Syftet med detta arbete var att undersöka läromedel och läromedelsanvändning i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen för årkurs 4-6. Tre olika läroböcker undersöktes för att se hur de förhåller sig till det centrala innehållet ”livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer” i Lgr11. Böckerna analyserades utifrån tre olika huvudkategorier och en begreppsanalys genomfördes. En enkätundersökning utfördes också för att ta reda på hur lärare använder sig av läromedel i undervisning om samma centrala innehåll. Undersökningen visade att det finns många olika sätt att använda sig av läromedel i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen. Det vanligaste är att föreläsa utifrån innehållet i boken, även olika former av läsning av läromedel samt samtal och diskussion är vanligt förekommande. En majoritet av respondenterna ansåg att deras läroböcker är väl anpassade till Lgr11. Läromedel spelar en betydande roll inom undervisning och för elevers lärande och det är därför viktigt att lärare får möjlighet att granska de läromedel de använder sig av.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån lärares perspektiv bidra med kunskap rörande vilket stöd elever med autismdiagnos ges i skolan samt hur lärare bedömer sin egen kompetens gällande autism. Vidare syftade studien till att belysa specialpedagogens uppfattning kring hur stödet till elever med autismdiagnos ska utformas. Genom enkäter till 50 lärare och fokusgruppintervju med tre specialpedagoger inhämtades studiens empiri. Resultatet visar att individuella lösningar är viktiga, att lärare önskar mer kompetens rörande autism, att specialpedagogerna främst stöttar lärarna i dokumentationsarbete samt genom handledning och genom att samverka med externa aktörer. Vidare visar studiens resultat att särskilda undervisningsgrupper ibland är nödvändiga. Studiens viktigaste kunskapsbidrag är vikten av de små individuella lösningarna samt att ett arbetssätt som gynnar elever med autism även gynnar övriga elever.

Syftet med studien var att undersöka vilka olika faktorer som påverkar elevens resultat i yrkesämnen på gymnasiet. Studien skulle också visa elevens behov av särskilt stöd och extra anpassningar inom de programgemensamma ämnena: ”yrkesämnen” på gymnasiets yrkesprogram. Jag ville belysa problematiken utifrån elevens perspektiv och få fram vilka faktorer som eleverna ansåg påverka deras resultat. Undersökningsmetoderna jag använde var både kvantitativa och kvalitativa. Inledningsvis gjordes en större enkätundersökning på fyra olika yrkesprogram och sedan gjordes sju elevintervjuer för att få en tydligare bild av elevernas tankar. Studiens teoretiska utgångspunkter var det sociokulturella perspektivet samt det relationella perspektivet. I min studie ville jag få fram vilka faktorer som avgör om eleverna i gymnasieskolan lyckas i sina yrkesämnen. Många saker händer i unga människors liv och det finns många anledningar till att eleverna riskerar sämre eller underkända betyg i sina yrkesämnen. I min studie deltog studenter som var ointresserade av sin utbildning, saknade motivation och hade språkstörningar. Det fanns också elever som tvivlade på sina lärares färdigheter men också elever som led av psykisk ohälsa och negativt grupptryck. Det visade sig vara många olika faktorer som störde elevernas väg att nå sina mål. Genom min insamling av empiri visade det sig att det sociala samspelet mellan elever och lärare var mycket betydelsefullt för elevers lärande. Det var individuellt vilken hjälp eleverna behövde för att få godkända betyg. Intressant var vad eleverna ansåg att skolan borde ha gjort för att hjälpa dem att lyckas och nå sina mål att nå yrkesexamen. Problem som uppstod varierade men det var tydligt att elever som hade en bra relation med sina lärare lättare hittade sig tillbaka och så småningom lyckades nå de uppsatta kunskapskraven. Eleverna sökte inte specialpedagogiskt stöd utan förväntade sig att yrkeslärarna skulle ha kompetens att möta deras behov i yrkesämnena. Det fanns också elever som förklarade hur kommunikation, planering och tydliga mål skulle kunna bidra till att bana vägen mot sina mål när de förlorat fokus. Den största framgångsfaktorn visade sig emellertid vara lärare som har förmåga att skapa relationer i klassrummet, både individuellt och för klassen som helhet.

Studien behandlar området extra anpassningar och särskilt stöd inom fritidshemmets verksamhet. I arbetet undersöks hur pedagoger i fritidshemmet upplever sitt arbete med elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Metoden som används vid undersökningen är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vår studie görs med teoretisk utgångspunkt i det relationella perspektivet och syftet är att undersöka hur pedagogerna i fritidshemmet upplever att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd får lämpliga anpassningar i fritidshemmet. Studiens resultat pekar på att i dagens fritidshem med stora elevgrupper blir det svårt att tillgodose anpassningar till eleverna.

