<p>Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige.</p>

The purpose of this thesis is to disentangle the causes behind differences in regional employment across the 81 Swedish LA regions. Thus, two questions will be answered; which factors causes regional disparity in employment and which where the least and the most affected regions during the economic crises of the 1990’s? The answer to these questions are imposed by certain chosen restrictions, where only the situation within two manufacturing industries will be investigated; the car- and machine manufacturing sectors. Previous research claim that there are specific factors that influence and creates regional growth disparity. Among these factors can be found; education, infrastructure, demography, industry diversity and migration. Statistical data then enables a division of the regions on basis of the change in employment level within the manufacturing industries as a share of total employment. It is revealed that the most affected regions during an economic shock are those areas that have the highest employment ratio within these manufacturing sectors. The empirical findings indicates that in the case of Swedish manufacturing industries especially three factors influence the employment level; population, education and migration. Additionally, distance to a larger city is proven to be significant during recessions while being insignificant during economic booms. The last factor, diversity, on the other hand indicates that the correlation is the reverse. Hence, diversity has an impact during economic upswings, while this is not the case during downturns. With the development during the 90’s as a reference, the same method is used to locate today’s most vulnerable industrial regions. Statistics show that Ljungby is at the top of this list. When studying the strategic development plan for this region it is found that this area follows a policy in line with those variables that this thesis has pin-pointed to be beneficial for regional growth. Hence, this region has taken beneficial policy steps in order to decrease the dependency on a vulnerable and market sensitive industrial sector. / Syftet med denna uppsats är att utreda varför anställningsgraden skiljer sig mellan de 81 svenska LA regionerna. De två frågor som skall besvaras är följaktligen; vilka faktorer påverkar skillnader i sysselsättningsgrad samt utpeka vilka regioner var de minst och mest drabbade under 1990-talets ekonomiska kris? Dessa frågor har dock begränsats till att undersöka förhållandet inom två tillverkningsindustrier; bil- och maskintillverkning. Tidigare forskning hävdar att det finns vissa specifika faktorer som påverkar och skapar regionala skillnader i tillväxt. Bland dessa kan nämnas utbildning, infrastruktur, demografi, diversitet och migration. Den deskriptiva statistiken delar därefter upp Sveriges regioner på basis av förändringen i anställning inom de två valda industrisektorerna som en del av totala sysselsättningen. De hårdast drabbade regionerna under en lågkonjunktur är deregioner som har störst andel av totala arbetskraften inom tillverkningsindustrin. Vidare indikerar de empiriska resultaten att för svensk tillverkningsindustris vidkommande så har främst population, utbildning samt migration ett starkt samband med sysselsättningsfrekvensen. Vidare visar det sig att avståndet till en större stad har en inverkan under lågkonjunktur men ej under högkonjunktur. För den sista variabeln, grad av diversitet, visar sig sambandet vara det motsatta; det vill säga ingen påverkan under en konjunkturnedgång, medan en positiv influens under konjunkturuppgång. Med händelseutvecklingen från 90-talet som grund kan samma metod användas för att lokalisera dagens mest sårbara industriregioner. Statistiken visar att Ljungby toppar denna lista. Men då man studerar denna regions framtids- och utvecklingsmål följer dessa just de faktorer som denna uppsats utpekar som viktiga ingredienser för regional tillväxt. Följaktligen har denna region tagit positiva steg i riktning mot att minska sitt beroende av en sårbar och konjunkturkänslig industrisektor.

