Denna studie undersöker hur jobbcoacher framställer nyanländas anställningsbarhet och utsatta position på den svenska arbetsmarknaden. Genom en socialkonstruktivistiskt ansats och kvalitativ metod, har vi intervjuat sju jobbcoacher om deras framställning av nyanländas anställningsbarhet. Studien undersöker även hur jobbcoacher resonerar och beskriver vilka hinder och möjligheter nyanlända möter i etableringen på den svenska arbetsmarknad. Studien undersöker ytterligare hur jobbcoachernas beskrivningar kan förstås utifrån kritiska teorier om andrafiering, fördomar och diskriminering. Resultatet visar att jobbcoacherna framställer att nyanlända befinner sig i en utsatt situation och att de möter flertalet hinder vid etablering på den svenska arbetsmarknaden. Språkkunskaper i det svenska språket, bristande nätverk och arbetsgivares attityder är tre exempel på hinder som nyanlända möts av. Resultatet visar vidare att nyanlända erbjuds insatser som språkträning och intervjuträning. Slutligen visar studien att jobbcoachernas beskrivning av nyanländas anställningsbarhet kan förstås som en slags “andrafierad” bild av nyanlända eftersom de målas upp som en “annorlunda” grupp på arbetsmarknaden i behov av särskilda insatser. Vi hoppas att studien bidrar med förståelse och kunskap om nyanländas situation på den svenska arbetsmarknaden. / This study investigate how job coaches presents newcomers' employability and their vulnerable position in the Swedish labour market. Through a social constructivist approach and qualitative method, we have interviewed seven job coaches about their portrayal of new arrivals' employability. The study also examines how job coaches' reason and describes what obstacles and opportunities newcomers encounter in their establishing in the Swedish labour market. The study further investigates how job coaches' descriptions can be understood on the basis of critical theories of ‘othering’, prejudices and discrimination. The results show that job coaches represent newcomer's vulnerable situation and that they encounter several obstacles in their establishing in the Swedish labour market. Language skills in the Swedish language, lack of networks and the attitude of employers are three examples of obstacles that new arrivals encounter. The results also show that newcomers are offered supportive measures, such as language training and interview training. Finally, the study shows that job coaches descriptions of newcomer's employability can be understood as a kind of "othering" image of newcomers because they are presented as a "different" group in the labour market, in need of special efforts. We hope that this study contributes with understanding and knowledge of the situation of newcomers in the Swedish labour market.

Som en följd av flyktingvågen 2015 inleddes en satsning som syftade till att underlätta integrationsprocessen samtidigt som det skulle effektivisera matchningen mellan kompetens och efterfrågan på arbetsmarknaden. Ett av de projekt som initierades inriktades på att förmedla praktikplatser till nyanlända akademiker med kompetens inom vissa bristområden.   Studien har inriktats på arbetsgivarmotiv för att delta i praktikaktiviteter för nyanlända akademiker samt resultatet av dessa. Syftet har varit att konceptualisera arbetsgivarmotiv till och resultat av arbetspraktiken. Undersökningen har genomförts med en metodkombination av sekundärdata från arbetsgivarundersökningar samt egen insamlad empiri från intervjuer med arbetsgivarrepresentanter. Resultat presenteras under flera steg där motiven förklaras utifrån en teoretiserad motivmodell för att sedan användas för att tolka arbetsgivarmotiv ur både ett retoriskt och ett mer erfarenhetsbaserat perspektiv. Motivens relation till det ursprungliga arbetsmarknadspolitiska syftet har undersökts och slutligen har ett önskvärt resultat av arbetspraktiken identifierats och förklarats. / As a result of the refugee wave of 2015 an effort was initiated to facilitate the integration process and at the same time improve the matching efficiency of competence and demand at the labour market. One of the initiated projects focused on mediating internships for newcomer academics with competence from certain shortage areas. The study focused on employer motives for participating in internship activities targeting newcomer academics and their outcomes. The purpose was to conceptualize employer motives for and outcomes of internships. The study was carried out with a combination of methods of secondary data from employer polls and own collected empirics from interviews with employer representants. The result was presented in multiple steps where the motives was explained from a theorized model of motives to be used for analysing employer motives from a rhetorical and more experience-based perspective. The motives relation with the initial labour market policy purpose was examined and finally a desirable outcome was identified and explained.

