• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 172
  • 7
  • Tagged with
  • 179
  • 54
  • 43
  • 42
  • 32
  • 32
  • 30
  • 29
  • 26
  • 23
  • 17
  • 17
  • 16
  • 16
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Anställningsbar eller arbetslös efter kockutbildning? : Vad gör nyexaminerade kockar anställningsbara efter avslutad yrkesutbildning enligt yrkeslärare och branschfolk? / Employable or unemployed after culinary school? : What makes culinary high school graduates employable according to culinary teachers and restaurant professionals?

Bydairk, Gregory January 2022 (has links)
Övergången från gymnasieyrkesutbildning till anställning inom restaurangbranschen är något som har diskuteras flitigt under många år. Likaså vad som menas med begreppet anställningsbarhet. Jag har med min studie undersökt frågan ”Vad gör nyexaminerade kockar anställningsbara efter avslutad gymnasieutbildning enligt yrkeslärare och branschfolk?” För att få fram de kvalitéer och faktorer som frågan syftar till gjordes en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervju som metod. Respondenterna bestod av yrkesverksamma yrkeslärare respektive branschfolk i sydvästra Sverige. Svaren har transkriberats och tematiserats till fyra teman: Yrkeshantverket, Samarbetet, Lärande och Viljan. Temana har sedan diskuterats utifrån olika tidsepoker, olika kontextuella perspektiv på anställningsbarhet och begreppet livslångt lärande. I studien framkom att yrkeshantverket, lärandet och samarbetet är viktiga faktorer för anställningsbarheten efter avklarad examen, men den mest framträdande faktorn är, enligt respondenterna, viljan. De fyra temana ses emellertid behöva samverka med varandra för att göra nyexaminerade kockar anställningsbara, där anställningsbarheten även påverkas av aktörer och aktioner i olika kontexter. Slutligen ges förslag på vidare forskning och reflektion om framtida samarbete mellan yrkesutbildning och restaurangbranschen.
72

ATT SPELA SPELET : En kvalitativ studie om anställningsbarhet

Ljung, Emma January 2023 (has links)
Anställningsbarhet är ett begrepp som berör alla som är eller vill vara på arbetsmarknaden. Trots det finns det ingen samstämmig bild av vad anställningsbarhet är och hur man ökar sina chanser att få ett jobb. Den här studien syftar till att öka kunskapen kring hur studie- och yrkesvägledare definierar anställningsbarhet samt hur de arbetar för att hjälpa individer bli mer anställningsbara. Genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys intervjuades sju studie- och yrkesvägledare. Resultatet tog upp ett tema utifrån formella kompetenser deltagarna beskrev, vilket kan sammanfattas i hårda kompetenser, exempelvis utbildning, körkort, språkkunskaper och tidigare arbetslivserfarenheter. Därefter framfördes fem andra teman baserade på karriärteorin Planned Happenstance: nyfikenhet, optimism, flexibilitet, ihärdighet och risktagande. Dessa fem teman kopplade till anställningsbarhet kan beskrivas som mjuka kompetenser som kan öka chansen att få ett jobb och även kunna behålla det. Vidare var vägledarna inte helt överens om vad anställningsbarhet innebar. Några menade att alla i viss mån är anställningsbara, andra lyfte att det handlade om att vara attraktiv för arbetsgivare och ytterligare några ansåg att det handlade om att matcha rätt person till rätt jobb. Vägledarna hade som strategi att använda sig av ett kartläggningssamtal, motiverande samtal och informerande samtal för att hjälpa individerna komma närmre en anställning. Idé till framtida forskning är att utföra studien utifrån någon annans perspektiv, exempelvis arbetsgivare eller arbetssökande.
73

Redo för anställningsbarhet efter gymnasiets Hotell & Restaurangprogram. En undersökning om hur arbetsgivare och utbildare ser på gymnasieelevers anställningsbarhet

Rosell Nilsson, Mikael January 2009 (has links)
Hotell & Restaurangprogrammet på gymnasiet är en yrkesförberedande utbildning och ger eleverna grundläggande fackkunskaper inom kök och servering. Som utbildare skall vi förutom att förmedla fackkunskaper också förmedla en förståelse för hur det ser ut på en arbetsplats och vad som förväntas av eleverna på arbetsmarknaden och bedöma detta. Vi skall göra eleverna anställningsbara inom serviceyrkena i Hotell & Restaurangbranschen och vad krävs det då för att göra dem anställningsbara? Skolverkets styrdokument (Gy2000:09; Lpf94; SFS 1985:1 100) påpekar att i bedömningar får ingen hänsyn tas till elevens personlighet. Å andra sidan skall vi utbildare på Hotell & Restaurangprogrammet utbilda eleverna till en anställningsbarhet inom en krävande servicesektor. Den centrala frågan måste bli; Kan vi som utbildare på Hotell & Restaurangprogrammet utan att bli påverkade av eller påverka elevernas personlighet samtidigt utbilda till en anställningsbarhet inom serviceyrkena i Hotell & Restaurangbranschen?Frågan om vad som gör en Hotell & Restaurangutbildad gymnasieelev anställningsbar gick till arbetsgivarna och utbildarna i restaurangbranschen och som enligt en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och frågeformulär förklarade att frågan om personligheten i samband med anställningsbarhet av utbildade gymnasieelever inte hade störst betydelse. Studien visar att störst betydelse för utbildade gymnasieelevers anställningsbarhet är intresset, kunskaperna och fallenheten för yrket inom Hotell & Restaurangbranschen.
74

