101 |
HUR UPPFATTAS ANSTÄLLNINGSBARHET? : en subjektiv bedömning ur den anställdes perspektivCelius, Elisabeth January 2008 (has links)
När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet. Resultatet har visat att deltagarnas bedömning av sin anställningsbarhet baserats på vad de av arbetsgivaren har uppfattat som önskvärd attityd och kompetens. De har sålunda blivit medvetna om sitt värde och sin attraktion genom bekräftelse och medveten feedback från chefen och kontaktnätet. Jobb- och utbildningserbjudanden på den interna arbetsmarknaden har av dem uppfattats som bekräftelse på egen anställningsbarhet.
|
102 |
Organisering av övergångar på arbetsmarknaden : en studie av omställningsprogramBenson, Ilinca January 2008 (has links)
Omställning, flexibilitet och anställningsbarhet är ledord i debatten om den svenska arbetsmarknaden. Vissa ser tendenser till en nedmontering av ett system som man vill värna om. Andra tycker att det händer för lite och att arbetsmarknaden är för trögrörlig. Men vad betyder ledorden i praktiken? Den här avhandlingen analyserar omställningsprogram. Utbredningen av omställningsavtal och -program tolkas som en förändring av normen om anställningstrygghet. I programmen lär sig deltagarna att bli marknadsaktörer. Karriär konstrueras som ett medel för självutveckling. Det kan ses som en tendens mot en ökad kommodifiering av självet – självet omgestaltas till en del av arbetskraften. I processen sker en förskjutning av risk och ansvar mot den enskilde individen. En i grunden kollektiv situation, att bli övertalig på grund av arbetsbrist, översätts till en individuell omställningssituation. Men avhandlingen diskuterar även hur programmen upprätthåller etablerade normer. Programmen erbjuder en tillfällig status som arbetssökande och reproducerar ett traditionellt karriärideal där individer går från en anställning till en annan utan mellanperioder av arbetslöshet. Med hjälp av programmen bevaras gränser mellan arbete och arbetslöshet, mellan arbetsliv och privatliv samt mellan anställda och uppsagda. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008
|
103 |
Quality in Learning in Rwandan Higher Education : Different stakeholders’ perceptions of students’ learning and employability / Kvalitet i lärande i högre utbildning i Rwanda : Olika aktörers uppfattningar om studenters lärande ochanställningsbarhetMbabazi, Penelope B. January 2013 (has links)
The aim of the thesis is to investigate quality in learning in higher education in Rwanda by focusing on students’ learning and their employability. This focus allows for an understanding of key challenges for Rwandan higher education to emerge, at a time when more and more students are enrolling. Higher education is being rebuilt after the genocide of 1994 in Rwanda and the focus on quality in learning and preparing students for work life is thus timely and important. The empirical material comprises interviews with students, teachers and employers. Interpretation of this material is guided by perspectives on quality in learning: students’ approaches to learning, learning as transformation and employability. A meta-ethnographic analysis of the four articles on which the thesis is based generated five themes as central quality aspects of learning that could enhance the employability of graduates: becoming professional, skillful practices, becoming a learner, becoming responsible and international experience. The results illustrate that students have to some extent different views from employers and teachers regarding questions about quality in learning. Thus, it could be of value for policy makers and teachers to listen to what the students have to say when designing policy and curriculum in higher education in Rwanda. / Syftet med denna avhandling är att studera kvalitet i lärande i högre utbildning i Rwanda med fokus på studenters lärande och deras anställningsbarhet. Den förra som ett sätt att identifiera de mest centrala utmaningarna för studenters lärande i högre utbildning i Rwanda i en tid då fler och fler studenter deltar i högre utbildning. Den andra som ett sätt att få kunskap om hur väl förberedda studenter är efter avslutad utbildning i en tid då högre utbildning i Rwanda återbyggs efter folkmorden 1994. Det empiriska materialet består av intervjuer med studenter, lärare och arbetsgivare. Perspektiv på kvalitet i lärande i termer av studenters förhållningssätt till lärande, lärande som transformativt och anställningsbarhet, användes för att tolka materialet. En meta-etnografisk analys genomfördes av de fyra artiklar på vilka denna avhandling baseras. Fem kategorier centrala för kvalitet i lärande och något som kan bidra till ökad anställningsbarhet genererades: att bli professionell, skickliga praktiker, att bli en lärande person, att bli ansvarstagande, och internationellt erfarenhet. Resultaten illustrerar hur studenter i viss mån har annan syn på kvalitet i lärande i högre utbildning än vad lärarna och arbetsgivarna har. Därmed kan det vara viktigt för policymakare och lärare att lyssna på vad studenterna har att säga när policy och läroplan för högre utbildning i Rwanda revideras.