<p>Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag på den värmländska glesbygden uppfattar pedagogikämnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det är framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.</p><p>Studien bygger på intervjuer med representanter från fem värmländska industriföretag.</p><p>Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende på respondenternas berättelser och de uttalande som kan kopplas till ämnet pedagogik, vilket är brukligt vid användandet av narrativ metod och analys.</p><p>Resultatet visar att de värmländska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha någon anställd som arbetar med dessa frågor.</p> / <p>This study aims to investigate how industrial companies, situated in the sparsely populated areas of Värmland, understand the subject pedagogy at Karlstad University. The study focuses on educational science in working life.</p><p>The study is based on interviews with representatives from five industrial companies in Värmland. The interviews were analysed according to the respondents’ stories and statements which were referable to the subject pedagogy. This approach is customary when using narrative method and analysis.</p><p>The result shows that the industrial companies in Värmland have a need of educational knowledge, but that they prefer to engage consultants prior to employing someone to work continuously with these issues.</p>

Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag på den värmländska glesbygden uppfattar pedagogikämnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det är framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund. Studien bygger på intervjuer med representanter från fem värmländska industriföretag. Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende på respondenternas berättelser och de uttalande som kan kopplas till ämnet pedagogik, vilket är brukligt vid användandet av narrativ metod och analys. Resultatet visar att de värmländska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha någon anställd som arbetar med dessa frågor. / This study aims to investigate how industrial companies, situated in the sparsely populated areas of Värmland, understand the subject pedagogy at Karlstad University. The study focuses on educational science in working life. The study is based on interviews with representatives from five industrial companies in Värmland. The interviews were analysed according to the respondents’ stories and statements which were referable to the subject pedagogy. This approach is customary when using narrative method and analysis. The result shows that the industrial companies in Värmland have a need of educational knowledge, but that they prefer to engage consultants prior to employing someone to work continuously with these issues.

Today, there is a mismatch between business graduates and employers in the labor market, interms of fit. Much of this mismatch is due to a lack of understanding of the needs of individualemployers. Previous research has not taken into consideration contextual and individualdifferences, which significantly affects what employers want. Hence, in order to understand theemployability of business graduates, one has to recognize the diversity in employer needs,which entails studying the role of organizational identity in employer requirements. The purpose of this research was to get a more comprehensive understanding of how individualemployers in Sweden experience different aspects of Graduate Employability. The dissertationfurther builds on significant research on Graduate Employability, thus making it a study ofdeductive nature. In order to increase the understanding of Graduate Employability, we optedfor an exploratory and qualitative approach. With the use of interviews, we were able to collectin-depth empirical data that were based on real-life experiences and working environments offive individual employers. Our findings illustrated Graduate Employability from a more practical perspective, thusoffering a more nuanced understanding of what employers expect and want from businessgraduates. Not only did we illuminate the concept of Graduate Employability, but we alsohighlighted the importance getting to know the employers and their needs. The contribution of this thesis will help aspiring business graduates to improve theiremployability, but the findings also have implications for higher education institutions andemployers alike.

