Den fjärde industriella revolutionen (Industri 4.0) anses enligt forskare och internationella röster ha enorm inverkan på individens framtida karriärupplevelser, vilket fortfarande är obeforskat. Därmed syftar studien till att undersöka individens karriärupplevelse med anledning av smart teknologi inom Industriell 4.0. Studien är av kvalitativ karaktär med empiri från tio yrkesverksamma personer i olika redovisningsbyråer med AI- eller automatiseringsteknik. Resultatet visar på individuella skillnader i karriärupplevelsen samt i upplevda möjligheter och hinder på den fortsätta karriären i organisationen. Begreppet karriär har i studien bestått av erfarenheter som möjliggör professionell utveckling och som bidrar till individens anställningsbarhet. Den smarta tekniken tillför med klart professionellt avancemang – ifall organisationer haft lyckade transformationer och implementeringar – men bidrar även med minskad anställningsbarhet för vissa grupper. Dessa är nyutexaminerade och individer utan teknisk kompetens. Individer med teknisk kompetens intar därmed ett försprång i sin karriärutveckling och karriärjustering i syfte att hålla sig anställningsbara i en framtid präglad av smart teknologi.

Människor är idag friskare och lever allt längre, vilket ställer krav på att fler behöver arbeta allt längre upp i åldern. Förutsättningarna för att fler ska kunna arbeta längre är således goda. Trots det visar tidigare forskning att äldre personer tenderar att väljas bort i rekryteringsprocesser och att åldersdiskriminering är ett utbrett problem på arbetsmarknaden. Dessutom visar forskning att ålderism och åldersdiskriminering tenderar att bli alltmer påtagligt ju äldre man blir. Hur seniorer upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden och hur de bemöts, skulle kunna ha betydelse för hur de ser på sig själva i relation till sitt arbete. Studiens övergripande syfte är att utforska hur seniorer inom tjänstemannasektorn upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det första delsyftet är att studera seniorernas upplevelser i relation till synen på deras yrkesidentitet och självbild. Det andra delsyftet är att utforska vilka tänkbara faktorer som kan ha betydelse för seniorernas anställningsbarhet. För att utforska området har empiriinsamlingen skett genom en kvalitativ metod i form av nio semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är ålderism, livsloppsperspektivet, sociala nätverk, anställningsbarhet samt yrkesidentitet och självbild. I resultatet identifierades både möjliggörande och hindrande faktorer som har betydelse för seniorernas möjligheter på arbetsmarknaden. De främsta möjliggörande faktorerna identifierades på individnivå, medan de mest hindrande identifierades på organisationsnivå. Resultatet visade även att de flesta respondenter upplevde sina möjligheter på arbetsmarknaden som förhållandevis goda samtidigt som det fanns en relativt stark yrkesidentitet. Det kan tyda på att det finns ett förhållande mellan hur man upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden och hur stark yrkesidentitet man har.