|
104 |
Ungas attityder till arbete - Ungdomsarbetslöshetens dilemmaSvensson, Jim, Nyman, Felicia January 2013 (has links)
Syftet med denna uppsats var att utifrån Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder undersöka vilka attityder andraårselever på gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utgångspunkt ämnade vi också att undersöka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsågs individens värderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd. Det första urvalet bestod av 103 andraårselever på gymnasiet fördelade över el- och energiprogram och samhällsprogram. Det andra urvalet bestod av 23 strategiskt valda arbetsgivare fördelade mellan både offentlig- och privat sektor. Resultatet av vår kvantitativa undersökning visade att den dominerande attityden bland eleverna var den materialistiska attityden, både som sammanhållen attityd och som attitydkombination. Bland arbetsgivarna visade vår kvantitativa undersökning att den attityd som premierades var den individualistiska attityden, en attityd som endast återfanns bland samhällseleverna. Undersökningen visade också att det fanns tendenser till att el- och energielever hade en mer instrumentell attityd än samhällselever. / The purpose of this paper was to draw on Berglund's (2001) four ideal typical attitudes, to examine which attitudes senior students in high school had towards their future working life, with the same starting point we also intended to examine which attitudes employers wanted to see when recruiting. With attitudes towards work meaning the individuals values of what was important with work. The four ideal typical attitudes included instrumental-, altruistic-, individualistic-, and a materialistic attitude. The first sample consisted of 103 senior students in high school distributed over electricity- and energy programs and studies of social science programs. The second sample consisted of 23 strategically selected employers split between both the public and private sector. The results of the study was that the dominant attitude among the students was the materialistic attitude, both as a coherent attitude and as an attitude combination. Among employers, our quantitative survey showed that the preferred attitude was the individualistic attitude, an attitude which could only be found among the social science students. The study revealed that there was a tendency for electricity and energy students to have a more instrumental attitude than the social science students.
|
105 |
Kunskap i ny kontext : en undersökning om bibliotekariers väg från studier till yrkesliv / Knowledge into new context : a study of librarians' way from university to professional lifeEriksson, Sofia, Karlsson, Kristin January 2011 (has links)
This bachelor thesis explores how librarian graduates perceive the transfer from university to employment. The authors will examine how librarian graduates experience the relation between knowledge learned from university studies and the qualifications required from the employer. The basis of the thesis is the concept of transition process. In this thesis it is defined as the relation between the knowledge gained from education and the qualifications required by the employer as well as the problem to transfer knowledge between different contexts.The theoretical framework is build upon the concept of competence and its connection to re-contextualized knowledge. The empirical material of the thesis constitutes of five phone interviews with newly employed librarians. The interviews were performed in May, 2011.The results from the interviews have been categorized in a model of relations in which the analysis of the thesis is build upon. The respondents have all experienced insecurity in their own abilities as they have started their new employment as a librarian. However, they argue as well as the insecurity decreases with time. The results from the empirical study also indicate on discrepancy between education and work in a way that the employers do not know how to fully take advantage of the newly graduated librarian knowledge.
|
106 |
Attityder till kvinnligt och manligt ledarskapWästberg, Marcus, Eklund, Charlotte January 2009 (has links)
The purpose of the study was to examine if preferred stereotypical leadership and gender could predict women’s employability to leading positions. The survey, which was selfconstructed containing a scenario module was conducted on co-workers (N=97) in the Vaxjo area. The result showed that the female candidate in the scenario was preferred as leader prior to the male candidate. However, there were no gender differences between the male and female participants’ preferred stereotypical leadership. The findings did not support the hypotheses.