Studien syftar till att undersöka om HR-konsulter anser att det finns några kompetensskillnader för nyexaminerade personalvetare som satt ihop sin egen kandidatexamen jämfört med nyexaminerade personalvetare som läst program. Syftet är även att undersöka nyexaminerade personalvetares anställningsbarhet på arbetsmarknaden genom att intervjua HR-konsulter. För att besvara syftet genomfördes sju kvalitativa semi- strukturerade intervjuer med HR-konsulter som arbetar på bemanning och rekryteringsföretag inom den privata sektorn.   Tidigare forskning kring detta ämne behandlar främst skillnader mellan olika personal- och arbetslivsprogram samt hur verklighetsanknytningen och de praktiska inslagen ser ut för olika utbildningar. Tidigare forskning kring hur högre utbildning och anställningsbarhet hos nyexaminerade studenter ser ut, oavsett utbildningens sammansättning har även behandlats. Det teoretiska ramverket för denna studie grundar sig i Bourdieus kapitalbegrepp, kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital. Som komplement till det teoretiska ramverket har även begreppen anställningsbarhet och kompetens använts i analysprocessen. Studien visar att majoriteten av HR-konsulterna anser att det inte finns kompetensskillnader hos nyexaminerade personalvetare beroende på om studenten läst program eller satt ihop sin egen utbildning. Det är enligt HR-konsulterna en examen i sig som är viktig för kompetensen och anställningsbarheten. Andra faktorer som avgör anställningsbarheten är arbetslivserfarenhet, kunskaper inom arbetsrätt, möjligheten till praktik under sin utbildning samt kontakter och nätverk. HR-konsulterna ser således inte några specifika kompetensskillnader kopplat till utbildningens sammansättning, de menar dock att skillnader i kompetens kan uppstå beroende på om studenten haft praktiska inslag i sin utbildning eller läst arbetsrätt.

This thesis examines how employability and the employable as a discursive subject was constructed through a Swedish labor market policy measure called “datortek”. The datortek was a form of combined computer lab and activity center that was set up in collaboration between local governance and the National market labour board. People who were registered as unemployed could be sent to the local datortek to learn how to use a computer. In this way, they would be made employable in the new, knowledge based society and Sweden would be well on its way to become a leading nation in the field of IT-technology and expertise. At least, that was the idea. In the 1990’s there was a shift in Swedish, as well as european, labour policy discourse. The politically defined problem of “unemployment” changed towards being an issue of the individual’s ability to make oneself “employable”. On a large extent, employability depends on certain individual properties, such as “flexibility”, “entrepreneurship” and being “active”. Earlier research have mainly focused on employability as a policy concept. In this view, employability is seen as something that is enforced through public policy onto the workers. This study is taking a somewhat different approach. Here, employability will be seen as a concept that takes form in a process of negotiation and articulation. A process that takes place in the interpersonal meeting, in the intercept between man and machine, in formal documents as well as through the design of the datortek itself. Thus, the datortek can serve as a study object that allow us to investigate how employability was articulated. It is this articulation, the process of becoming-employable through the datortek, which is at the heart of this study. The thesis shows that the datortek functioned as a simulated work place where the participants were made to stage and perform “teamwork” and learn “social competence”. The computer was given the role of an instrument for bringing out certain feelings amongst the participants. This emotive discipline can be understood as a way to achieve “emotional competence”. The thesis also shows a different way on how a concept such as employability can be studied. By looking into the very practical aspects of the datortek, the abstract idea of employability is made comprehensible. This gives us, not only deepened knowledge of the notion of modern labor, but also a better understanding of how ideology is (re)produced.

