Merparten av kadetterna på den 217:de kursen på Militärhögskolan Karlberg står inför en kommande anställning i Försvarsmakten. Kadetternas anställningsprocess har kantats av obeständiga beslut från Försvarsmakten och fattade beslut som påverkat dem i deras blivande profession som officerare i Försvarsmakten. Utifrån detta hur ser kadetternas vilja till att ta anställning i Försvarsmakten ut? Syftet med arbetet ligger i att utifrån Maslows behovsteori undersöka om det går att finna tendenser kring huruvida kadetterna känner behovstillfredsställelse utifrån de fem steg som utgör Maslows behovsteori och om deras vilja till att ta anställning i Försvarsmakten går att sammankopplas till denna. Arbetet undersöker även om det går att utmärka specifika faktorer som påverkar kadetterna i en högre grad till att inte vilja ta anställning i Försvarsmakten efter examen. Syftet  och frågeställningarna besvaras genom analys av en genomförd enkätundersökning bland kadetterna. Enkäten bygger på Maslows behovsteori och är utformad efter kadetternas kommande profession som officerare i den svenska Försvarsmakten. Resultaten visar bland annat att bland de kadetter som besvarade enkäten är viljan till att ta anställning i Försvarsmakten mycket hög. Faktorer som påverkar kadetterna till att inte vilja ta anställning är oron för att de inte får anställning på den ort som de önskar eller oron de känner för att professionen inte är kompatibel med familj. / The cadets at the 217:th company at the Military Academy Karlberg is facing a future of employment in the Swedish Armed Forces. The cadets recruitment process has been lined with alternating decision by the Swedish Armed Forces and decisions that will affect the cadets in their future profession as officers in the Armed Forces have been taken since they first started at Karlberg. Based on this, do the cadets want to take employement in the Swedish Armed Forces after graduation? The purpose of the study has the intention to use Maslow's need-theory in order to examine the feasibility of finding trends for whether the cadets feel satisfaction from the five steps that constitute Maslow's theory and if their willingness to accept employment in the Swedish Armed Forces can connect to it. The thesis also measure whether its possible to distinguish certain factors that affect the cadets to a greater extent for not wanting to take up employment in the Swedish Armed Forces after graduation. The purpose and the questions is answered by a survey that the cadets have answered. The survey is based on Maslow's theory and is designed for the cadets future profession as becoming officers in the Swedish Armed Forces. The results show that among the cadets who responded to the survey the willingness to accept employment in the Armed Forces is very high. Factors affecting the cadets to not wanting to take up employment is primarily fear of not beeing employed in the place they desire or the anxiety they may feel regarding family issues.

This study has been based on a qualitative approach where the focus has, primarily, been on increasing the understanding of the phenomenon of recruitment of individuals who are included and registered in criminal records. The purpose of the study was to investigate the opinions and perceptions of individuals with criminal backgrounds among persons working in recruitment. To answer the purpose, three questions were formulated: What perspectives do employers and recruiters have about people with a criminal background? What do they think about hiring people with a criminal background? How can this be linked to the labelling theory and the stigmatization theory? The usage of empirical data was collected through qualitative interviews with recruiters and employers, the data was further complemented by a questionnaire that was also addressed to recruiters and employers. Thematic analysis was then used to analyze the collected data. In the study, the collected empirical data is linked to two different theoretical points of departure: Goffman's stigmatization theory and Becker's labelling theory. The stigmatization theory and the labelling theory are used to identify recruiters' perspectives on people with criminal backgrounds, and to investigate how recruiters approach hiring people who have committed crimes. The stigmatization theory helped to clarify if and how recruiters relate to character stigmatized criminals. The labelling theory was used to understand how recruiters categorizes and uses "stamps" on job seekers based on their criminal acts. The study has shown that there appear to be varying perceptions and prejudices about people with criminal background among recruiters. A vast majority of the respondents had at some point requested an extraction of previous criminal records from their job seekers. The study has also shown that recruiters can be open and positive about hiring people who have committed crimes, at least when it comes to less serious crimes. Whether a recruiter is positive or negative about hiring a person with a criminal background seems often to be dependent on the individual case. If a recruiter chooses to hire a person who has committed a crime, they usually make their decision from the three following factors: the nature of the crime, the severity of the crime and the time of the criminal act. The workplace, type of service and tasks can also be important factors for the recruitment process. / Studien är baserad på ett kvalitativt synsätt där fokus har legat på att utöka förståelsen kring fenomenet rekrytering av personer som finns med i belastningsregistret. Syftet med studien var att undersöka åsikter och uppfattningar om individer med brottslig bakgrund bland personer som arbetar med rekrytering. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar: Hur betraktar rekryterare personer med brottslig bakgrund? Hur ställer man sig till att anställa personer med brottslig bakgrund? Hur kan detta kopplas till stämplingsteorin och teorin om stigmatisering? Som empiri användes data från kvalitativa intervjuer med rekryterare samt data från ett frågeformulär som också riktades till personer som arbetar med att rekrytera personal. Tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet. I studien kopplades empirin till två olika teoretiska utgångspunkter: Goffmans stigmatiseringsteori och Beckers stämplingsteori. Stigmatiseringsteorin och stämplingsteorin användes för att identifiera rekryterares perspektiv på personer med brottslig bakgrund, samt för att undersöka hur rekryterare ställer sig till att anställa personer som begått brott. Stigmatiseringsteorin bidrog till att belysa om och hur rekryterare förhåller sig till karaktärsstigmat brottsling. Stämplingsteorin användes för att förstå hur rekryterare kategoriserar och ”stämplar” arbetssökande personer utifrån deras brottsliga handlingar. Studiens resultat har visat att rekryterares uppfattningar om personer som begått brott kan variera. Majoriteten av respondenterna hade vid något tillfälle begärt ett utdrag ur belastningsregistret på en arbetssökande person. Det har även framkommit att rekryterare ibland kan ha fördomar om personer som begått brott. Vidare har studien visat på att rekryterare kan vara öppna och positiva till att anställa personer som begått brott, åtminstone då det gäller mindre allvarliga brott. Om en rekryterare är positiv eller negativ till att anställa en person med brottslig bakgrund beror ofta på det enskilda fallet. Om en rekryterare väljer att anställa en person som begått brott tar hen vanligtvis hänsyn till följande tre faktorer: brottets karaktär, brottets allvarlighet och tidpunkten för den brottsliga handlingen. Även arbetsplatsen, typ av tjänst och arbetsuppgifter kan vara av betydelse för rekryteringsprocessen.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Brist på vårdpersonal är ett globalt problem. Vårdpersonalens intention att lämna sin anställning påverkar både patienter och samhället negativt och en av faktorerna som påverkar detta är arbetsrelaterad stress. Syfte: Syftet var att kartlägga faktorerna vårdpersonals arbetsrelaterade stress och intention att lämna sin anställning samt sambandet dem emellan.  Metod: Tio artiklar med en kvantitativ metod inkluderades i studien. Samtliga artiklar genomgick kvalitetsgranskning, analys och har sammanställts. I sökningarna användes databaserna Pubmed, Cinahl, APA PsycInfo och Scopus.  Resultat: Samtliga artiklar visade att vårdpersonal upplevde arbetsrelaterad stress och att det fanns vårdpersonal med intention att lämna anställning. De visade även ett signifikant positivt samband mellan dessa faktorer.  Konklusion: Resultatet i denna litteraturstudie belyser ett globalt problem och kan användas för att öka medvetenheten om detta. För att hitta en lösning behövs systematiska interventioner i organisationen och området behöver vidare forskning för att validera denna kunskap och tydliggöra problemets natur. Arbetet med detta kan få betydelse för både vårdtagare och vårdgivare. / Background: Nurse shortage is a global problem. Nurse’s turnover intention has a negative effect on both patients and society and one of the factors affecting this is occupational stress. Aim: The aim was to map nurse’s occupational stress and turnover intention and the correlation between these factors. Methods: Ten articles using a quantitative method were included in the study. All of the articles have gone through a quality review, analysis and compilation. The article searches were conducted using the databases Pubmed, Cinahl, APA PsycInfo and Scopus.  Results: All of the ten articles showed that nurse’s experienced occupational stress and that there were nurse’s with turnover intention. They also indicated a significant positive correlation between these factors.  Conclusion: The results of the literature review illuminates a global problem and can be used to increase awareness about it. To find a solution, systematic interventions are needed in the organization and the subject needs further research to validate this knowledge and clarify the nature of the problem. This work can have significance for both caretakers and caregivers.

Med teknikens utveckling kommer det en ny form av digital arbetsmarknad, även kallad för gig-ekonomi eller plattformsekonomi. Denna kvalitativa studie undersöker nio personers egna upplevelser om hur det är att besitta ett jobb inom gig-ekonomin som förare i serviceyrkena Foodora, Uber och Bolt. Studien inriktar sig på arbetsvillkor och välbefinnandet hos dessa taxiförare och matbud. Resultatet i undersökningen visar att dessa arbeten bidrar med en stor flexibilitet för utföraren där man är sin egen chef och har frihet att bestämma mycket själv. Däremot utmärker sig jobben med låg lön och därmed långa arbetsdagar som resulterar i olika former av otrygghet vilket leder till ohälsa.

