I vår småskaliga studie med avstamp i UNICEF (2018) Barnkonventionen, UNESCO (2006) Salamancadeklarationen och Skollagen (SFS 2010:800) ger vi en inblick i vad de säger om barnens rätt till undervisning och stöd. 2019 kom ett tillägg i Skollagen för att säkerställa att elever får det stöd som de är i behov av för att nå sin proximala utvecklingsnivå. I skolan finns det elever i språklig sårbarhet som inte följer normen för läs- och skrivutvecklingen och i en klass på 30 elever har 2% språkstörning. I Lgr11 (2019) framgår det att undervisningen ska vara likvärdig för alla vilket innebär att den måste anpassas utifrån elevens behov och språklig förmåga vilket ställer krav på pedagogernas kunskaper. Vårt syfte blev att beskriva språkliga svårigheter som elever i låg- och mellanstadiet uppvisar som kan vara tecken på språkstörning enligt speciallärares och specialpedagogers uppfattningar samt vilket stöd dessa elever erbjuds under åren i låg- och mellanstadiet. Det ledde till en kvalitativ studie där 14 speciallärare och specialpedagoger intervjuades om deras uppfattningar i hur elever med språkliga svårigheter upptäcks och vilket stöd dessa erbjuds. Resultatet visar att elever med språkliga svårigheter vanligast uppmärksammas genom att de har svårt med språkförståelsen och att de har ett bristande ordförråd samt att lärarna är de första att möta elevernas svårigheterna i den tidiga läsinlärningen. En slutsats är att lärare saknar insikt och kunskap i att de olika tecken på språkliga svårigheter som framkommit i studien ofta kan vara språkstörning.

Syftet med studien har varit att bidra med ytterligare kunskap till forskning inom området fritidshem. Studiens mål var att undersöka fritidshemslärare/fritidspedagogers uppfattningar på extra anpassningar i fritidshemmet utifrån ett inkluderingsperspektiv. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med utbildad personal i fritidshemmet. Den insamlade empirin har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv , inkluderingsperspektiv, relationellt perspektiv samt ett kategoriskt perspektiv. I studiens resultatet och vår slutsats framkom det att samtliga respondenter belyser att de arbetar med extra anpassningar utifrån elevernas behov och förutsättningar i olika grad. De tolkar även begreppet inkludering som en möjlighet för alla elever att få vara med och känna sig delaktiga på deras villkor. De upplevde även att det fanns brist på kontinuerliga handledningar mellan specialpedagoger och fritidshemslärare/fritidspedagoger. Utifrån vad respondenterna berättat finns det en god grund för arbetet med extra anpassningar på fritidshemmet, men området är något som kan utvecklas ytterligare med rätt hjälp och handledning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare upplevde sin kompetens och sina möjligheter att stötta elever i språklig sårbarhet inom svenskämnet. För att besvara studiens frågeställningar har undersökningen utförts genom en enkätundersökning, där lärare har svarat gällande deras upplevelse att kunna genomföra anpassningar och uppfylla styrdokumentets krav. Enkäterna sorterades och analyserades tematiskt med hjälp av ramfaktorteorin och specialpedagogiska perspektiv. I bakgrunden redogörs aktuella begrepp samt att det ges en överblick kring aktuell litteratur, lagar och förordningar samt anpassningar som är relevanta för studiens inriktning. Resultatet av studien visar att lärarna upplevde att det var både svårt och tidskrävande att genomföra lämpliga anpassningar och uppfylla krav, eftersom den egna kompetensen inte uppfattas vara tillräcklig samt att det saknas andra nödvändiga resurser. Studien visar även att det finns både en vilja och önskan hos lärarna att utveckla sin kompetens inom området, men att möjligheterna till kompetensutveckling genom arbetsgivaren upplevdes låg.

Syftet med denna studie var att vidga kunskapen om hur mellanstadielärare bedriver och anpassar sin undervisning i läsförståelse av skönlitteratur. Syftet var dessutom att undersöka vilka resurser och vilket stöd som är gynnsamt för elever med svenska som andraspråk. Studien riktar sig mot mellanstadielärare som inte innehar en vidareutbildning inom svenska som andraspråk. Undersökningen utgår från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 6 stycken verksamma lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att mycket fokus ligger på ordförståelse och arbeten med skönlitterära texter. Utfallet pekar också på att i 5 av 6 klasser har modersmålet inte en tydlig plats i undervisningen samt att outputen inte är prioriterad. Vokabuläret nämns av hälften som viktigt men olika representationsformer för ordläran inkluderas enbart i viss utsträckning. Vidare visar resultatet även att resurser och stöd för elever med svenska som andraspråk är essentiellt för vidare kunskapsinhämtning.  För att skapa en språklig variation i arbetet kommer elever med svenska som andraspråk även refereras till sva-elever.