|
107 |
Skolans intentioner och arbetslivets förväntningar : Interaktion mellan två kunskapskulturer / The Intentions of Schooling and the Expectations of Working Life : Interaction between two Cultures of KnowledgeAsplid, Cecilia, Nilsson, Helén January 2010 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förväntningar. Avsikten med arbetet är även att ta reda på hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förväntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anställningsbarheten. Läroplanen (Lpf 94) säger att skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör få kännedom om arbetslivets villkor. I programmålen för de yrkesförberedande programmen står att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse där grunderna ges i skolan och där det förväntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet får eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur där färdigheter tränas och förståelsen för yrket utvecklas. Studien är av empirisk karaktär där vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktärsämneslärare. Resultatet visar att branschens förväntningar inte införlivas, då eleven efter avslutad utbildning sällan är anställningsbar. Vidare visar studien att både skola och bransch anser att grundkunskaper är viktiga men egenskaper som visat intresse, samarbetsförmåga och social kompetens påverkar anställningsbarheten. Dessutom framkommer att samarbetet mellan de båda kunskapskulturerna måste förbättras.
|
108 |
Individen, strukturen och rättvisan : Högutbildade utlandsföddas möjlighet att få arbete i Sverige motsvarande sin kompetensFlyckt, Charlotte January 2008 (has links)
Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för hur utlandsföddas möjlighet att få ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlättas. För detta ändamål har fyra personer intervjuats. Två högutbildade utlandsfödda personer och två arbetsmarknadskonsulenter anställda på Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berättelser. I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas även upp hur individen kan stärkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering. Ämnesområdet diskuteras i uppsatsen till största delen utifrån ett rättviseperspektiv. I studien framkommer några omständigheter som viktiga för att en person ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. Valet av praktikplats och därmed möjligheten att få tillgång till ”rätt” kontaktnätverk samt en större flexibilitet vid introduktionen in i arbetslivet kan vara avgörande. Överhuvudtaget är det viktigt att individen sätts i centrum vid planeringen av arbetslivet. För högutbildade utlandsfödda personer skulle en modell för mentorskap behöva utvecklas. Det skulle vara ett sätt för personer att få ta del av andras erfarenheter, få tips och idéer samt ett stöd för att bygga upp ett kontaktnätverk. Att vägledningen mot arbetslivet börjar från dag ett i flyktingintroduktionen är till stora delar positivt för att en persons egen drivkraft ska tas till vara och för att den kompetens personen har med sig från sitt hemland fortfarande ska vara aktuell. Ett ökat fokus på arbetslinjen som medel för integration riskerar dock också att komma i konflikt med tanken om att personer ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. I takt med högre resultatkrav kan det ligga närmare till hands att styra in personerna mot de områden där det råder brist på arbetskraft. Utifrån ett samhälleligt perspektiv kan vi se att ett ökat fokus på individens egen drivkraft är välbehövligt. Detta förutsätter dock att man också arbetar aktivt med att förbättra de strukturella förutsättningar som gäller för de utlandsfödda. Om inte riskerar istället en ökad betoning på individens eget ansvar att förstärka trenden mot en etniskt segmenterad arbetsmarknad.
