• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 172
  • 7
  • Tagged with
  • 179
  • 54
  • 43
  • 42
  • 32
  • 32
  • 30
  • 29
  • 26
  • 23
  • 17
  • 17
  • 16
  • 16
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Förtroendets betydelse : En uppsats om coachning mot anställningsbarhet / The significance of trust : An essay concerning coaching as a way to employability

Bergman, Ellinor, Knutsson, Lisa, Skoglund, Mia January 2010 (has links)
SammanfattningI december 2008 gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att anställa och utbildainterna jobbcoacher. Coachernas huvudmål skulle vara att coacha arbetssökande individermot ett arbete. Men eftersom en förutsättning för att en arbetssökande ska kunna ta ett arbeteär att den är anställningsbar, så väcktes för oss intresset att undersöka vad anställningsbarhetinnebär ur jobbcoachernas perspektiv. Samtidigt har frågan kring hur jobbcoacherna kancoacha på ett förtroendefullt sätt aktualiserats då det under hösten 2009 lagts fram starkkritik mot regeringens satsning på Arbetsförmedlingens jobbcoacher i media. Kritiken harfrämst riktats mot hur jobbcoacherna ska kunna coacha folk till arbete då lågkonjunkturråder, med brist på arbetstillfällen som följd. Det är svårt att tänka sig hur man somjobbcoach ska kunna skapa förtroende hos sina arbetssökande om man inte säkert kan se tillatt de mot slutet av coachningen får en anställning. Syftet med denna studie är därför attundersöka vilka betydelser som jobbcoacher tillskriver sitt arbete och sina möjligheter att, påett förtroendefullt sätt, coacha de arbetssökande mot anställningsbarhet. Undersökningen ärutförd med en kvalitativ metod genom individuella semistrukturerade intervjuer. Deintervjuade personerna är nio stycken interna jobbcoacher anställda på Arbetsförmedlingar iVästra Götalands län. De viktigaste slutsatserna av studien visar att jobbcoacherna till störstdel tillämpar ett förståelsebaserat synsätt på anställningsbarhet och att den innebörd somrespondenterna främst lägger i uppdraget att coacha de arbetssökande är att göra demmedvetna om hur de blir mer anställningsbara. Det framkommer även att jobbcoacherna serpositivt på sina möjligheter att coacha de arbetssökande på ett förtroendefullt sätt då de serfler organisatoriska förutsättningar än hinder för förtroendeskapande. Slutligen har vi ävenkommit fram till att jobbcoacherna främst använder tre olika strategier för att skapaförtroende till de arbetssökande. Strategierna är förtroendeskapande genom tillit somrationellt val, förtroende genom relationsbaserad tillit samt överbryggande strategier därcoacherna genom att skapa goda relationer med potentiella arbetsgivare skaffar sig viktigaresurser för att utföra sitt uppdrag på ett bra och effektivt sätt.
92

Ute eller inne : en jämförelse av uppsagdas och anställdas syn på arbetslivstrygghet / Inside or outside : a comparative study of perspectives on labour market security