‟Recession‟ and ‟Layoff‟ were the buzz words of late 2008. Economic slowdown and recession have hit the economy hard. At the same time people in society are getting older and the demographic profile of the population is getting increasingly top heavy, with the retirements of the 1940‟s baby boomers expected to peak in 2010. The implications of an increased proportion of old people in society have been debated for some time, but the issue has not become a pressing concern for firms until recently. The purpose of this study is to investigate „How does the economic slowdown and the demographic change affect the recruitment behavior of the firms in the region?, the region being defined as the County of Jönköping and County of Östergötland in southern Sweden. The study is based on an exploratory survey polling respondents about their willingness to employ, the effects that the economic slowdown and demographic change exert on them. The survey was conducted during November 2008. The descriptive and inferential quantitative statistical analysis of the empirical findings and sec-ondary sources draw on contemporary research in the areas of demographic change, economic theory and human resource management. Demographic change is of less importance with regards to firms' willingness to employ than ex-pected and is overshadowed by the lack of skilled and experienced labour, which makes finding a suitable employment not so difficult, even in these recessionary times, if you have the right education, qualification and/or experience. It is hard to give a definitive answer as to how large the effect of the economic slowdown on recruitment is, but it does indeed affect the firms' willingness to employ, and it has generally negative consequences for the overall size of the workforce. Nevertheless, there remains a need for employees fed by the inextinguishable calls for competence and experience. With regards to the general recruitment behaviour, the firms face a dilemma. The weak economic climate commands cost savings. But the widespread call for and concurrent lack of skilled and experienced labour, both in the firms and in the labour market, command resources to be committed to the search for applicants. Furthermore, coping with the challenges of an agediverse workforce will be one of the most important commissions for anyone dealing with human resource management issues in the future. / Syftet med studien är att undersöka hur den ekonomiska avmattningen och den demografiska förändringen påverkar företagens rekrytering i regionen. Region i studien är definierad som Jönköpings och Östergötlands län. Studien bygger på en enkät, utförd november 2008, angående företagens vilja att rekrytera och de effekter som den ekonomiska avmattningen och den demografikas förändringen har på den. Enkätsvaren och sekundär data analyserades med hjälp av beskrivande och jämförande statistisk analys och bygger på en teoretisk referensram hämtad från relevanta forskningskällor inom områdena demografi, nationalekonomi och human resource management. Den demografiska förändringen har mindre effekt på företagens vilja att nyanställa än vad som var väntad och är överskuggad av en kronisk svårighet att hitta utbildad och erfaren arbetskraft. Detta betyder att hitta en anställning i dessa svåra tider inte är så omöjligt som vissa personer föreslår, under den viktiga förutsättningen att man har den rätta utbildningen, de rätta kvalifikationerna eller den rätta erfarenheten. Det är svårt att ge ett definitivt svar på hur stor effekt den ekonomiska avmattningen har på företagens vilja att nyanställa. Klart är dock att den finns en generell negativ ekonomisk effekt som påverkar företagens vilja att nyanställa negativt som även orsakar en generell minskning av den totala sysselsättningen. Dock kvarstår ett behov av att anställa hos företagen på grund ut av den kroniskt höga efterfrågan på kompetens och erfarenhet. Med avseende på den generella rekryteringsbeteende hos företagen står dom inför ett dilemma. Den ekonomiska avmattningen tvingar företagen att spara pengar inom human resources. Den kroniskt höga efterfrågan och bristen på kvalificerad arbetskraft tvingar dock företagen att avvara resurser till att utveckla sin rekrytering för att hitta rätt personal och nyanställa. Företagen måste börja förbereda sig för de utmaningar och förändringar som en allt äldre befolkning innebär på området human rescource management i framtiden.

Syftet med denna studie är att nå ökad kunskap om hur arbetsuppgifter kan se ut för en ny examinerad vägledare på olika arbetsplatser. I undersökningen ges också en blick över vägledarnas upplevelser när det gäller relationen mellan deras kompetens och arbetsuppgifter. Genom kvalitativ metod där fem intervjuer med studie- och yrkesvägledare i Stockholms län har analyserats. Vi har kommit fram till att dessa studie- och yrkesvägledare har haft ett arbete efter avslutad examen inom skolväsendet. Alla vägledarna ser ett samband mellan den kompetens de har fått från utbildningen och deras arbetsuppgifter och yrkesroller. Dessa vägledare upplever också att vägledarens yrkesroll ibland kan upplevas som diffus genom att andra begär uppgifter som inte ligger i vägledarens kompetens. / The purpose of this study is to achieve better understanding of how tasks can see out for a new graduated counselor of various sites. The study a look across the practitioner experiences of the relationship between their skills and duties. Through a qualitative method, five interviews with guidance counselors in Stockholm County have been analyzed. We have concluded that these studies and counselors have had a job after graduating in the school system. All advisers see a connection between the skills they have gained from education and their tasks and roles. These counselors also feel that the counselor's professional role can sometimes be felt as diffuse through the second requires information that is not in the counselor's skills.

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige.