Denna studie har undersökt kvinnliga medarbetares upplevelser av att arbeta inom en mansdominerad organisation och hur jämställdhetsarbetet upplevs. Studien utgick från en kvalitativ semistrukturerad intervju med enbart fokus på intervjuer av kvinnliga medarbetare. Designen för denna studie är en tvärsnittsdesign och inför analysen valdes en abduktiv tematisk analys. Insamlingen av data genomfördes via möten på ZOOM som i samtycke med deltagarna spelades in inför transkribering. Resultatet och analysen visade på att medarbetarna upplevde flera olika härskartekniker och en bransch som är starkt mansdominerade. Däremot upplevde inte deltagarna i denna studie att de påverkades negativt av att arbeta inom en mansdominerad bransch, utan istället skapade en acceptans av branschens normer och kultur. Deltagarna upplevde att som kvinnlig medarbetare måste man ha skinn på näsan och vara tuff samt hård för att vara en kvinnlig medarbetare inom väg- och anläggningsbranschen. / This study has examined female employees' experience of working within a male-dominated organization and how the gender equality work in the organization is experienced. The method for this study has focused on female employees in the road and construction industry which is predominantly a male dominated industry. The study was based on a qualitative semi-structured interview with sole focus on interviews with female employees. The design for this study is a cross-sectional design and a deductive thematic analysis was chosen prior to the analysis. The collection of data was carried out via ZOOM meetings which, in  agreement with the participants, were recorded for transcription purposes. The results and the analysis showed that the employees experienced several different master suppression techniques and an industry that is strongly male-dominated. However, the participants in this study did not feel that they were negatively affected as women working in a male-dominated industry, but instead cultivated an acceptance of the industry's norms and culture. The participants experienced that as a female employee, you have to have a thick skin and be tough to be a female employee in the road and construction industry.

Långtidsarbetslöshet har i Sverige sedan mitten av 1990-talet varit en återkommande och omdebatterad politisk fråga. För att arbeta med problemet har det sedan dess fokuserats på en aktiv arbetsmarknadspolitik innehållandes åtgärder som arbetsmarknadspolitiska program, utbildningar samt subventionerade anställningar. Sedan 2006 har nyttjandet avsubventionerade anställningar ökat i Sverige. Nystartsjobben som infördes 2007 är en subventionerad anställningsform med syfte att stimulera arbetsgivare att anställa personer med en längre tids frånvaro från arbetsmarknaden. Arbetsgivare får med nystartsjobb en kreditering av arbetsgivaravgiften när de anställt en långtidsarbetslös person. Att subventionerade anställningar har en mekanism som ger en positiv effekt på flödet från långtidsarbetslöshet till anställning har påvisats i ett antal studier. Resultaten är dock varierande och då olika subventioner skiljer sig åt i utformningen är det svårt att få en entydig bild. Denna uppsats har studerat vilken påverkan nystartsjobben har på långtidsarbetslösheten. Med paneldata över Sveriges 290 kommuner observerade mellan 2007–2019 och en regressionsanalys med fixa effekter som metod, har studien besvarat frågeställningen: ”Minskar nystartsjobben långtidsarbetslösheten?” Kontrollvariabler som inkluderas i regressionen är andel personer i övriga subventionerade anställningar, vakanser, utbildning samt andel äldre och yngre. Resultaten visar att när andelen i nystartsjobb ökar, minskar långtidsarbetslösheten. Effekten av andel personer i nystartsjobb på andel långtidsarbetslösa visar ett estimat på -0,329% då kontrollvariablerna är mätta ett år innan andel långtidsarbetslösa. Det tolkas som att vid en procentenhets ökning av andel i nystartsjobb ses i genomsnitt en minskning av andel långtidsarbetslösa med 0,329 procentenheter. Med detta konstateras slutligen att studiens resultat visat på att det finns en totaleffekt på långtidsarbetslösheten av nystartsjobben, men den är inte markant / Long-term unemployment has since the mid 90´s been a recurring political question in Sweden. The issue has been dealt with through the usage of active labor market policies, such as different labor market programs, vocational education and training and subsidized employment. Since 2006, the usage of subsidized employments in Sweden has increased. New-start-jobs, a subsidized employment with the purpose to invigorate employers to hire long-term unemployed persons were introduced in 2007. It gives the employer a tax relief when hiring a person who has been unemployed for a certain period of time. Previous research has shown that subsidized employments have a positive effect on the flow from long term unemployment to employment. However, the results vary and since many subsidies differ in their design it is complicated to get an unambiguous answer. This thesis has examined what impact the new-start-jobs have on the long-term unemployment rate. The purpose has been to answer the question “Does the new-start-jobs reduce long-term unemployment?” The method used in the study is a fixed effect regression model using panel data of Sweden’s 290 municipalities during the period 2007-2019. The results indicate that when the proportion of people in new-start-jobs increase, the long term unemployment rate decreases. Control variables have been included and consists of proportion of individuals in other subsidized employments, vacancies, education, share of older and younger people in the population. The estimated effect of share of people in new start-jobs on long-term unemployment in the working age population is -0,329%, when the control variables is lagged one year. The result in this study means that one percentage pointincrease in the proportion of people participating in new-start-jobs, on average decreases the proportion of long-term unemployed with 0,329 percentage points. With that result established, an effect is seen, but it is not particularly strong.