Dahl Jakobsen, Tora January 2010 (has links)
SammanfattningMed bakgrund i en teoretisk modell som omfattar trygghetsdimensionerna: Arbetstrygghet,sysselsättningstrygghet, inkomsttrygghet och kombinationstrygghet undersöker uppsatsenupplevelsen av arbetslivstrygghet. Dessa fyra trygghetsdimensioner utgör även grunden föruppsatsens struktur både i avseende empiri, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv.Sammanfattningsvis visar uppsatsens resultat att det rådde en positiv syn på anställningsskyddetgenom LAS. Bland de fackligt aktiva respondenterna fanns det även en uppfattningom att anställningsskyddet i synnerhet gynnar arbetslivets mer utsatta grupper, något somstår i kontrast till tidigare forskning. Även om anställningsskyddet var av betydelse för respondenternavar dock möjligheten till arbete i generell mening viktigare och detta fram förallt för respondenter med låg utbildningsnivå. Uppsatsen visar också att inkomsttrygghet isynnerhet var viktig för ensamstående med barn och i förläningen att flerförsörjarmodellenuppgavs ha stor betydelse. Slutligen visar uppsatsen också på att arbetsotrygghet även ärrelaterad till oron över att förlora sin sociala status eller att vid arbetslöshet inte finnas med iett socialt sammanhang. Detta indikerar att arbete för respondenterna även uppfyllde en viktigfunktion i avseende social samvaro och att den teoretiska modellen skulle kunnakompletteras med ytterligare en trygghetsdimension och är det social trygghet.Bakgrund:Internationalisering av ekonomin har medfört att arbetsstyrkan snabbare än tidigare måsteanpassas till rådande krav där en reglerad arbetsmarknad lyfts fram som ett hinder för arbetsmarknadsflexibilitet.Utvecklingen har bl.a. lett till en ökad känsla av arbetsotrygghetbland anställda. En eftersträvad aspekt av senare års arbetsmarknadsreformer uppges varaflexibilitet där fokus främst har legat på flexibilitet för arbetsgivare/organisationer ochföljaktigt en degradering av anställningsskyddet eller arbetstagares trygghet.Syfte:Syftet är att undersöka hur arbetslivstrygghet uppfattas av ett antal anställda och uppsagdasamt se vad deras uppfattning bygger på.2Metod:Med hänvisning till uppsatsens förståelsebaserade perspektiv genomfördes tio kvalitativaintervjuer där utgångspunkten för frågorna byggde på en redan framtagen teoretisk modellav olika dimensioner inom ramen för arbetslivstrygghet. Personerna som ingick i undersökningenrepresenterar kategorierna: uppsagda, personer som själva ansåg det fanns en risk föratt de skulle bli uppsagda och personer som ansåg det sannolikt att de skulle få behålla sinanställning.Resultat:Resultatet visar att likheter och skillnader i anställdas och uppsagdas uppfattning kringtrygghet i arbetslivet till större delen kan förklaras med hänvisning till faktorer som anställningssituation,fackliga uppdrag, utbildningsbakgrund samt civilstatus.
93

Introduktionens påverkan på frivillig avgång / : The Introductions Effect on Voluntary Turnover

Nestow, Stina January 2018 (has links)
Är den upplevda introduktionen för nyanställda en ny faktor som bör tas med i förståelsen kring tidig frivillig avgång? Hög personalomsättning har både en ekonomisk och social negativ påverkan på företag. Att det många gånger är den högpresterande personalen som lämnar företaget är ett fenomen företag i allra högsta grad vill undvika. Ämnet är högaktuellt i dagens samhälle. Tidigare forskning inom området har fokuserat på att finna gemensamma faktorer som påverkar beslutet till tidig frivillig avgång, där en av de vanligaste studerade faktorerna är arbetstillfredsställelse. Den här studiens syfte var att se om en upplevd introduktion var en faktor som bör räknas med bland dessa tidigare faktorer. Målgruppen av deltagare var tidigare anställda som redan hade slutat på ett företag. En enkätundersökning gjordes på 38 tidigare anställda med hjälp av en webenkät. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad på den upplevda introduktionen mellan grupper baserat på anställningstid. Den grupp som skattade sin upplevda introduktion som lägst var gruppen med kortast anställningstid. Vilket tyder på att den upplevda introduktionen bör tas med som en påverkande faktor vid tidig frivillig avgång. Studiens fynd tillsammans med tidigare forskning ger en bra indikator på vad företag behöver jobba med i framtiden för att förhindra tidig frivillig avgång. Därmed lyckas behålla sin högpresterande personal och då minska kostnader för oönskad personalomsättning. / Is the introduction for new employees a new factor that should be included in the understanding of voluntary turnover? High staff turnover has both an economic and social negative impact on companies. The fact that it is often the high-performing staff who leave the company is a phenomenon companies want to avoid. The subject is highly topical in today's society. Previous research in the field has focused on finding common factors that affect the decision on voluntary turnover, where one of the most commonly studied factors is job satisfaction. The purpose of this study was to investigate whether the introduction was a factor that should be counted among these earlier factors. The participants were former employees who had already left a company. A survey was conducted on 38 former employees using a web survey. The result showed that there was a significant difference in the perceived introduction between groups based on employment time. The group with the lowest score in perceived introduction was the group with the shortest employment time, suggesting that the perceived introduction should be included as an influencing factor in voluntary turnover. The study's findings together with previous research provide a good indicator of what companies need to work with in the future to prevent early voluntary turnover. Thus, it manages to maintain its high-performing staff and reduce costs for unwanted staff turnover.
94

Practice makes perfect? : En studie av praktikens betydelse för anställningsbarhet