Employability among newly graduated students, a concept that is being discussed more as of late, as well as it is growing. The interesting aspect of the concept is how you, as an individual, can contribute in order to better your employability skill or competence. Additional interesting aspects subsists of which factors within employability that are interesting among the employers and what the government, different organizations or education can do to contribute for a greater employability skill set. However, this thesis mainly focuses on what it actually means to be employable. This study is based on an analysis between two groups, one study group and one control group. The study concludes whether newly graduated students from two different groups feel that it is somewhat difficult to enter the labor market, where the study group have had some kind of connection with different business companies, through experience or shorter internships. How well do the individuals within these two different groups know their own employability? The aim of the study is to analyze whether there is a difference between the newly graduated students, within the two different groups, regarding their employability. Moreover, whether the students from the study group with internship experiences within their degree, have better employability competence or not. In order to reach out to a larger group, which we decided to define to no later graduation than five years prior to this study, we decided to use a quantitative method. A questionnaire survey was conducted where the survey was based on fixed options with possibility for voluntary supplementary comments. Furthermore, the choice of a questionnaire fell naturally because of the time limit as well as the need of a large amount of answers to reach the purpose of the study. A total of 183 answers were obtained where 1213 questionnaire were sent out, giving a response rate of 15, 09 percent and a loss of 84, 9 percent in the study. Based on the respondents results on their estimation of their different characteristics, which were in connection with the different employability factors, has the following concluding results been drawn: When it comes to the respondents’ estimation of themselves in the survey, the three most common options, which they consider to have acquired their characteristics from, are: education, family / upbringing and previous employment. The research group and the control group showed similar values and results, with no major differences. However, some interesting relations were found. / Anställningsbarhet bland nyexaminerade studenter är någonting som på senare tid diskuterats allt mer. Hur ska individen göra sig mer anställningsbar samt vilka kompetenser bör utvecklas hos studenter under studietiden. Vad kan stat, organisation samt utbildning göra för att bidra till att en individ som efter avslutade studier möts av ett mottagande näringsliv. Främst, vad innebär det att vara anställningsbar? Bakgrund Studien bygger på en undersökning om huruvida nyexaminerade studenter ur två olika grupper anser hur det är att ta sig från examen till näringsliv. Hur väl dessa individer känner till sin egen anställningsbarhet. Av egna erfarenheter så har anställningsbarhet varit någonting som funnits med under hela utbildningens gång, vikten läggs dock på individen. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad gällande anställningsbarhet mellan studenter som under sin studietid har, eller inte har utfört ett verklighetsbaserat praktiskt projekt. Metod Metoden som använts i denna studie har ett kvantitativt utformande. En enkätundersökning genomfördes där enkäten var uppbyggd av fasta svarsalternativ med möjlighet till kompletterande kommentarer. Valet av en enkätstudie föll sig naturligt, eftersom en större mängd svar behövdes för att kunna besvara frågeställningar samt nå upp till syftet med studien. Enkäten skickades ut till en undersökningsgrupp samt en kontrollgrupp som bestod av studenter som tagit examen mellan åren 2013-2017. Sammanlagt samlades 183 enkäter in av 1213 som skickades ut vilket ger en svarsfrekvens på 15,09 procent samt ett bortfall på 84,91 procent på studien. Resultat Resultatet grundar sig i respondenternas skattning av de egenskaper som är kopplade till begreppet anställningsbarhet. De flesta respondenterna skattar sig högt vad gäller egenskaperna med undantag för enstaka respondenter. De tre mest förekommande alternativen, där studenter anser sig fått egenskaperna ifrån är: utbildning, familj/uppfostran samt tidigare anställning. Undersökningsgruppen och kontrollgruppen visade snarlika värden, eftersom inga större skillnader hittades, däremot intressanta samband.

<p>Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har växt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhällets individualisering (Allvin, 2006). Individer förväntas bli ’sin egen agent’ och ständigt sträva efter att hålla sig anställningsbara och ’anställningsbarhet’ har således blivit ett policybegrepp som används flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund & Fejes, 2009). Som blivande karriärvägledare är det relevant att förstå vad det innebär att vara anställningsbar för att på bästa sätt se till individens behov. Utifrån detta resonemang är syftet med studien att få<em> en ökad förståelse för fenomenet anställningsbarhet utifrån unga vuxnas upplevelser av att vara anställningsbar</em>. Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer intervjuades fem unga yrkesverksamma kvinnor mellan 25 och 29 år. Resultatet visar på att anställningsbarhet förutom utbildning, också handlar om individens sociala och kognitiva förmågor. Slutsatsen är att individer idag är medvetna om arbetslivets nya kunskapskrav och att de har utvecklat förmågor, färdigheter och egenskaper som står i relation till arbetsmarknadens krav.</p> / <p>The new working life has become increasingly complex and demands filled. New proficiency has grown in pace with social change and social individuation (Allvin, 2006). Individuals are expected to be ‘their own agents’ and constantly strive to remain employable and 'employability' has become a policy concept that is widely used in the political debate about education and work (Berglund & Fejes, 2009). As a future career counselor, it is pertinent to understand what it means to be employable in order to best ensure the individual's needs. Based on this reasoning, the purpose of the study is to get a better understanding of the phenomenon on the basis of employability of young adults' experiences of being employable. With a qualitative approach and semi-structured interviews, we interviewed five young working women between 25 and 29. The result shows that employability, beyond education, is also about the individual's social and cognitive abilities. The conclusion is that individuals today are aware of the new knowledge requirements of working life and that they have developed abilities, skills and characteristics that are related to social demands.</p>

<p>Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen.</p><p>Genom att granska platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen. Även intervjuer gjordes med respondenter för att få ett djup i studien.</p><p>Resultatet visar bland annat att det är egenskaper inom området samvetsgrannhet och extroversion som mest efterfrågas i platsannonser inom yrkesområdet. Över hälften av respondenterna som idag har arbete inom yrkesområdet har fått arbete genom sitt sociala kontaktnät. I intervjuerna framkom att respondenterna upplevt att personlighet är en viktig faktor som arbetsgivare tittar på vid rekrytering. Studien visar även att de som är arbetslösa är mer proaktiva än övriga. Dessutom finns ett tydligt samband mellan kön, familjesituation och geografisk rörlighet.</p><p>Att vara en strategiker samt utarbeta ett stort och brett socialt nätverk har i denna studie visat sig viktigt på vägen mot drömmen om ett arbete, medan däremot skillnader inom gruppen verkar sakna betydelse.</p>