<p> </p><p>‟Recession‟ and ‟Layoff‟ were the buzz words of late 2008. Economic slowdown and recession have hit the economy hard. At the same time people in society are getting older and the demographic profile of the population is getting increasingly top heavy, with the retirements of the 1940‟s baby boomers expected to peak in 2010. The implications of an increased proportion of old people in society have been debated for some time, but the issue has not become a pressing concern for firms until recently.</p><p>The purpose of this study is to investigate „How does the economic slowdown and the demographic change affect the recruitment behavior of the firms in the region?, the region being defined as the County of Jönköping and County of Östergötland in southern Sweden.</p><p>The study is based on an exploratory survey polling respondents about their willingness to employ, the effects that the economic slowdown and demographic change exert on them. The survey was conducted during November 2008.</p><p>The descriptive and inferential quantitative statistical analysis of the empirical findings and sec-ondary sources draw on contemporary research in the areas of demographic change, economic theory and human resource management.</p><p>Demographic change is of less importance with regards to firms' willingness to employ than ex-pected and is overshadowed by the lack of skilled and experienced labour, which makes finding a suitable employment not so difficult, even in these recessionary times, if you have the right education, qualification and/or experience.</p><p>It is hard to give a definitive answer as to how large the effect of the economic slowdown on recruitment is, but it does indeed affect the firms' willingness to employ, and it has generally negative consequences for the overall size of the workforce. Nevertheless, there remains a need for employees fed by the inextinguishable calls for competence and experience.</p><p>With regards to the general recruitment behaviour, the firms face a dilemma. The weak economic climate commands cost savings. But the widespread call for and concurrent lack of skilled and experienced labour, both in the firms and in the labour market, command resources to be committed to the search for applicants. Furthermore, coping with the challenges of an agediverse workforce will be one of the most important commissions for anyone dealing with human resource management issues in the future.</p><p> </p> / <p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur den ekonomiska avmattningen och den demografiska förändringen påverkar företagens rekrytering i regionen. Region i studien är definierad som Jönköpings och Östergötlands län.</p><p>Studien bygger på en enkät, utförd november 2008, angående företagens vilja att rekrytera och de effekter som den ekonomiska avmattningen och den demografikas förändringen har på den.</p><p>Enkätsvaren och sekundär data analyserades med hjälp av beskrivande och jämförande statistisk analys och bygger på en teoretisk referensram hämtad från relevanta forskningskällor inom områdena demografi, nationalekonomi och human resource management.</p><p>Den demografiska förändringen har mindre effekt på företagens vilja att nyanställa än vad som var väntad och är överskuggad av en kronisk svårighet att hitta utbildad och erfaren arbetskraft. Detta betyder att hitta en anställning i dessa svåra tider inte är så omöjligt som vissa personer föreslår, under den viktiga förutsättningen att man har den rätta utbildningen, de rätta kvalifikationerna eller den rätta erfarenheten.</p><p>Det är svårt att ge ett definitivt svar på hur stor effekt den ekonomiska avmattningen har på företagens vilja att nyanställa. Klart är dock att den finns en generell negativ ekonomisk effekt som påverkar företagens vilja att nyanställa negativt som även orsakar en generell minskning av den totala sysselsättningen. Dock kvarstår ett behov av att anställa hos företagen på grund ut av den kroniskt höga efterfrågan på kompetens och erfarenhet.</p><p>Med avseende på den generella rekryteringsbeteende hos företagen står dom inför ett dilemma. Den ekonomiska avmattningen tvingar företagen att spara pengar inom human resources. Den kroniskt höga efterfrågan och bristen på kvalificerad arbetskraft tvingar dock företagen att avvara resurser till att utveckla sin rekrytering för att hitta rätt personal och nyanställa. Företagen måste börja förbereda sig för de utmaningar och förändringar som en allt äldre befolkning innebär på området human rescource management i framtiden.</p><p> </p>