Syftet med denna studie är att undersöka hur möjligheterna för anställning ser ut för tidigare alkoholmissbrukare, detta utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Syftet besvaras utifrån två frågeställningar: Hur ställer sig arbetsgivare till att anställa personer med ett före detta alkoholmissbruk? Vilka attityd kring alkoholmissbruk finns bland arbetsgivare? I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod beståendes av sju semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har utgått från en hermeneutisk ansats. I resultatet presenteras det empiriska materialet utifrån fyra teman. De teman som återfinns i uppsatsen är: Attityder, Återfall samt Ärlighet och Tillit. De fyra teman som presenteras är dessutom uppdelade i mindre underteman. De teorier studien utgår från är Erving Goffmans teori om stigma och Piotr Sztompkas teori om tillit. Studiens resultat indikerar på att man som arbetsgivare ser risker med att anställa någon med ett tidigare missbruk, där tidsaspekten spelar stor betydelse till huruvida möjligheterna ser ut till anställning. I resultatetet framkommer det att  respondenternas attityder kring missbruksproblem kan skiljas sig åt beroende på vilken bransch det gäller. Samtliga respondenter beskriver även vikten av att ha en öppen dialog med någon som skulle kunna bli ens framtida arbetstagare / The purpose of this study was to examinate what the opportunities for employment look like for former alcohol addicts, this from an employer perspective. The purpose is answered based on two questions: How do employers approach hiring people with a history of alcohol abuse? What is the attitude to alcohol abuse among employers? The method used for the essay is applied in the form of seven semi-structured interviews. The empirical material has been based on a hermeneutic approach. The result presents the empirical material based on four themes. The themes found in the essay are: Attitudes, Relapses and Honesty and Trust. The four themes presented are also divided into smaller sub-themes. The theories this study is based on are Erving Goffman's theory of stigma and Piotr Sztompka's theory of trust. The results of the study indicate that as an employer you see risks in hiring someone with a previous addiction, where the time aspect plays a major role in whether the opportunities for employment exist. The respondents describe that attitudes about substance abuse problems can differ depending on the industry in question. All respondents also describe the importanAce of having an open dialogue with someone who can become their future employee. Keywords: Employment, Alcohol, Addiction, Employer

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i självskattad hälsa hos arbetstagare med en tidsbegränsad anställning respektive tillsvidareanställning, samt om det fanns någon skillnad i självskattad hälsa mellan yngre och äldre beroende på anställningsform. Urvalsgrupperna var timanställda samt tillsvidareanställda på en enhet för vård och omsorg i en kommunal verksamhet. Deltagarna i båda urvalsgrupperna var kvinnor och män i åldrarna 20–69 år. Enkäten i föreliggande studie utformades i Google Forms och bygger på delar av the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) som mäter hälsa och olika dimensioner av den psykosociala arbetsmiljön. Enkäten skickades ut till 1013 timanställda samt 200 tillsvidareanställda och resulterade i sammanlagt 74 enkätsvar, 51 svar från gruppen timanställda samt 23 svar från tillsvidareanställda. Det sammantagna resultatet visade ingen signifikant skillnad i självskattad hälsa mellan tillsvidareanställda och timanställda, däremot visade analysen en signifikant skillnad i hälsa och anställningsform med ålder som oberoende variabel där yngre i gruppen timanställda påvisar sämre skattad hälsa. / The purpose of this study was to examine whether there was any difference in perceived health among temporary employees and permanent employees, and whether there was any difference in health between younger and older workers depending on the type of employment. The sample was hourly employees and permanent employees working for a health care unit in a communal organization. The participants in both selection groups were women and men in the ages between 20-69 years. The survey in the present study was constructed in Google Forms and was based on parts of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) that measured health and different dimensions of the psychosocial work environment. The survey was distributed to 1013 hourly employees and 200 permanent employees. The survey generated a total of 74 responds, 51 responds from the selection group hourly employees and 23 responds from employees with a permanent contract. The result all together showed that there was no difference in perceived health between hourly and permanent employees, however the analyses did show that there was a difference in perceived health between these two types of employment when adding age as an independent variable.