt stöd inte i samma utsträckning är ett område där samarbete mellan professionerna är tydligt. Båda stödåtgärderna syftar till inkludering av elever i behov av stöd i skolan, varför det kan ses som viktigt att professionerna i skolan samarbetar kring det. Resultatet visar också att det finns en otydlighet i specialpedagogens ansvarsområden vilket leder till att gymnasielärarna inte är helt säkra på vad de kan förvänta sig från specialpedagogen vid ett samarbete. Organisatoriskt visar resultatet att det på skolorna finns drag av både den professionellt byråkratiska och den adhokratiska organisationen samt att lärarna uttalar sig i positiva ordalag om dem båda.

Förväntat kunskapsbidragAtt öka kunskapen om hur lärare på mellan- och högstadiet använder extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar även till att visa exempel på vilka extra anpassningar lärarna beskriver att de använder i den reguljära undervisningen samt att undersöka lärares uppfattningar om stöd från speciallärare. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att bidra med kunskap om hur några lärare beskriver användningen och förståelsen av extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter Syftet med studien är också att kartlägga vilka extra anpassningar lärarna beskriver att de använder i den reguljära undervisningen samt att undersöka lärares uppfattningar om stöd från speciallärare. Följande frågeställningar har formulerats utifrån studiens syfte:Hur beskriver lärarna sin förståelse/sina kunskaper och erfarenhet av extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter?På vilket sätt följer lärarna upp de extra anpassningarna i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter?Vilket behov ser lärarna av stöd från specialläraren i arbetet med extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter? TeoriUtgångspunkten i studien är baserad på ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs teori om människans utveckling och lärande i samspel med varandra ligger till grund. MetodEnkäten har bearbetats utifrån en tematisk ansats med fenomenografiskt inslag. Tematisk analys fokuserar på att lyfta fram språkliga drag t ex genom att plocka ut liknelser i det som används eller sägs samt hur ofta det används/sägs. Fokus ligger på att hitta teman i det insamlade datamaterialet för att sedan beskriva dem. ResultatResultatet av enkätundersökningen visar att samtliga lärare arbetar med extra anpassningar och att det i alla klasser finns elever i behov av särskilt stöd kopplat till läs- och skriv-svårigheter. Det framkommer att tillgången till extra anpassningar är varierad och omfattande i form av olika tekniska hjälpmedel, bild- och textstöd, struktur i lektionsinnehåll samt anpassat material. Det framkommer även att det inte räcker med att bara arbeta med generella anpassningar utan man behöver mer specifika anpassningar. Det räcker inte heller med att ge elever hjälpmedel (artefakter), de måste också förstå hur de ska använda dem för att det ska ge det stöd som behövs. Lärarna i undersökningen visar att stöd från speciallärare är viktigt men det saknas ofta möjligheter att optimalt utnyttja speciallärarens kompetens då tid saknas och tillgång till speciallärare saknas. Det framkommer även att det är brist på tid för planering och utveckling samt implementering av extra anpassningar. Specialpedagogiska implikationerResultatet visar på ett stort behov av ökad speciallärarkompetens så att lärare i den ordinarie undervisningen får de stöd och förutsättningar som krävs för att möta alla elever i klass-rummet. Specialläraren har således en viktig funktion i att göra lärarna medvetna om elevernas olika behov och hur lärarna kan stötta eleverna. Speciallärarens roll blir att skapa samsyn kring hur stödet kan ges i klassrummet och hur man skapar ett gemensamt förhållningssätt på skolan i mötet med elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare skapar en inkluderande so-undervisning som innebär att alla elever ges möjlighet att samspela och delta i undervisning utifrån deras egna förutsättningar. Den sociokulturella teorin och det kritiska perspektivet användes som ett par glasögon i de avslutande delarna av studien. För insamling av empiri användes semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade lärare. Anteckningar och inspelningar analyserades och kategoriserades utifrån teman. Resultaten av intervjuerna visar, för att åstadkomma en inkluderande undervisning, inte bara inom so-ämnena, krävs det att hela skolorganisationen intar ett inkluderande förhållningssätt. För att uppnå detta måste lärarna inneha en positiv inställning till inkludering samt att det bör finnas ett gott samarbete med både vuxna och barn. Olika anpassningar är av vikt för det inkluderande samspelet. Resultaten som framkommer genom intervjuerna och som belyses i de olika kategorierna pekar i riktning mot att lärarna strävar efter en skola för alla där undervisningen ska vara inkluderande, gynnsam och likvärdig. Studiens resultat visar på viktiga aspekter som spelar in för att en skola och dess lärare ska kunna inta ett inkluderande förhållningssätt.