|
109 |
Den anställningsbara personalvetaren : en jämförande studie gällande vilka typer av kompetenser som gör personalvetare anställningsbara i Sverige respektive SydafrikaAndersson, Linus, Jemt, Fredrik January 2011 (has links)
Denna uppsats handlar om anställningsbarheten hos personalvetare, med fokus på informella kompetenser, i Sverige och Sydafrika. Studiens syfte var att utifrån ett arbetsgivarperspektiv undersöka vilka typer av kompetenser som gör personalvetare, vilkas yrke är att arbeta med personal- och arbetslivsfrågor på företags personalavdelningar, anställningsbara samt hur dessa typer av kompetenser värderas. Vidare var syftet att utreda om det råder en skillnad mellan svenska och sydafrikanska arbetsgivare vad gäller synen på ovanstående. Ur detta formulerades sedan fyra frågeställningar för att konkretisera syftet. Dessa syftade till att klargöra vilka typer av kompetenser som gör personalvetare anställningsbara i respektive land, hur kompetenserna värderades samt eventuella skillnader mellan länderna. Med anledning av att uppsatsen berör subjektiva bedömningar av vad som gör personalvetare anställningsbara, och att det empiriska materialet inhämtats från två länder med olika språk och kulturer, användes intervjuer som datainsamlingsmetod. Vidare har Lindelöws kompetensmodell med medföljande kompetensdefinitioner använts för intervjupersonernas värdering av kompetenser. Detta i form av en kompetensvärderingsuppgift vi låtit våra intervjupersoner göra. Empirin bestod således av resultatet från intervjuer - tre i vardera land - av personer vilka ansvarar för, eller är delaktiga i, rekryteringen av personalvetare på respektive företags personalavdelningar inom respektive land. Teorierna, med vars hjälp vi analyserade resultatet av intervjuerna, var Ellströms uppdelning av kompetensbegreppet, Keens uppdelning av kompetensbegreppet och Lindelöws kompetensmodell. Resultatet tyder på att de svenska arbetsgivarna fokuserar mycket på personalvetares värderingar, erfarenheter, motivationella och känslomässiga handlingsförutsättningar samt kunskaper och intellektuella färdigheter. De sydafrikanska arbetsgivarna fokuserar mer på hur personen passar in och kompletterar den befintliga gruppen. Dessutom värderade de erfarenhet, kunskaper samt intellektuella- och sociala färdigheter högt. Värderingen av kompetenserna visar på små skillnader mellan länderna. Skillnader i övrigt som går att utläsa är att de svenska arbetsgivarna värderar intellektuella färdigheter högre än de sydafrikanska och att de sydafrikanska arbetsgivarna efterfrågar ledarskapsförmågor aningen mer än de svenska. De tydligaste skillnaderna ges i utryck av olika värderingar av enskilda kompetenser, det vill säga olikheter vad gäller intervjupersonernas kompetensrangordning. / This essay is about the employability of persons working with human resources (HR-person) in Sweden and South Africa, with a focus on informal competences. The purpose of the study was to examine what kind of skills that make HR-persons employable from anemployer´s perspective, and how these types of skills are valued. The purpose was furthermore to investigate whether there is a difference in the perception of the abovebetween Swedish and South African employers. Out of this, four questions were formulated in order to substantiate the purpose. The questions were intended to clarifywhat types of competences make HR-persons employable in the respective countries, to clarify how competences were valued and if there were any differences between the two countries. As the study involves subjective assessments of what makes HR-persons employable, and as the empirical material was gathered from two countries with differentlanguages and cultures, only interviews were used as a method for collecting data.Furthermore, the Lindelöw competence model and its enclosed definitions of competences have been used for the valuation of competences, made by the persons interviewed. The empirical data thus consisted of results from interviews - three in each country - with persons responsible for, or involved in, the recruitment of HR-persons in the companies´ human resources departments within each country. The theories used for analyzing our results from the interviews were Ellström´s division of the concept of competence, Keen´s division of the concept of competence and Lindelöw´s model of competences. The results indicate that the Swedish employers focus a lot on the HR-persons values, experiences, motivational and emotional reasons behind the certain actions as well as knowledge and intellectual skills. The South African employers were instead focusing more on how the person fits in and complements the existing group.Furthermore, they highly valued the experience, knowledge and intellectual and social skills. Certain minor differences can however be detected in valuation of specific competence. As a general note, it could also be perceived that the Swedish employers seem to value the intellectual skills higher than the South African, and the South Africanemployers have a slightly bigger demand for leadership abilities than the Swedish. The most obvious differences are the expression of different valuations of specificcompetences, the differences in the interviewees competence ranking. / Rapport 2011016
|
110 |
Taxibranschens syn på taxitrafikskursen PESTAX0Gunnarsson, Henrik January 2011 (has links)
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka taxitrafikskursens innehåll och jämföra dessa styrdokument med arbetsgivarnas krav på eleverna för att de skall kunna anses som anställningsbara efter fullgjord utbildning. Genom att jämföra de bägge identifiera likheter och skillnader. En slutsats som kan göras utefter denna undersökning är att trots en god samstämmighet mellan arbetsgivarnas krav på kunskaper och skolverkets styrdokument så behöver skolverket förtydliga hur rullstolsresenärer skall prioriteras i kurserna samt vilka krav som skall ställas på rullstolar och fastsättning av dessa. Denna slutsats kan dras efter intervjuer med taxiägare samt tidigare studier inom området.
|
Page generated in 0.0767 seconds