Syftet med denna studie är att klargöra bakomliggande yttre och inre drivkrafter i samband med yrkesväxling mitt i livet, vad som bidrar till att våga ta klivet att börja studera, som en del av den personliga utvecklingen. Teoretiska utgångspunkter är följande: Abraham Maslows (1989/1943) behovspyramid, George Herbert Meads (2001/1934) signifikanta andra, Fuchs Ebaughs (1988) teori om vändpunktsprocesser och teorin om Planned Happenstance som Kathleen Mitchell, Al Levin och John Krumboltz (1999) är grundare till. Metoden som har använts är fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att de bakomliggande drivkrafterna i samband med yrkesväxling kan kopplas till behoven i Maslows (1989/1943) behovspyramid. De mest grundläggande behoven måste vara tillgodosedda för att individen ska känna sig motiverad till att påbörja en självutveckling. Ett hinder för att våga satsa på utbildning är sviktande självförtroende. För att överbrygga detta får omgivningens, signifikanta andras, (Mead 2001/1934) inställning en avgörande betydelse. En vändpunktsprocess innebär en identitetskris där en ny yrkesroll ska inträdas, en påfrestning för såväl deltagaren som hela familjen (Fuchs Ebaugh 1988). Andra drivkrafter, förutom självförverkligande, är en efterlängtad förändring av sin arbetslivssituation och deltagarnas önskan om att komma in i gemenskapen i en arbetsgrupp som de ser upp till. För att nå dit ser deltagarna utbildning som en väg och ett sätt att öka sin anställningsbarhet. Deltagarna i studien menar i flera fall att det var slumpen som avgjorde vilken utbildning de hamnade på men med Planned Happenstance som förklaringsmodell framgår det att valen egentligen byggde på medvetna ställningstaganden (Mitchell, Levin och Krumboltz 1999). Studiens resultat redogör med andra ord för några av de drivkrafter som motiverar individer att våga ta klivet till att börja studera, vilket kan öka kunskapen för studie- och yrkesvägledare, om hur individer bör bemötas och vilka områden som professionen bör fokusera på för att hjälpa individer nå framtida yrkesambitioner genom ett välgrundat val. / The aim of this thesis is to clarify the underlying human motives, both external and internal, in career choices of professional change, of which contributes to career changes. This thesis enlightens some of the societal conditions or obstacles that exist to a future study start, as part of the participants personal development, and clarify what led them to take the decisive step towards a new career path. Theoretical framework used is Abraham Maslow's (1989/1943) needs pyramid, George Herbert Meads (2001/1934) concept of significant others, Fuchs Ebaugh's (1988) theory of turning point processes and the theory of planned Happenstance which Kathleen Mitchell, Al Levin and John Krumboltz (1999) are the founders of. Method used is focus group interviews. Results show that the underlying human motivation processes in participants' professional exchange can be linked to the needs of Maslow's (1989/1943) needs pyramid. The most basic needs must be met in order for the individual to feel motivated to begin self-development. One obstacle whether to decide to invest in education or not, is failing self-confidence. To overcome this, the attitude of the significant other (Mead 2001/1934) takes on a decisive importance. A turning point process involves an identity crisis in which a new professional role is to take place, a strain for both the participant and the whole family (Fuchs Ebaugh 1988). Other human motivation processes, besides self-realization, are a long-awaited change in their working life situation and the participants' desire to enter the community in a working group they look forward to. To get there, participants see education as a fulfilling way and a way to increase their employability. The participants in this study believe that it was random that decided which education they ended up with in many cases, but with Planned Happenstance as an explanatory model it appears that the choice were really based on conscious attitudes (Mitchell, Levin and Krumboltz 1999). This thesis can increase the knowledge for study and career counselors, about how individuals should be approached and what areas the profession should focus on to help individuals reach future career aspirations through an informed choice.