I läroplanen för grundskolan står det skrivet att skolan är skyldig att anpassa undervisningen så att alla elever får hjälp att nå målen. Syftet med studien är att undersöka skolsituationen för elever med hörselnedsättning, samt vilka extra anpassningar som kan tillämpas för dessa elever. Genom kvalitativa metoder undersöker studien hur elever med hörselnedsättning kan inkluderas i den ordinarie undervisningen. Bain och Legers modell för faktorer som påverkar användning av hjälpmedel för individer med hörselnedsättning har agerat analysmodell i studien. Resultatet visar att omgivningen, lärarens profession och medvetenhet samt teknik bör anpassas för att elever med hörselnedsättning ska kunna delta i undervisningen på ett likvärdigt sätt. Som slutsats för studien framkommer det att det som är viktigast för att elever med hörselnedsättning ska få ta del av undervisningen på ett likvärdigt sätt som övriga elever så krävs det att läraren är medveten om hörselnedsättningar och har ett tydligt och välplanerat arbetssätt.

Syftet med studien är att undersöka vilka anpassningar lärare gör för elever som har svenska som andraspråk. Fokus ligger främst på läsförståelse i ämnet svenska med en inblick i matematiken. Vi undersöker vilka utmaningar lärare upplever att elever möter i läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats med fokus på kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare som är fördelade i två olika städer, varav den ena är stor och den andra liten. Den erhållna datan som samlats in har analyserats med hjälp av kodning. Resultatet i studien visade att lärarnas upplevelser och erfarenheter av undervisning inom ämnet svenska som andraspråk varierar beroende på var de arbetar. Samtliga lärare anser att undervisning inom ämnet är varierande och lärorikt men att det kräver mer från dem vad gäller planering. I övrigt blev det synligt att de flesta lärare anser att ett begränsat ordförråd på svenska försvårar läsförståelsen. Elevernas olika bakgrunder samt erfarenheter från dem påverkar även deras inlärning. Anpassningar som lärarna gör för eleverna är exempelvis att lära dem olika strategier de kan använda när det kommer till läsning samt olika arbetssätt baserat på elevens behov. Samtliga lärare förklarar att anpassningarna de utför alltid utgår från elevernas individuella behov och att det är viktigt att ge eleverna rätt stöd.

Syftet med undersökningen var att få ta del av och få förståelse för hur fyra elever med diagnosen dyslexi i årskurs åtta och nio, deras vårdnadshavare, svensklärare, svenska som andraspråkslärare, speciallärare och specialpedagog uttrycker sin uppfattning om vad som behövs för att eleverna ska nå målen i svenskämnet. Specialpedagogiska perspektiv användes som teoretisk ram i studien. Metoden för studien var kvalitativ och metodvalet fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtalen spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell. Ur resultatet framträdde fyra kategorier; förutsättning för god undervisning, god undervosning, organisatoriska frågor samt dilemman som elever med diagnosen dyslexi möter. Det relationella perspektivet var gemensamt för hur deltagarna i fokusgrupperna såg på skolsvårigheter. Mötet, relationen, och tryggheten sågs som en direkt förutsättning för att lärande skulle ske något som också framkommit i tidigare forskning. De organisatoriska frågornas gemensamma nämnare var en önskan om samverkan och samarbete vilket kunde ses ur ett organisations- och systemperspektiv då det trots goda idéer och god vilja krävs organisatoriska förändringar för att ett samarbete ska ske. Individperspektivet anslogs med anledning av fokusgruppernas fasta övertygelse om vikten av tidig dignostisering och en uppgivenhet skönjdes hos eleverna beträffande lärares och vikaries okunskap vad gäller dyslexi. Dock var tiden, eller egentligen bristen på den, denna studies följeslagare, samtliga fokusgruppers antagonist, ett påtagligt problem för alla deltagare och något som kan ses ur ett dilemmaperspektiv då styrdokument och timplaner styr lärarna trots att de är medvetna om elevernas behov av mer tid i arbetet med skoluppgifterna.