En intervjustudie om akademisk utbildning är lösningen till att vara anställningsbar

Nejadolhosseini, AmirAli, Der Nercessian, Marie January 2022 (has links)
Anställningsbarhet kan ha flera olika betydelser och kan vara svårt att definiera. Det kan handla om allt från vilka kunskaper en individ besitter till huruvida en lyckas erhålla ett arbete. En akademisk utbildning kan vara ett hjälpmedel till att en individ blir mer anställningsbar på arbetsmarknaden men det är endast en aspekt av flera andra faktorer som kan påverka anställningsbarheten. Denna studie granskar huruvida en akademisk utbildning kan möjliggöra till att en individ blir mer anställningsbar. En akademisk utbildning har visat sig vara en förutsättning för att lyckas utveckla många av de personliga egenskaper som arbetsgivare söker. Bland dessa återfinns bland annat flexibilitet, att vara kommunikativ samt att kunna arbeta i samspel med andra individer. För att analysera den empiri som identifierats i denna studie har två teoretiska perspektiv tillämpats: det erfarenhetsbaserade lärandet där även Kolbs modell har tillämpats, samt Wengers teori om Communities of Practice. Dessa teorier avhandlar lärande utifrån erfarenheter samt huruvida människor lär sig i samspel med andra individer. För att kunna besvara studiens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts med intervjuer där tio respondenter deltagit. Samtliga deltagare har haft olika utbildningar och yrkesroller. Här har deltagarnas personliga erfarenheter gällande begreppet anställningsbarhet varit centrala för att kunna besvara syftet för studien. Slutsatsen som kan dras av det resultat som identifierats är att en akademisk utbildning utgör en grund för att vara mer anställningsbar, samt ökar möjligheten till att kunna utveckla de personliga egenskaper arbetsgivare söker. / Employability can have several different meanings and can be difficult to define. It can be about everything from what knowledge an individual possesses to whether one succeeds in obtaining a job. An academic education can be an aid to an individual becoming more employable in the labor market, but it is only one aspect of several other factors that can affect employability. This study examines whether an academic education can enable an individual to become more employable. An academic education has proven to be a prerequisite for succeeding in developing many of the personal qualities that employers seek. These include flexibility, being communicative and being able to work in interaction with other individuals. To analyze the empirical evidence identified in this study, two theoretical perspectives have been applied: the experiential learning where Kolb's model has also been applied, and Wenger's theory of Communities of Practice. These theories deal with learning based on experiences and whether people learn in interaction with other individuals. In order to be able to answer the purpose of the study, a qualitative survey was conducted with interviews in which ten respondents participated. All participants have had different educations and professional roles. Here, the participants' personal experiences regarding the concept of employability have been central in order to be able to answer the purpose of the study. The conclusion that can be drawn from the results identified is that an academic education forms a basis for being more employable, and increases the possibility of being able to develop the personal qualities that employers seek.
75

Valkompetens i arbetslinjens tjänst - diskursiva föreställningar om valkompetens bland studie- och yrkesvägledare på gymnasiet

Bryntse, Anna January 2016 (has links)
Syftet med examensarbetet är att undersöka och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan talar om den valkompetenta eleven och den icke-valkompetenta eleven, samt vad valkompetensen tillskrivs för betydelse. I förlängningen är även syftet att synliggöra hur studie- och yrkesvägledarens profession kan förstås ur ett samhälleligt perspektiv.Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och använder diskursanalys av intervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan som metod. Frågeställningarna är: (1) Hur konstrueras den valkompetenta och icke-valkompetenta eleven av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan? (2) Hur konstruerar studie- och yrkesvägledare på gymnasiekolan vad valkompetensen ska åstadkomma och förhindra? (3) Hur konstruerar studie- och yrkesvägledare på gymnasiekolan ansvaret för att eleverna utvecklar valkompetents? (4) Vilken samhällelig funktion kan studie- och yrkesvägledaren på gymnasiet tillskrivas utifrån den diskurs som framträder i studiens material? Studien har identifierat hur valkompetens definieras av intervjupersonerna, vilket utgörs av ett antal förmågor och egenskaper. Vem som tillskrivs och inte tillskrivs besitta dessa förmågor redogörs för, och synliggör därmed vilka elever som antas vara i störst behov av att utveckla valkompetens. De konstruerade konsekvenserna av bristande valkompetens identifieras som ohälsa och att fastna på jobb. Studie- och yrkesvägledare positioneras som medansvarig för valkompetensutvecklingen hos elever, tillsammans med eleven själv och lärare likaså, och i hög grad rektorer, beslutsfattare och utbildningssystemens utformning. Studie- och yrkesvägledare kan förstås som en institutionell upprätthållare av Arbetslinjen.
76

