Studiens syfte är att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd prioriteras i förskolan. Vi har utgått ifrån en kvalitativ studie där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med verksamma inom olika besluts- och verksamhetsnivåer i förskolans verksamhet. Vårt teoretiska perspektiv utgår ifrån aktivitetsteorin. Det mest framträdande i resultatet är att prioriteringar kring barn i behov av särskilt stöd ser olika ut i olika förskolor och ekonomin visar sig vara en bidragande faktor till detta. Studiens slutsats är att många barn i dagens förskola inte får det stöd de är i behov av. Ansvaren läggs över på förskolepersonalen som måste finna lösningar för att anpassa verksamheten så att den tillgodoser alla barns behov.

Fokus för studien ligger primärt på att undersöka hur pedagoger anpassar undervisningen för flerspråkiga elever. Jag har särskilt valt att studera extra anpassningar utifrån ett läroplansteoretiskt synsätt med fokus på flerspråkiga elever i årskurs 1, 3 samt förberedelseklass. De teoretiska utgångspunkterna för studien är ett sociokulturellt perspektiv, där pedagogens didaktiska val kopplas till elevens lärande på realiseringsarenan. Metoden för genomförandet av studien är kvalitativ bestående av semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer genomfördes på två av arenorna: transformering- och realiseringsarenan där resultatet av studien jämfördes med skollagen, läroplanen, forskares syn på flerspråkighet, tal – och språkstörning, samt utvecklingsstörning. För att avgränsa studien lades fokus på två rektorer, fyra pedagoger i årskurs 1 och 3, en pedagog från förberedelseklass, två personer ur den lokala elevhälsan, samt två modersmålslärare. Resultatet av studien visar att samarbete och kunskapsutveckling bland pedagoger är något som kan generera ökade förutsättningar i skolframgångar för flerspråkiga elever.

“En skola för alla” innebär att det är skolan som har ansvar för att alla elever skall ges rätt till stöd och att eleverna också ska känna sig delaktiga i sin inlärning oavsett svårigheter. Syftet med studien är att belysa hur några matematiklärare och speciallärare uppfattar vad en inkluderande undervisning är, samt hur de skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i svårigheter i år 7–9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring matematiksvårigheter och inkludering. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem speciallärare och fyra matematiklärare. De specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska och relationella, används för att analysera data. Studiens resultat visar att matematiklärarna och speciallärarna är positivt inställda till inkluderande undervisning om rätt förutsättningar ges. Resultatet visade även att verkligheten inte alltid stämmer med styrdokumenten. Studien lyfte fram viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning i matematik vilka var i enlighet med tidigare forskning där bland annat skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och målinriktat lärande framhävs. De intervjuade lärarna uttrycker speciellt ett för dem viktigt behov, nämligen utveckling av matematikundervisning med fokus på organisation och arbetssätt.

<p>Litteratur inom systemutvecklingsområdet menar att det är vanligt att anpassningar görs vid användandet av formaliserade systemutvecklingsmetoder. Vissa författare menar även att det inte finns mycket stöd för hur dessa anpassningar bör utföras. Undersökningen som genomförts i denna rapport genom intervjuer med sex systemutvecklare syftar till att klargöra anledningen till att anpassningar görs samt vilka positiva och negativa effekter detta kan medföra. Vidare syftar arbetet till att klargöra om ett eventuellt förbättrat resultat kan uppnås med hjälp av anpassningar och vilka svårigheter som kan finnas med att göra anpassningar. Arbetet avser även att ta reda på om systemutvecklarna använder samma metoder i alla projekt eller om metodvalet varierar och även om samma anpassningar görs av metoden till alla projekt. Slutligen undersöks även vilken roll utbildning och erfarenhet spelar för benägenheten att göra anpassningar.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att vissa alltid använder sig av samma metod i alla projekt medan andra varierar metodvalet från projekt till projekt. Respondenterna är överens om att anpassningar måste göras av metoderna för att kunna utnyttja dem på ett effektivt sätt som är anpassat till varje specifikt projekt och företag.</p>