Lee Luck, Kahlil, Söderlund, August January 2019 (has links)
Abstract The aim of this study is to examine and analyze the advantages and limitations of practicum at the HR-program at Uppsala university in the years of 1986-1995 through summarized practicum reports, while focusing on learning in relation to academically based employability. This approach is used to further understand the influence practicum has on employability in relation to the three objectives of higher education. The three objectives are; the usefulness-, competitive- and literate perspective.   The study partly contains an account of the students own experiences and thoughts regarding the practicum as well as a summary and an analysis of the content of said practicum in relation to the education and academically based employability. The research questions of this study seeks to answer the motives and background of the practicum and also the benefits and limitations that comes with it. The data of this study consist of individual summary reports that the students have made in connection to the semester in which the practicum took place. The summaries contain some of the tasks that the students performed but also an account of the students own thoughts and experiences of their practicum.   Method: The data collection method consists of qualitative content analysis and a semi-structured interview.   The results show that the students believe that the practicum has contributed to improve their own employability by providing better capabilities and a deeper understanding of their professional field. The results of the study also show that a big part of the practicum has involved informal learning as well as adaptive- and development learning which has contributed to the development of the students. The conclusion is that the practicum has been important to the students as it has contributed to their personal development and also improved their employability.
95

Core self-evaluations inverkan på individens upplevda anställningsbarhet

Stengård, Johanna January 2010 (has links)
<p>I en allt mer flexibel och osäker arbetsmarknad, har individers uppfattning av sin anställningsbarhet påverkan på deras hälsa och mentala välbefinnande. Syftet<strong> </strong>med föreliggande studie var att undersöka om core self-evaluations kunde predicera anställningsbarhet, det vill säga individens bedömning av sina egna möjligheter att skaffa ett nytt, likvärdigt arbete. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 406 anställda vid tre olika rikstäckande organisationer i Sverige vid två tillfällen (2005 och 2006). Hierarkisk regressionsanalys utfördes för att studera effekten av core self-evaluations på anställningsbarhet; då kontrollvariablerna kön, ålder samt utbildning, kontrollerades för. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan core self-evaluations och anställningsbarhet. Genom att uppmärksamma personer med låg grad av core self-evaluations blir det möjligt att satsa extra på dessa individer för att förstärka deras anställningsbarhet och därigenom deras hälsa samt mentala välbefinnande. För företagens del blir den förväntade vinsten nöjdare samt produktivare anställda<em>.</em></p>
96

HUR UPPFATTAS ANSTÄLLNINGSBARHET? : en subjektiv bedömning ur den anställdes perspektiv

Celius, Elisabeth January 2008 (has links)
<p>När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet. Resultatet har visat att deltagarnas bedömning av sin anställningsbarhet baserats på vad de av arbetsgivaren har uppfattat som önskvärd attityd och kompetens. De har sålunda blivit medvetna om sitt värde och sin attraktion genom bekräftelse och medveten feedback från chefen och kontaktnätet. Jobb- och utbildningserbjudanden på den interna arbetsmarknaden har av dem uppfattats som bekräftelse på egen anställningsbarhet.</p>
97

Individen, strukturen och rättvisan : Högutbildade utlandsföddas möjlighet att få arbete i Sverige motsvarande sin kompetens

Flyckt, Charlotte January 2008 (has links)
<p>Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för hur utlandsföddas möjlighet att få ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlättas. För detta ändamål har fyra personer intervjuats. Två högutbildade utlandsfödda personer och två arbetsmarknadskonsulenter anställda på Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berättelser.</p><p>I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas även upp hur individen kan stärkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering. Ämnesområdet diskuteras i uppsatsen till största delen utifrån ett rättviseperspektiv.</p><p>I studien framkommer några omständigheter som viktiga för att en person ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. Valet av praktikplats och därmed möjligheten att få tillgång till ”rätt” kontaktnätverk samt en större flexibilitet vid introduktionen in i arbetslivet kan vara avgörande. Överhuvudtaget är det viktigt att individen sätts i centrum vid planeringen av arbetslivet. För högutbildade utlandsfödda personer skulle en modell för mentorskap behöva utvecklas. Det skulle vara ett sätt för personer att få ta del av andras erfarenheter, få tips och idéer samt ett stöd för att bygga upp ett kontaktnätverk.</p><p>Att vägledningen mot arbetslivet börjar från dag ett i flyktingintroduktionen är till stora delar positivt för att en persons egen drivkraft ska tas till vara och för att den kompetens personen har med sig från sitt hemland fortfarande ska vara aktuell. Ett ökat fokus på arbetslinjen som medel för integration riskerar dock också att komma i konflikt med tanken om att personer ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. I takt med högre resultatkrav kan det ligga närmare till hands att styra in personerna mot de områden där det råder brist på arbetskraft.</p><p>Utifrån ett samhälleligt perspektiv kan vi se att ett ökat fokus på individens egen drivkraft är välbehövligt. Detta förutsätter dock att man också arbetar aktivt med att förbättra de strukturella förutsättningar som gäller för de utlandsfödda. Om inte riskerar istället en ökad betoning på individens eget ansvar att förstärka trenden mot en etniskt segmenterad arbetsmarknad.</p>
98