Att volontärarbeta, är det lönt?

Lindgren, Linus, Reimann, Aneta January 2017 (has links)
Studien har sin utgångspunkt i klyftorna på dagens arbetsmarknad, där utrikes födda kvinnor har den lägsta graden av sysselsättning. I samband med en migration förändras individers kapital då de gamla kapitalen inte värderas som konkurrenskraftiga i det nya sammanhanget. Kapitalen är nödvändiga för att öka individens anställningsbarhet och etablering. Enligt tidigare forskning ökar anställningsbarheten när individen volontärarbetar samtidigt som denna söker arbete. Med detta som bakgrund syftar denna studie till att undersöka hur arbetssökande utrikes födda kvinnor ser på sitt volontärarbete i relation till en etablering på den reguljära arbetsmarknaden.Syftet undersöks med hjälp av frågeställningarna: Hur upplever de intervjuade själva att deras anställningsbarhet påverkats av det frivilliga engagemanget? Vilka kapital framkommer i de intervjuade kvinnornas berättelser i samband med volontärarbete?Studien bygger på en narrativ metod där tre kvinnors berättelser ligger till grund för analysen. Syftet och frågeställningarna besvaras utifrån teorierna om The theory of employability och om Bourdieus kapital. Huvudresultatet i denna studie är att kvinnorna kom i kontakt med flera olika typer av kapital i samband med sitt frivilligarbete. Dessa kapital värderas olika beroende på vilket fält de befinner sig i, och påverkar kvinnornas syn på sin anställningsbarhet kopplat till volontärt engagemang. / This study is based on the gaps in today's labour market, where foreign-born women have lowest levels of employment. In connection with (deleted the “a”) migration, the individuals' capital changes as the older capital is no longer valued as competitively in the new context. This capital is necessary in increasing the employability and establishment on the labour market for the individual. According to earlier research, employability increases when the individual volunteers while looking for work. With this as a background, the study aims to investigate how job-seeking, foreign-born women consider their volunteer work in relation to the labor market. The study is guided by the following questions: How do the interviewees perceive the influence of their volunteer work with employability, and what volunteer-related capital is evident in the interviewees’ stories? The study employs a narrative method, in which three women's stories form the basis of the analysis. The purpose and research questions are assessed based on The Theory of Employability and Bourdieu's capital. The main findings in this study were that these women encountered several types of capital in connection with their volunteer work. The values of capital varied depending on the fields of volunteer work they were engaged in, and this effected the women's views of their employability.
77

Matchning i den andra maskinåldern: En studie om matchning, missmatchning och arbetslöshet på en arbetsmarknad i snabb förändring

Berglund, Maria, Rafors, Glenn January 2015 (has links)
Vårt syfte med det här examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter på en arbetsmarknad i snabb förändring. Studien tar som utgångspunkt att det som kallas den andra maskinåldern leder till att arbetsmarknaden förändras allt snabbare då allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras på ett sätt som tidigare förknippades med science-fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vägledande arbetsuppgifter på lite olika sätt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoachning och studie- och yrkesvägledning, om deras syn på matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förväntas öka i takt med att arbetsmarknaden förändras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien är att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltså en anpassning av verksamheten utifrån samhällsbehoven, inom skolsektorn för att minska den missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstått genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i västvärlden inneburit. Att styra flödet av elever och studenter inom utbildningssystemet ses som ett sätt att möta de förändringar på arbetsmarknaden som den andra maskinåldern förväntas föra med sig. I examensarbetet introduceras även en preliminär modell, matchningsskalan, som synliggör det spänningsfält mellan samhällets behov och individens önskemål där matchningsinsatser skett och sker.
78