Ångest och depression spås om fem år tillhöra några av världens största folksjukdomar (World Health Organization, 2001). Stigmatisering av psykiska besvär hos individer innebär att många med psykisk ohälsa exkluderas från arbetsmarknaden (Socialdepartementet, 2012). Att individer med psykisk ohälsa arbetar innebär dock vinster på individ-, organisations-, och samhällsnivå (CEPI, 2012). Syftet med studien är därmed att undersöka hur arbetsmiljön för anställda med ångest- och depressionssyndrom har anpassats utifrån den anställdes förutsättningar. Studiens fokus är att belysa vilka faktorer som påverkade att anpassningarna genomfördes. Antonovskys (2005) teori KASAM med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet redogör för sambandet om vad som påverkar hur arbetsmiljön har anpassats. En kvalitativ metod har använts där sex anställda med ångest- och depressionssyndrom har intervjuats. Resultatet visar att den anställde själv har ett ansvar att berätta om sina behov för att anpassningarna ska genomföras. Arbetsgivaren har också ett väsentligt inflytande när det gäller genomförandet av anpassningar på arbetsplatsen. Ett öppet arbetsklimat är betydande för att våga berätta för sin arbetsgivare att anpassningar behövs. En slutsats är att möjligheten till påverkan och inflytande för den anställde är viktigt för att anpassningar ska ske. / In five years, anxiety and depression is predicted to become two of the most prevalent illnesses in the world (WHO, 2001). The perceived stigma of individuals suffering from mental illness excludes many of them from joining the work force (Boardman et al., 2003). However, having individuals who suffer from mental illness in employment brings benefits on both an individual, organisational and community level (CEPI, 2012). The purpose of this study is therefore to examine how the work environment for people with anxiety or depressive disorders has been adapted based on individual conditions. Antonovsky’s (2005) SOC theory describes the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness, and how they together have influenced the work environment to adapt. A qualitative approach was used where six employees with anxiety or depressive disorders were interviewed. The results show that the employee has a responsibility to express the need for support, and that the employer’s influence also has a vital part when implementing the adjustments to the work environment. The employee has to find the courage to approach the employer regarding the adjustments needed, thus an open work environment is essential. In conclusion, the study shows that the employee’s ability to make an impact and exert influence on their working environment is important.

Den 14 juni 2014, skedde en lagändring i skollagen som innebär att elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i grundskolan, har rätt att skyndsamt få extra anpassningar insatta inom ramen för ordinarie undervisning. Detta i syfte att öka möjligheten för eleven att nå kunskapskraven. Vad extra anpassningar i realiteten innebär och hur lärarna ser på dem, är omdebatterat i Sverige, men vad säger eleverna? Den här studien syftar till att undersöka högstadieelever i läs- och skrivsvårigheter, deras upplevelser av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Studien har ett elevperspektiv och består av semistrukturerade intervjuer som analyserats genom en tematisk analys. Intervjuerna behandlar elevernas erfarenheter av extra anpassningar för deras läs- och skrivsvårigheter, upplevelser av vem som bär ansvaret för att extra anpassningar initieras och genomförs samt vilka följder som uppkommer av de anpassningar som sätts in. Allt utifrån ett elevperspektiv. Resultatet visar att eleverna upplever en känsla av trygghet i sina läs- och skrivsvårigheter. Mycket stöd upplevs komma från hemmet och kamraterna. Eleverna upplever även att de får extra anpassningar i klassrummet. Dock upplever eleverna att en okunskap finns gällande extra anpassningar hos lärarna, men även hos dem själva. Okunskapen skapar oro hos eleverna att inte räcka till, att inte höra till och att inte synas. Okunskapen skapar även en bristande delaktighet hos eleven gällande sin skolsituation. Eleverna upplever att de själva tillsammans med hemmet får bära en övervägande del av ansvaret för att extra anpassningar ka initieras och genomföras. Studien visar att ett kategoriskt perspektiv är rådande på de skolor eleverna går.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptäckandet av och arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar på två utvalda skolor. Vem är ansvarig för att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver för att nå målen? En vinkling som tas med är lärarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillämpas i praktiken. Tre klasslärare och en speciallärare på två olika skolor har därför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ser ut på deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. Då det numera i skollagen står om en ny form av stödinsatser, under benämningen extra anpassningar, tas lärarnas uppfattningar kring detta upp.  En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att ansvaret för olika delar av arbetet med elever i behov av stödinsatser fördelas mellan olika roller på skolan. Eftersom både skolan i allmänhet och lärarna själva strävar efter att alla elever ska vara så inkluderade som möjligt i sin klass får dock klasslärarna det främsta ansvaret för alla elever. Det är även i första hand klasslärarnas ansvar att upptäcka att en elev behöver särskilt stöd eller extra anpassningar. Lärarna är medvetna om att det enligt styrdokumenten är rektors ansvar att se till att skolan har de förutsättningar som krävs för att de ska kunna ge sina elever rätt stöd. Vidare upplever lärarna att de själva och skolan ständigt arbetar för att alla elever ska nå målen och få det stöd de behöver samt strävar efter att detta arbete ska följa det som fastställs i styrdokumenten.