Den här studien har undersökt hur vårdnadshavare till barn med autism upplever samarbetet med skolan samt vilka aspekter av skolans arbete med och stöttning av deras barn som de upplever som positiva eller negativa.  Som bakgrund till vår studie har vi utgått från debattinlägg om ämnet och en rapport som kartlagt anpassningar för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i Uppsala län. I bakgrunden har vi även definierat diagnosen autismspektrumtillstånd och vilka rättigheter elever med autism och deras vårdnadshavare har i skolsammanhang.  Vår studie tar stöd i tidigare forskning som behandlar ämnen om samarbete och inkludering i skolan. Vidare bygger vår teoretiska utgångspunkt på Linda Jensens funktionstrappa som utgår från de fyra stegen förståelse för nedsatta och starka funktioner, kompensering för nedsatta funktioner, funktionellt interagerande och excelleration med en funktionell verksamhet. Sammanfattningsvis innebär funktionstrappan att en fungerande inkludering bygger på alla de fyra stegen.  För att genomföra vår studie har vi använt kvalitativa intervjuer som metod. Studiens resultat visar likheter med de resultat som återfinns i tidigare forskning kring fungerande aspekter vid samarbete mellan hem och skola samt inkludering. Dessutom är de aspekter som anses vara viktiga kring samarbetet och skolans arbetssätt enligt studiens teoretiska utgångspunkt även aspekter som visat sig vara avgörande för barnen till vårdnadshavarna i vår studie. Vårdnadshavarnas upplevelser av samarbetet varierade beroende på hur mycket gehör de fick från skolan samt hur väl skolan kommunicerade med hemmet. Vidare var de positiva aspekterna av skolans arbete med och stöttning av vårdnadshavarnas barn en god förståelse, en god kommunikation, rätt anpassningar samt inkluderingsarbete som utgår från barnets behov. De negativa apekterna som togs upp var brist på förståelse, kommunikationsproblem från skolans sida, otillräckliga anpassningar samt inkluderingsarbete där barnets behov inte står i fokus.

I studien så har gymnasielärares upplevelser av extra anpassningar i samband med de nationella proven i matematik och svenska på gymnasiet undersökts, där fokus har legat på hur extra anpassningar genomförs och vilka erfarenheter lärare har i samband med nationella provet. Ett annat intresseområde i studien har varit på vilket sätt det fastställs vilka elever som får extra anpassningar vid nationella prov. Detta har gjorts genom en intervjustudie med gymnasielärare i matematik och svenska i en kommun i mellersta Sverige. Studien utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv med utgångspunkt i det kompensatoriska-, kritiska-, och dilemmapespektivet som förklarar de viktigaste kärnpunkterna i studien. Intervjuerna har analyserats med en tematisk analys där teman och underteman framkommit ur informanternas svar. De teman som framkommit är trygghet, relationer och samarbete, dessa teman kopplas samman med extra anpassningar under nationella prov. Trygghet finns när eleverna är väl förberedda inför provtillfället och av att det finns personal som pushar och peppar dem att lyckas på provet. Trygghet kommer genom av ett gott samarbete kollegor emellan som till exempel mellan ämneslärare och speciallärare. När dessa två har ett gott samarbete gällande elevens kunskapsutveckling har det gett positiva resultat för eleven. För att säkerställa ett gott samarbete, behöver ledning och organisation ordna för att eleven får bästa förutsättningar vad gäller resurser och inlärningsmiljö. Studien har gett oss en insikt i att Skolverkets anvisningar om extra anpassningar i samband med nationella provet inte är informanternas erfarenheter av vad som är gynnsamma förutsättningar för god kunskapsutveckling.

Denna studies syfte är att titta på hur lärare och specialpedagoger arbetar med extra anpassningar ochsärskilt stöd och elever som har NPF i grundskolan samt hur dessa följs upp och utvärderas. I studienhar halvstrukturerade intervjuer med 4 lärare från 4 olika grundskolor, 2 olika mellanstadieskolor och2 olika högstadieskolor och 4 specialpedagoger/speciallärare. Av de medverkandespecialpedagoger/speciallärare arbetar 3 centralt vid kommunens elevhälsa medan en arbetar på en avkommunens skolor. Samtliga deltagare arbetar inom en medelstor kommun i Mellansverige. Resultateti denna studie tyder på att en mängd olika arbetssätt kan användas i klassrummet tillsammans medelever som har NPF-problematik t.ex. anpassat material eller att arbeta tillsammans med en annanpedagog utanför klassrummet. Elever med NPF-problematik får stöd utanför klassrummet men inte ispeciella klasser. I likhet med tidigare forskning av Angel Ford (2016) verkar deltagarna i den härstudien lyfta fram samarbete mellan skolans olika professioner samt föräldrar som en viktig faktor föratt elever som har NPF ska få det stöd de behöver i undervisningen. Andra framgångsfaktorer isamband med extra anpassningar och särskilt stöd för elever med NPF var när läraren hade en tydligstruktur i klassrummet samt i sin undervisning verkar vara andra framgångsfaktorer liksom att lärarenanpassar miljön och undervisningen utifrån elevernas behov. En sista viktig faktor somuppmärksammats är vikten av att skapa en god relation med eleverna för ett förtroendefullt samarbetemellan lärare och elev.