Jobbcoacher och anställningsbarhet

Burman, Anna January 2011 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur jobbcoacher som arbetar på arbetsförmedlingen ser på begreppet anställningsbarhet. Syftet är också att granska hur jobbcoacherna ser på sina möjligheter att coacha de arbetssökande mot anställningsbarhet samt att undersöka vilket ansvar jobbcoacherna lägger på sig själva och på de arbetssökande. Urvalet är fem interna jobbcoacher anställda på Arbetsförmedlingen och metoden jag har använt mig av är semistrukturerade intervjuer.För att analysera resultatet har jag använt mig av två framstående synsätt på hur man ser på anställningsbarhet, vilka är den teknisk-rationella och den förståelsebaserade synen samt McQuaid & Lindsay’s tabell över individuella faktorer, personliga förhållanden och yttre faktorer som påverkar anställningsbarheten hos individer.Resultatet visar att jobbcoacherna främst tillämpar ett förståelsebaserat synsätt på anställningsbarhet, vilket innebär att de coachar de arbetssökande mot anställningsbarhet genom att försöka göra dem medvetna om hur de kan öka sin anställningsbarhet. Det framkommer att jobbcoacherna anser sig ha stora möjligheter att coacha de arbetssökande mot anställningsbarhet då de ser fler förutsättningar än motstånd med coachningen. Slutligen har jag även kommit fram till att det är de arbetssökande som ses som ansvariga över sin anställningsbarhet.
79

”Lägg ner Lärarhögskolan och satsa på universiteten”

Johansen, Jenny January 2007 (has links)
2001 startade den nya lärarutbildningen. 2005 tyckte Lars Leijonborg och Jan Björklund att man lika gärna kunde stänga lärarhögskolorna och satsa på universiteten istället. Den nya lärarutbildningen har fått mycket kritik, både av högskoleverket, av pedagoger och av andra. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur skolledare ställer sig till anställningsbarheten efter avslutade studier inom den nya lärarutbildningen. Detta gjordes genom att jag först skickade ut enkäter till 100 rektorer i Sverige, varav 28 användes i själva studien. Jag har sedan gjort uppföljande intervjuer med fyra av dessa rektorer. Enkäterna och intervjuerna har haft som syfte att ta reda på huruvida lärarutbildningen lever upp till de krav som ställs på studenterna efter examen eller inte. Jag kommer i arbetet fram till att lärarutbildningen inte lever upp till alla de krav som ställs på studenterna när de kommer ut på arbetsmarknaden, varför anställningsbarheten riskerar att bli låg. Jag ger dock förslag på hur blivande lärare kan bli mer attraktiva på arbetsmarknaden och på hur lärarutbildningen skulle kunna reformeras för att bättre passa arbetsmarknaden, bland annat genom ett nytt antagningssystem samt genom nya eller förändrade kurser.
80

Lär si - sedan gör så: Vägen från en individtänkande skola till en kollektivtänkande arbetsmarknad

Boketun, Madeleine, Sondell Orest, Evelyn January 2015 (has links)
Vi som är författare är båda födda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har på så vis av erfarenhet sett och under våra år på studie- och yrkesvägledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och förhållningssätt gentemot att flytta ifrån hemstaden för såväl studier som arbete. För ett år sedan skrev vi vår B-uppsats med fokus på ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanför hemstaden. Det framkom där att de ungdomar vi intervjuade själva ansåg att de hade ganska liten eller ingen kunskap om arbetsmarknaden. För att bygga på detta har vi i den här undersökningen intervjuat personer som på olika sätt möter ungdomarna i samband med övergången från skola till arbetsliv.Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med en lärare, en rektor samt två arbetsledare på olika företag i kommunen som anställer många ungdomar på deras första jobb. Detta för att ta reda på vad som å ena sidan efterfrågas av arbetsgivarna och å andra sidan vad skolan förbereder eleverna inför. Vi har med hjälp av dessa intervjuer svarat på frågor som rör hur skolan respektive lokala arbetsgivare upplever ungdomars övergång från skola till arbetsliv. Vidare har vi sammanställt resultatet och med hjälp av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare analyserat de tidigare nämnda respondenternas berättelser. Vi har med studie- och yrkesvägledarna samtalat om hur de tänker kring övergången och även hur de tror att vi, som yrkesgrupp, kan arbeta med att göra övergången smidigare.Avslutningsvis har vi som författare även utifrån ett par karriärteorier analyserat och diskuterat resultatet. Vi har i den här undersökningen utifrån respondenternas berättelser valt att använda oss av Savickas Theory of Career Construction, Patton & McMahons System Theory of Framework, Krumboltz Happenstance Approach Theory samt Lent med fleras Social Cognitive Career Theory.Det vi har kommit fram till är att det finns ett par vanliga missuppfattningar som uppstår när ungdomarna ska gå över från en individtänkande skola till en kollektivtänkande arbetsmarknad samt att det finns utrymme för oss som studie- och yrkesvägledare att arbeta vidare med överbryggande åtgärder.

Page generated in 0.0696 seconds