Det främsta motivet regeringen hade för införandet av ägarlägenheter år 2008 var att skapa valfrihetoch mångfald på bostadsmarknaden. Antalet ägarlägenheter har ökat successivt, däremot har det intebyggts lika många ägarlägenheter som regeringen prognostiserat. Om omvandling blir en möjlighetskulle andelen ägarlägenheter öka på marknaden. Detta examensarbete har i syfte att undersöka omdet finns anpassningar som behöver göras i befintliga hyreshus vid en omvandling för att hyresrätterska övergå till lämpliga ägarlägenheter. Dessutom ska detta arbete utreda om dessa anpassningar ärsvåra att genomföra. I detta examensarbete har en kvalitativ metod använts genom en intervjustudie för att ge en djupareförståelse för ämnet. Intervjuerna har genomförts med olika experter inom ämnesområdet och bestårav fastighetsbolag, förrättningslantmätare och sakkunniga. Dessutom har en litteraturstudiegenomförts där propositioner, kommittédirektiv och statliga offentliga utredningar analyserats för attfå en grundläggande förståelse för de bakomliggande motiven för införandet av ägarlägenheter. Studien visar att det finns både fastighetsrättsliga och byggtekniska anpassningar som behöver görasvid en omvandling av hyresrätter till ägarlägenheter. Dessa är att skapa nya fastighetsgränser, bildagemensamhetsanläggningar och hantera byggtekniska skillnader mellan respektive upplåtelseform.Anpassningar som berör gemensamhetsanläggningar och byggtekniska skillnader är inte ett krav föratt omvandling ska vara möjligt, men är nödvändiga att genomföra för att bilda lämpligaägarlägenheter. Dock framkommer det att omvandling av äldre fastigheter kan vara problematiskteftersom att det finns risk att väsentlig information antingen inte stämmer eller saknas helt. Åsikterna för en möjlighet till omvandling varierar mellan olika aktörer. Däremot tror många att det iframtiden kan bli en möjlighet att omvandla hyresrätter till ägarlägenheter. Den viktigasteförutsättningen för en omvandling är att regeringen skapar en fungerande lagstiftning med starktkonsumentskydd och fungerande förvaltning. / The main motive behind the government's introduction of condominium apartments in 2008 was tocreate options and diversity in the housing market. The number of condominium apartments hasgradually increased, however, the amount has not met the government's forecasts. If conversionbecomes an option, the proportion of condominium apartments on the market would increase. Thisthesis aims to investigate whether there are adjustments that need to be made in existing rentalproperties to convert rental apartments into suitable condominium apartments. Additionally, this workwill examine whether these adjustments are difficult to implement. In this thesis, a qualitative method has been used through an interview study to provide a deeperunderstanding of the subject. The interviews were conducted with various experts in the field,including real estate companies, surveyors, and specialists. Furthermore, a literature study wasconducted, analyzing bills and public inquiries to gain a fundamental understanding of the underlyingmotives for the introduction of condominium apartments. The study shows that there are both judicial adjustments and building technical adjustments that needto be made when converting rental apartments into condominium apartments. These include creatingnew property boundaries, establishing joint facilities, and handling building technical differencesbetween the respective forms of tenure. Adjustments concerning joint facilities and building technicaldifferences are not required in order for the conversion to be possible, but they are necessary to createsuitable condominium units. It is noted, however, that the conversion of older properties can beproblematic due to the risk that essential information may either be incorrect or entirely missing. Opinions on the possibility of conversion vary among different concerned parties. However, manybelieve that in the future, it may be possible to convert rental apartments into condominiumapartments. The most important condition for a successful conversion is that the government createseffective legislation with strong consumer protection and efficient management.

Sammanfattning: Törn, Marie (2024). "Finns det någon kändis med språkstörning?" En kvalitativ intervjustudie om erfarenheter och upplevelser av anpassningar och stödinsatser i gymnasieskolan hos individer med språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag: Studien förväntas bidra med kunskap om skolsituationen för elever med språkstörning i gymnasieskolan. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur individer med språkstörning erfar och upplever gymnasieskolans förmåga att anpassa utbildningen till deras olika förutsättningar. Frågeställningar: Vilka anpassningar och stödinsatser har informanterna erbjudits i gymnasieskolan? Vilka erfarenheter och upplevelser har informanterna av dessa anpassningar och stödinsatser? Teori: Utifrån syfte och frågeställningar har sociokulturellt perspektiv valts som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Som ett fördjupande perspektiv valdes kommunikativt relationellt perspektiv (KoRP). Metod: Metodansaten i denna studie är kvalitativ och inspirerad av hermeneutik. Semistrukturerade intervjuer har använts för empiriinsamlingen. Urvalet av informanter var målstyrt. Ett bekvämlighets- och snöbollsurval har använts. Sex informanter intervjuades. Analysmetoden har varit tematisk analys. Resultat: Resultatet visar att informanterna erbjudits olika anpassningar och stödinsatser. De vanligaste är mer tid och alternativa redovisningsformer. Andra erbjudna anpassningar och stödinsatser har varit alternativa lärverktyg och hjälpmedel av olika slag. Gemensamt för erbjudna anpassningar och stödinsatser är att skolorna förefaller ha erbjudit dessa utan någon egentlig systematik, förutom i en specialklass. Resultatet visar vidare på vikten av att elever blir bemötta med respekt och förståelse. Flera olika personalkategorier beskrivs som betydelsefulla. Resultatet visar även att kunskaper om språkstörning brister i gymnasieskolan och att det påverkar vilka anpassningar och stödinsatser som erbjudits. Specialpedagogiska implikationer: Studien visar bl.a. att kunskapen om språkstörning och lämpliga anpassningar och stödinsatser varit begränsad. Speciallärare med specialisering grav språkstörning spelar en viktig roll t.ex. gällande kunskapsspridning. Då en språkstörning påverkar flera olika aspekter av en individs liv är det viktigt att det tas ett helhetsgrepp på skolsituationen. Gymnasieskolan behöver säkerställa att elevers eventuella stödbehov kartläggs och utreds samt att åtgärder vidtas. Ett första steg är att se till att överlämningen mellan skolenheter fungerar i enlighet med lagstiftningen. Stödstrukturer behöver också omfatta såväl lärande som delaktighet i den sociala gemenskapen. Skolor behöver vidare ta ett större ansvar för att elevers behov synliggörs och kommuniceras till berörda lärare. Även här kan specialläraren vara behjälplig. Elever bör inte lämnas ensamma med ansvaret att informera berörd skolpersonal om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser om de inte själva önskar det.