Som elev mottagen i särskolan kan du ha integrerad skolgång i grundskolan eller gå i sammanhållen klass. Extra anpassningar är ett stöd som ska ges inom ramen för den ordinarie undervisningen för att en elev ska kunna nå de lägst ställda kunskapskraven i ett ämne. Det står i Skollagen och gäller för elever i alla skolformer. Åtgärden extra anpassningar är av betydelse inte bara för att nå kunskapskraven utan också för att ha tillgång till en socialt, pedagogiskt och fysiskt tillgänglig lärmiljö vilket i sin tur är en av de aspekter som förutsätter delaktighet.  Denna uppsats belyser hur ett antal lärare som undervisar integrerade elever respektive de som undervisar elever i sammanhållen klass, beskriver att de arbetar med extra anpassningar samt vilken betydelse detta har för elevernas utbildning. Jag har använt mig av kvalitativ metod och underlaget för studien bygger på semistrukturerad intervju. Resultatet är analyserat utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori, olika specialpedagogiska perspektiv och ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar framförallt att det finns en tendens bland respondenterna att betrakta placeringen i särskola eller liten undervisningsgrupp som en extra anpassning och att det inte finns ett fungerande samarbete med Elevhälsan.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare på högstadiet beskriver att de arbetar med anpassningar till elever i läs- och skrivsvårigheter i biologiundervisningen. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer och det är lärarnas beskrivning av deras arbete med anpassningar som lyfts fram i undersökningen. Det sammanfattade resultatet visar att lärarna beskriver att de arbetar främst med pedagogiska anpassningar samt arbetar mindre med kompensatoriska hjälpmedel. Lärarna beskriver pedagogiska anpassningar som till exempel språkutvecklande arbetssätt och grupparbete, medan kompensatoriska hjälpmedel syftar på till exempel inläsningstjänst och dator. Flera orsaker till varför kompensatoriska hjälpmedel inte används framkommer i studien, bland annat att det tar tid att använda kompensatoriska hjälpmedel men också att kunskaper saknas om hur de fungerar. En annan orsak är att elever i behov av anpassningar känner sig utpekade när de ensamma använder kompensatoriska hjälpmedel. En bidragande faktor till att pedagogiska anpassningar ofta används, är för att det innebär ett stöd som alla elever i klassen har nytta av. Slutligen visar studien på att elever i läs- och skrivsvårigheter inte alltid får individanpassat stöd i biologiundervisningen.

The aim of this paper was to study Swedish secondary school teachers’ thoughts on and experiences of support measures that do not fall under the categories defined in the Swedish Education Act. The existing defined support measures are constructed as adaptations forindividual students and therefore this study looked at support measures implemented on a group basis. Special focus was given to studying what type of support measures the teachers saw themselves implement, the reasoning behind their implementation, how they evaluated them and what conditions the teachers thought affected their ability to implement and evaluate them. Research data was gathered by conducting eight semi-structured interviews. Findings indicate a trend towards the teachers implementing instructional adaptations for entire student groups. The support measures tended to be implemented to meet the needs of several students in each class. The interviewed teachers’ evaluation of their support measures was for the most part undocumented, individual and informal, rarely employing their colleagues’ input. Lastly, the teachers generally considered time constraints to impact their work with adaptations negatively, and the support of colleagues to support them positively.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet menar att det är vanligt att anpassningar görs vid användandet av formaliserade systemutvecklingsmetoder. Vissa författare menar även att det inte finns mycket stöd för hur dessa anpassningar bör utföras. Undersökningen som genomförts i denna rapport genom intervjuer med sex systemutvecklare syftar till att klargöra anledningen till att anpassningar görs samt vilka positiva och negativa effekter detta kan medföra. Vidare syftar arbetet till att klargöra om ett eventuellt förbättrat resultat kan uppnås med hjälp av anpassningar och vilka svårigheter som kan finnas med att göra anpassningar. Arbetet avser även att ta reda på om systemutvecklarna använder samma metoder i alla projekt eller om metodvalet varierar och även om samma anpassningar görs av metoden till alla projekt. Slutligen undersöks även vilken roll utbildning och erfarenhet spelar för benägenheten att göra anpassningar. Resultatet av undersökningen visar att vissa alltid använder sig av samma metod i alla projekt medan andra varierar metodvalet från projekt till projekt. Respondenterna är överens om att anpassningar måste göras av metoderna för att kunna utnyttja dem på ett effektivt sätt som är anpassat till varje specifikt projekt och företag.

Denna fallstudie undersöker hur glesbygdsskolan utformar och organiserar stödinsatser för elever ibehov av särskilda utbildningsinsatser i matematik (SUM-elever). Det som studien fokuserar på är hurSUM-elever identifieras och kartläggs, vilka extra anpassningar och vilket särskilt stöd som utformasoch organiseras i matematik, arbetet med inkludering samt vilka arbetsuppgifter specialpedagogenhar i arbetet med matematiska stödinsatser. Studien bygger på intervjuer med lärare, specialpedagogoch rektor från två olika glesbygdsskolor i samma kommun samt deras kvalitetsredovisningar. Denteoretiska utgångspunkt som denna studie har är den fenomenologiska. Resultatet visar att skolornaupptäcker eleven i det dagliga arbetet. Lärarna anpassar den ordinarie undervisningen till SUMelevernavilket gör att särskilt stöd är ovanligt och stor andel av eleverna klarar nationella proven imatematik. Det råder en inkluderande miljö i glesbygdsskolan och specialpedagogensarbetsuppgifter är i till stor del att handleda och stötta lärarna.

I den här studien deltar två blivande speciallärare i en aktionsstudie i syfte att genomsamverkan med matematiklärare stärka elevers möjligheter till lärande i matematik hoselever i behov av anpassningar. Två aktioner på olika grundskolor presenteras, på den enaskolan i årskurs 3 och på den andra i årskurs 5. Professionella strukturerade samtal och nogavalda samverkansformer har visat sig resultera i en ökning av såväl generella anpassningarsom anpassningar på individnivå för både SUM-elever och elever i behov av utmaningar. Istudien presenteras en mängd anpassningar som genomförts och slutligen förs en intressantdiskussion om hur detta sätt att arbeta kan bli verklighet i vår kommande yrkesroll.