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way to create flexibility for the employer. Recently we’ve been reading in the newspapers that this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice that abuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recently submitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporary contract after another. Borlänge kommun makes themselves more flexible with the intermittent employments. This study aims to examine why infrequent employments, such as the intermittent employment is used and preferred by Borlänge kommun and how it’s perceived by affected employees in the organization. The questions related, besides why the intermittent employment is used by the organization and how its perceived by those involved, also includes the management of intermittent employment and how the organization is handling work contracts. The background information on the employment law implications gives the reader an insight into how the regulatory framework works surrounding the topic. The theory section highlights the main theories about flexibility and its different shapes and perspectives. For the study a qualitative approach is used. A case study with semi-structured interviews was performed. The respondents were employees involved in the staffing of intermittent employees and also members of the staff with an intermittent employment. The results show that the employment and contracts is correctly handled by labour law regulations. This study shows that Borlänge kommun uses intermittent employments extensively, with its 1 320 intermittently employees. If this is abuse, or not, is not clear from the result. The authors discuss, however, if that is the case. The intermittent employment is used mainly because of the great needs. This is because society is changing and the average age is increasing, both by those using the services and the employees. All respondents perceive the intermittent employment as most flexible for the employees. Respondents working in the staffing department say that they are not flexible enough. The intermittent employees’ working today does not cover the great need. Borlänge kommun think that the flexibility should benefit them more and is currently trying to become more flexible. The employees were generally satisfied with their work situation. Some tendencies of insecurity and uncertainty could be inferred from the intermittent employees answers. The author’s conclusions are that flexibility and the intermittent employment contracts mainly benefit the employer and the employees who actively choose this type of work, such as students. This kind of employment affects, however, the society and those who need a secure lifestyle. The necessary permanent contracts are becoming fewer and replaced by precarious and flexible employment conditions. / Flexibla arbetsformer används i dag flitigt i organisationer som ett sätt att skapa flexibilitet för arbetsgivaren. Nyligen har man kunnat läsa i tidningarna att detta arbetssätt är ett växande problem och EU har vid två tillfällen varnat Sverige att missbruk av dessa anställningsformer måste upphöra. Regeringen har i dagarna lagt ett föreslag på ändrade regler för att minska möjligheten att kunna stapla tillfälliga anställningar på varandra. Borlänge kommun gör sig mer flexibla med den intermittenta anställningen. Studien syfte är att undersöka varför den intermittenta anställningen används av Borlänge kommun och hur den upplevs av vissa berörda i organisationen. Frågeställningarna berör förutom, varför den intermittenta anställningen används i organisationen och hur den upplevs av berörda, även hanteringen av den intermittenta anställningen. Bakgrundsinformation om den arbetsrättsliga innebörden ger läsaren en inblick i hur regelverket ser ut kring anställningen och vad som krävs när det gäller avtalshantering. De teorier som används belyser främst teorier om flexibilitetens olika former och perspektiv, då den intermittenta anställningen är en del av den flexibla arbetsmarknaden. För undersökningen användes en kvalitativ metod. En fallstudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna var personal som arbetar med bemanningen av intermittent anställda samt intermittent anställda medarbetare. Denna studie visar att Borlänge kommun använder sig av timanställda i stor utsträckning, med sina 1 320 intermittent anställda. Om detta anses vara ett missbruk eller inte framgår inte av resultatet, författarna diskuterar dock om så är fallet. Resultat visar att anställningen och avtalen kring den intermittenta anställningen hanteras efter arbetsrättens regelverk. Den intermittenta anställningen används främst i kommunen för att behoven är stora. Detta främst på grund av att samhället förändras och medelåldern blir allt högre, både bland brukare och medarbetare. Den intermittenta anställningen upplevs idag av de respondenter som deltagit i undersökning som mest flexibel för arbetstagaren. De respondenter som arbetar på bemanningsavdelningen menar att de idag inte är flexibla nog. De timvikarier som arbetar idag täcker inte det stora behovet. Kommunen vill att flexibiliteten ska gynna arbetsgivaren mer och arbetar idag för att bli mer flexibla, bland annat genom att utöka den numeriska flexibiliteten med hjälp av utvecklade system för intermittenta anställningar. Medarbetarna var överlag nöjda med sin arbetssituation. Vissa tendenser till otrygghet och osäkerhet kunde utläsas ur respondenternas svar. Författarna har dragit slutsatsen att flexibiliteten och den intermittenta anställningen främst gynnar arbetsgivaren och de medarbetare som aktivt väljer denna typ av tjänst, till exempel studenter. Anställningen drabbar dock de som behöver en säker försörjning och samhället i stort. Nödvändiga tillsvidareanställningar blir färre och ersätts av otrygga och flexibla anställningsförhållanden.