Psoriasis är en hudsjukdom som syns på grund av dess röda och fjällande hudflagor på huden. Sjukdomen beror på både miljö- och genetiska faktorer. Det kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med diagnosen eftersom sjukdomen innebär en livslång behandling men går inte att bota. Vårt syfte är att undersöka hur personer med psoriasis accepterar sin livssituation. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Resultatet visade på att personer med psoriasis kan acceptera sin livssituation med hjälp av familj och vänner, social samhörighet och genom anpassningar i deras liv. Detta genom att de drabbade fick stöd från närstående och kunde prata ut med andra personer som befann sig i samma situation, då var det enklare att acceptera sin livssituation. Förmågan att kunna koppla bort negativa kommentarer och fokusera på sin inre krets istället var till hjälp. Genom att belysa hur personer med psoriasis upplever sin livssituation kan det underlätta till acceptans hos den drabbade. / Psoriasis is a skin disease that is visible due to its red and scaly skin flakes on the skin. The disease is due to both environmental and genetic factors. It can be both mentally and physically stressful to live with the diagnosis because the disease involves a lifelong treatment but can not be cured. Our purpose is to investigate how people with psoriasis accept their disease. The method used was a general literature study. The result showed that people with psoriasis can accept their life situation with family and friends, social cohesion and through adjustments in their lives. This because the victims were given support from related people and were able to communicate with other people who were in the same situation, it was easier to accept their life situation. The ability to disconnect negative comments and focus on their inner circle instead was helpful. By highlighting how people with psoriasis experience their life situation, it can facilitate acceptance of the victim.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare anpassar skolans lärmiljöer för att kunna förbättra kunskapsinhämtningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är att ta reda på hur lärarna anpassar lärmiljöerna pedagogiskt, socialt och fysiskt, vilka av anpassningarna som utmärker sig som framgångsrika för elever i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka hinder som lärarna anser finns för att kunna genomföra dessa anpassningar i praktiken. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där individens omgivning är avgörande för att en utveckling ska kunna ske. Vi genomförde en enkätstudie, där 58 lärare i årskurserna 4-9 i 17 kommuner i Sverige svarade. Resultatet visade att våra informanter upplever både den pedagogiska och den sociala lärmiljön som mycket bra. De är dock mindre nöjda med den fysiska lärmiljön. Av de anpassningar som görs anser lärarna att det som är mest framgångsrikt för elever i läs- och skrivsvårigheter är möjligheten att använda sig av digitala hjälpmedel, att ge individuella instruktioner, tillhandahålla stödstrukturer samt att använda alternativa redovisningsformer. Extra viktigt anser våra informanter vara att få kollegial stöttning från speciallärare/specialpedagog, rektor och kollegor, tillsammans med goda relationer till eleverna och tid och resurser för att kunna planera och genomföra individuella anpassningar. Svårigheterna med att kunna göra så bra anpassningar som möjligt är, enligt våra informanter, tidsbrist och resursbrist för att kunna planera och genomföra en varierad och individuellt anpassad undervisning och samtidigt räcka till för alla elever. Slutsatsen av vår studie är att lärarna har kunskaper om och på många sätt anpassar skolans lärmiljöer för elever i läs- och skrivsvårigheter. Anpassningarna som görs är till största del av pedagogisk karaktär där lärarna t.ex. ger elever i läs- och skrivsvårigheter individuella instruktioner och använder sig av digitala verktyg. Dock upplever lärarna att det saknas både tid och resurser för att kunna genomföra anpassningarna på ett tillfredställande sätt. Många önskar också handledning och stöttning för att kunna göra detta ännu bättre. För att kunna få mer tid till att hjälpa eleverna vore det bra om det gick att skapa ett arbetssätt som gör att alla elever arbetar på individuell nivå inom samma arbetsområde. Enligt Tjernberg (2013) pekar den tidigare forskningen på att ju mer tid lärarna lägger på tydliga genomgångar i början av lektionen desto mer tid får de att hjälpa elever som är i behov av extra stöd för att utföra uppgiften.

Den här studien har som syfte att undersöka olika metoder och -strategier som ett antal lärare i grundskolans tidigare år använder i sin undervisning i ämnena svenska och svenska som andraspråk. Studien är av kvalitativ natur och är baserad på semistruktrurerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetar varierat med olika lässtrategier för att bygga upp ordförråd och läsflyt. De anpassar undervisningen efter elevernas nivå och använder olika hjälpmedel som bildstöd och digitala verktyg. Majoriteten av de intervjuade lärarna anser att det kräver mycket mer av dem när de har elever med ett annat modersmål  än svenska och de skulle behöva mer kunskap i att undervisa elever med svenska som andraspråk, speciellt med tanke på mångfalden i skolan.