Skolans intentioner och arbetslivets förväntningar : Interaktion mellan två kunskapskulturer / The Intentions of Schooling and the Expectations of Working Life : Interaction between two Cultures of Knowledge

Asplid, Cecilia, Nilsson, Helén January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förväntningar. Avsikten med arbetet är även att ta reda på hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förväntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anställningsbarheten.</p><p> </p><p>Läroplanen (Lpf 94) säger att skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör få kännedom om arbetslivets villkor. I programmålen för de yrkesförberedande programmen står att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse där grunderna ges i skolan och där det förväntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet får eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur där färdigheter tränas och förståelsen för yrket utvecklas.</p><p> </p><p>Studien är av empirisk karaktär där vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktärsämneslärare. Resultatet visar att branschens förväntningar inte införlivas, då eleven efter avslutad utbildning sällan är anställningsbar. Vidare visar studien att både skola och bransch anser att grundkunskaper är viktiga men egenskaper som visat intresse, samarbetsförmåga och social kompetens påverkar anställningsbarheten. Dessutom framkommer att samarbetet mellan de båda kunskapskulturerna måste förbättras.</p>
99

Att behålla framtida nyckelkompetens : ett spel med nya regler?

Bengtsson, Fredrik, Daniels, Annika January 2002 (has links)
Bakgrund: Varje år satsas stora summor på att förbättra rekrytering och utveckling, när den största utmaningen i själva verket ligger i att behålla medarbetare med framtida nyckelkompetens. Företagens möjligheter att behålla dessa anställda påverkas av stundande kompetensbrist och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden. Flera författare menar att företagen inte längre kan arbeta vidare i gamla mönster, utan måste anpassa sig till en ny verklighet med nya krav och behov. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur den nya relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare påverkar företagens möjlighet att behålla framtida nyckelkompetens. Resultat: Den forna anställningstryggheten har ersatts av trygghet genom anställningsbarhet, där individer skapar sig en portfölj av erfarenheter och färdigheter. För att bemöta de ökade kraven på utveckling bör företagen uppmuntra intern rörlighet och satsa på systematisk reflektion i det erfarenhetsbaserade lärandet. Reflektion tillsammans med en väl fungerande kommunikation kan även hjälpa till att minska de höga förväntningar som anställda med framtida nyckelkompetens ofta har. För att behålla framtida nyckelkompetens är det viktigt att företagen anpassar sig till den nya anställningsrelationen, arbetar mer flexibelt och utgår från individuella preferenser. Kriget om kompetensen vinner den som lär sig spelets nya regler och spelar enligt dessa.
100

Core self-evaluations inverkan på individens upplevda anställningsbarhet

Stengård, Johanna January 2010 (has links)
I en allt mer flexibel och osäker arbetsmarknad, har individers uppfattning av sin anställningsbarhet påverkan på deras hälsa och mentala välbefinnande. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om core self-evaluations kunde predicera anställningsbarhet, det vill säga individens bedömning av sina egna möjligheter att skaffa ett nytt, likvärdigt arbete. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 406 anställda vid tre olika rikstäckande organisationer i Sverige vid två tillfällen (2005 och 2006). Hierarkisk regressionsanalys utfördes för att studera effekten av core self-evaluations på anställningsbarhet; då kontrollvariablerna kön, ålder samt utbildning, kontrollerades för. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan core self-evaluations och anställningsbarhet. Genom att uppmärksamma personer med låg grad av core self-evaluations blir det möjligt att satsa extra på dessa individer för att förstärka deras anställningsbarhet och därigenom deras hälsa samt mentala välbefinnande. För företagens del blir den förväntade vinsten nöjdare samt produktivare anställda.

Page generated in 0.1743 seconds