Antalet visstidsanställningar har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Vidare är det allmänt känt att läraruppdraget är förknippat med höga arbetskrav. Lärare idag förväntas knyta goda relationer till såväl elever som kollegor för att nå upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanställda upplever anställningsformen, hur den påverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielärare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och en form av narrativ metod har använts för att samla in empiri, vilken består av berättelser. Deltagarnas berättelser har analyserats med hjälp av en form av narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att lärarna upplever anställningsformen som en möjlighet till arbete och ökad yrkeserfarenhet men också som starkt knuten till otrygghet och osäkerhet. Visstidsanställningen påverkar yrkesutövandet då planeringsarbetet och samarbetet med kollegorna försämras. Vidare upplever några deltagare att relationerna till eleverna inte påverkas alls till följd av visstidsanställningen, medan andra anser att relationerna inte utvecklas. Deltagarna upplever att relationsarbetet försvåras på grund av lärarbyten då dessa bidrar till en ökad oro hos eleverna.

Sedan 2011 finns entreprenörskap inskrivet i läroplanen för grundskolan. Mycket teori finns om entreprenören och entreprenörskap, men lite forskning finns som berör anställning av entreprenörer. Med den här kvalitativa studien ville vi bidra till ökad förståelse för om och hur entreprenören rekryteras till en traditionell anställning, där vi med traditionell anställning avsett entreprenören som arbetstagare. Studien genomfördes dels genom semistrukturerade intervjuer med två rekryterare och dels genom textanalys av nio platsannonser inom olika yrkesområden. Hela studien följer uppdelningen mellan egenskapsperspektivet respektive beteendeperspektivet. Dessa teman är valda med hänsyn tagen till de olika teoretiska inriktningarna kring entreprenörskap men också till olika ansatser inom rekryteringsteori. När vi påbörjade studien trodde vi att vi skulle mötas med en negativ inställning till att anställa entreprenörer. Studiens slutsats blev dock att entreprenören är eftertraktad att anställa, framför allt för dennes egenskaper, men att entreprenörskapsbegreppet ställer till en del praktiska problem för själva rekryteringen. / Since 2011, entrepreneurship is established in the Swedish curriculum for primary school. Much theory can be found on the entrepreneur and entrepreneurship. There is, however, not as much research available regarding employment of the entrepreneur. With this qualitative study, we strived to contribute to an extended understanding of if and how the entrepreneur is recruited to an employment. The study was carried out by partly semistructured interviews with two recruiters, and partly by text analysis of nine listings in different professions. The whole study follows a sectioning between the trait perspective and the behavior perspective. These themes were chosen in consideration of the different entrepreneurial theoretical orientations, but also in regard to different approaches within recruitment theory. When the study began, we thought that we would be met by a negative attitude against hiring entrepreneurs. The conclusion of the study, however, became that the entrepreneur is sought after to hire, especially for its characteristics, but that the entrepreneurial concept poses some practical problems for the recruitment itself.

Fler och fler väljer idag att arbeta som frilansare framför fast anställning. I denna studie har jag undersökt vad som gör en person till en framgångsrik frilansare. Litteratur har studerats på hur andra har beskrivit ett tillvägagångsätt för framgång hos frilansare vilket har jämförts med min kvalitativa studie där intervjuer har blivit utförda med frilansare. Litteraturen har fokuserats på frilansande gällande nätverkande, kunder, inre och yttre faktorer, marknadsföring och utveckling inom datorgrafik. Denna studie har baserats på en litteraturstudie samt en kvalitativ studie i form av djupgående intervjuer med sex frilansare inom branschen. Resultat har visat på att några av de intervjuade marknadsför sig genom hemsida. Nätverkande menade de flesta på var viktigt och kunder får man ofta via kontakter. De flesta intervjuade tycker att det är viktigt att ha social kompetens och talang. Många av de intervjuade menar på att det är lätt att följa med i utvecklingen av teknik och programvara och gör detta genom att läsa bloggar, tidningar och granska branschspecifika nyhetshemsidor. De skillnader jämfört med andra branscher jag har konstaterat utifrån intervjuresultatet till skillnad från litteraturen är hur viktigt det är att ha talang och stor social kompetens. Under analysen så påvisades likheter med litteraturen att man som frilansare bör vara duktig på att kommunicera, problemlösning och kunna hålla sig lugn i stressade situationer. Skillnaden mellan andra branscher är framförallt vikten av talang och social kompetens. Slutsatsen man kan dra är att frilansande inom datorgrafikbranschen skiljer sig i vissa avseenden från andra branscher.