<p>Föreliggande uppsats utgår från ett potentiellt problem för Försvarsmakten att i det nyligen införda tvåbefälssystemet omhänderta den högskolemässigt utbildade officeren som sannolikt generellt innehar en högre utbildningsnivå och mer uttalad karriärambition än de äldre yrkesofficerarna från det tidigare enbefälssystemet NBO.</p><p>Uppsatsens syfte är att tydliggöra vilka förutsättningar på arbetsplatsen som gäller för tvåbefälsystemets högskolemässigt utbildade officerare vid officersprogrammet ur ett anställningsbarhetsperspektiv. Anställningsbarhetsbegreppet kommer att utgöra det redskap som jag applicerar på det avgränsade empiriska materialet för att se vilka förutsättningar, som gäller på arbetsplatsen i jämförelse med kraven i examensbeskrivningen för de högskolemässigt utbildade officerarna då de tagit examen sommaren 2010. Är de anställningsbara? Genom en dokumentgranskning tolkas och jämförs de dokument som ligger till grund för officersutbildningen och de strategiska styrdokument som definierar Försvarsmaktens verksamhet.</p><p>Resultatet visar utifrån ett anställningsbarhetsperspektiv att Försvarsmaktens dokument och officersprogrammets utbildningsplan samt examensbeskrivning i stort sett stämmer väl överens vilket borgar för en hög anställningsbarhet hos officeren.</p> / <p>Present thesis raises a potential problem for the Swedish Armed Forces to care for its academically trained officers of the newly imposed all rank system. They will generally hold possession of a higher level of education and also generally express a greater concern for their advancement than their predecessors of the old rank system.</p><p>The object of the thesis is to illustrate what conditions that applies on the workplace for the academically trained officers of a employability perspective when commissioned. The employability definition will be used as the tool applied on the empirical material to see what conditions that is applicable on the workplace in comparison with the demands of the examination requirements for the academically trained officers when they get commissioned in the summer of 2010. Are the employable? Thru a qualitative study of documents regarding the education of officers and the Armed Forces strategic activities it’s contents are interpreted and compared.</p><p>The result shows from a employability perspective that the Armed Forces documents and the officers programme’s examination requirements and education plan mainly correspond which is a guarantee for a high level of employability for the officer.</p>

Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har växt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhällets individualisering (Allvin, 2006). Individer förväntas bli ’sin egen agent’ och ständigt sträva efter att hålla sig anställningsbara och ’anställningsbarhet’ har således blivit ett policybegrepp som används flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund &amp; Fejes, 2009). Som blivande karriärvägledare är det relevant att förstå vad det innebär att vara anställningsbar för att på bästa sätt se till individens behov. Utifrån detta resonemang är syftet med studien att få en ökad förståelse för fenomenet anställningsbarhet utifrån unga vuxnas upplevelser av att vara anställningsbar. Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer intervjuades fem unga yrkesverksamma kvinnor mellan 25 och 29 år. Resultatet visar på att anställningsbarhet förutom utbildning, också handlar om individens sociala och kognitiva förmågor. Slutsatsen är att individer idag är medvetna om arbetslivets nya kunskapskrav och att de har utvecklat förmågor, färdigheter och egenskaper som står i relation till arbetsmarknadens krav. / The new working life has become increasingly complex and demands filled. New proficiency has grown in pace with social change and social individuation (Allvin, 2006). Individuals are expected to be ‘their own agents’ and constantly strive to remain employable and 'employability' has become a policy concept that is widely used in the political debate about education and work (Berglund &amp; Fejes, 2009). As a future career counselor, it is pertinent to understand what it means to be employable in order to best ensure the individual's needs. Based on this reasoning, the purpose of the study is to get a better understanding of the phenomenon on the basis of employability of young adults' experiences of being employable. With a qualitative approach and semi-structured interviews, we interviewed five young working women between 25 and 29. The result shows that employability, beyond education, is also about the individual's social and cognitive abilities. The conclusion is that individuals today are aware of the new knowledge requirements of working life and that they have developed abilities, skills and characteristics that are related to social demands.

Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen. Genom att granska platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen. Även intervjuer gjordes med respondenter för att få ett djup i studien. Resultatet visar bland annat att det är egenskaper inom området samvetsgrannhet och extroversion som mest efterfrågas i platsannonser inom yrkesområdet. Över hälften av respondenterna som idag har arbete inom yrkesområdet har fått arbete genom sitt sociala kontaktnät. I intervjuerna framkom att respondenterna upplevt att personlighet är en viktig faktor som arbetsgivare tittar på vid rekrytering. Studien visar även att de som är arbetslösa är mer proaktiva än övriga. Dessutom finns ett tydligt samband mellan kön, familjesituation och geografisk rörlighet. Att vara en strategiker samt utarbeta ett stort och brett socialt nätverk har i denna studie visat sig viktigt på vägen mot drömmen om ett arbete, medan däremot skillnader inom gruppen verkar sakna betydelse.

Föreliggande uppsats utgår från ett potentiellt problem för Försvarsmakten att i det nyligen införda tvåbefälssystemet omhänderta den högskolemässigt utbildade officeren som sannolikt generellt innehar en högre utbildningsnivå och mer uttalad karriärambition än de äldre yrkesofficerarna från det tidigare enbefälssystemet NBO. Uppsatsens syfte är att tydliggöra vilka förutsättningar på arbetsplatsen som gäller för tvåbefälsystemets högskolemässigt utbildade officerare vid officersprogrammet ur ett anställningsbarhetsperspektiv. Anställningsbarhetsbegreppet kommer att utgöra det redskap som jag applicerar på det avgränsade empiriska materialet för att se vilka förutsättningar, som gäller på arbetsplatsen i jämförelse med kraven i examensbeskrivningen för de högskolemässigt utbildade officerarna då de tagit examen sommaren 2010. Är de anställningsbara? Genom en dokumentgranskning tolkas och jämförs de dokument som ligger till grund för officersutbildningen och de strategiska styrdokument som definierar Försvarsmaktens verksamhet. Resultatet visar utifrån ett anställningsbarhetsperspektiv att Försvarsmaktens dokument och officersprogrammets utbildningsplan samt examensbeskrivning i stort sett stämmer väl överens vilket borgar för en hög anställningsbarhet hos officeren. / Present thesis raises a potential problem for the Swedish Armed Forces to care for its academically trained officers of the newly imposed all rank system. They will generally hold possession of a higher level of education and also generally express a greater concern for their advancement than their predecessors of the old rank system. The object of the thesis is to illustrate what conditions that applies on the workplace for the academically trained officers of a employability perspective when commissioned. The employability definition will be used as the tool applied on the empirical material to see what conditions that is applicable on the workplace in comparison with the demands of the examination requirements for the academically trained officers when they get commissioned in the summer of 2010. Are the employable? Thru a qualitative study of documents regarding the education of officers and the Armed Forces strategic activities it’s contents are interpreted and compared. The result shows from a employability perspective that the Armed Forces documents and the officers programme’s examination requirements and education plan mainly correspond which is a guarantee for a high level of employability for the officer.

Studiens syfte var att undersöka vad det är som gör att anställda på Försvarsmakten väljer att behålla eller byta ut myndigheten som arbetsgivare och vidare studera hur deras anställningsmöjligheter sett ut på den civila arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är således: vilka incitament är det som driver medarbetare inom Försvarsmakten att stanna kvar eller lämna myndigheten? Hur upplever de sina arbetslivsmöjligheter på den civila arbetsmarknaden? För att genomföra studien utfördes åtta intervjuer varav fyra på anställda på Försvarsmaktens Högkvarter och fyra på uppdragstagare från Hemvärnet. Då värnplikten nyligen återinförts innebär det en förändring för både samhället och individerna i det. Det väcker därav frågan hur den här förändringen påverkar myndigheten genom individens inställning till arbetsplatsen och arbetsuppgiften vilket inspirerade till den här studien. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig därför i Anthony Giddens teorier kring motiv och handlande samt resurser och begräsningar. Datainsamlingen formades i resultat och analys till sex olika teman: väg in i Försvarsmakten, motiv och handlande för myndigheten och samhället, motiv och handlande för individen, arbetstagarens upplevda kompetenser, övergången till det civila och att vara civil arbetstagare.   Studien visar på fem betydande incitament som gör att individen väljer att stanna kvar; arbetsuppgifterna, utvecklingsmöjligheterna, gemenskapen, friheten och värdet av arbetet. Den visar också att anledningen till att lämna myndigheten grundar sig i dels en vilja att göra karriär och dels en nyfikenhet att få prova på en annan arbetsgivare. Väl ute på arbetsmarknaden ligger det största ansvaret på individen själv att skapa sig en förståelse för sina egna kunskaper och erfarenheter för att vidare kunna göra sig själv anställningsbar.