The United Nations has stated nine targets in the process to reach their sustainable development goal number five: to achieve gender equality in 2030. One of them is to enhance the use of enabling technology, in particular information and communications technology (ICT), to promote the empowerment of women. One important tool to enabling ICT for women is through education. The purpose of this study is to evaluate the outcome of an ICT skill training for female university students and recent graduates in Tanzania. A field study was carried out in Dar es Salaam, Tanzania, where a case study was conducted at Help to Help’s IT boot camp, a 6-day long ICT training for 82 female university students and recent graduates. The data were collected with mixed methods, mainly through a two-part survey which was complemented with interviews, a pre- and post- skill test, observations, and a workshop during the training. The data have been analysed with a thematical and a statistical analysis using the method paired t-test. By participating in the training, the women gain the expected ICT skills, and those skills are relevant for a future employment. The IT boot camp contributes to increasing the women’s confidence and interest in using ICT. Their general confidence is increased as well, however there is still a gap between their practical knowledge and their dreams to start and run their own business by self-employment. Furthermore, the IT boot camp contributes to awareness of gender equality. For many of the participants this is the beginning of a long process towards awareness and addressing gender issues in their everyday life. The analysis indicates there could be some improvement in the training to increase the probability of a future employmentfor the women. The training goes in line with and is a contributing factor to the United Nations sustainable development goals in 2030, particularly goal number five: to achieve gender equality. / Förenata nationerna har fastställt nio strategier i processen för att nå det globala hållbarhetsmålet nummer fem: att uppnå jämställdhet år 2030. En av strategierna är att öka användningen av teknologi, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik (IKT), för att främja stärkandet av kvinnor. För att möjliggöra och öka IKT-användningen är utbildning ett viktigt verktyg. Syftet med denna studie är att utvärdera resultatet av en IKT-utbildning för kvinnliga universitetsstudenter och nyutexaminerade i Tanzania.  En fältstudie urfördes i Dar es Salaam, Tanzania, fär en fallstudie på Help to Helps IT boot camp, en 6 dagar lång IKT-utbildning för 82 kvinnliga universitetsstudenter och nyutexaminerade, genomfördes. Data samlades in med blandade metoder, främst genom en tvådelad enkätundersökning som kompletterades med intervjuer, ett för- och efterfärdighetstest, observationer samt en workshop under utbildningen. Data analyserades med en tematisk och en statistisk analys med hjölp av ett paired t-test. Genom att delta i utbildningen tillgodoser sig kvinnorna de förväntade IKT-färdigheterna, vilka är relevanta för en framtida anställning. IKT-utbildningen bidrar till att öka kvinnors självförtroende och intresse att använda IKT samtidigt som deras generella självförtroende ökar. Det finns dock ett gap mellan kvinnornas självförtroende att starta och driva eget företag och deras praktiska kunskaper att göra det. Vidare bidrar IKT-utbildningen till en ökad medvetenhet om jämställdhet. För många av deltagarna är detta början på en lång process att förstå och identifiera jämställdhet i deras vardag. Analysen indikerar att det finns utrymme till att förbättra utbildningen för att öka sannolikheten för en framtida anställning för kvinnorna. Utbildningen går i linje med och är en bidragande faktor till Förenta nationernas globala mål för hållbar utveckling år 2030, framför allt mål nummer fem: att uppnå jämställdhet.

För fortsatt positiv utveckling av vård- och omsorgssektorn krävs goda ledare med gedigen utbildning. Hållbarheten inom sektorn påverkas av flera faktorer och kräver holistiskt nytänkande. Trots tidigare förändringar och hälsofrämjande ledarskapsstilar väntar flera utmaningar framtidens chefer. För balans mellan krav och resurser och för att öka anställningsbarheten krävs en röd tråd av teori-praktik-vetenskap från utbildningar till arbetsliv. För att kompetens ska upplevas användbar är det nödvändigt att kunna använda den i vardagen inom organisationen. Organisationer behöver skapa gemensam struktur på väg mot samma mål. Magisterutbildningar ska vara utvecklande och hjälp i framtida arbetssituationer och syftet med studien var att undersöka och analysera alumnistudenters upplevda användbarhet av de, under distansutbildningen, förvärvade kunskaperna kring hållbarhet, organisation och hälsofrämjande ledarskap. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär och 13 informanter inkluderades och intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades systematiskt med tematisk innehållsanalys. Utbildningens upplägg var krävande men avgörande för informanterna. De flesta informanterna gick utbildningen för att höja kompetensen och öka meritvärdet och flera ansåg att kursutbudet behövde vidgas och engagemanget höjas. Utbildningen, vilken resulterade i högskoleexamen, medverkade inte till byte av arbete men däremot till förbättrad livskvalitet. Slutligen ansåg informanterna det viktigt att vara en närvarande, kommunikativ och utvecklingsbar chef, som tar tillvara medarbetarnas kompetens. Dock lyftes omodern organisation och bristande resurser som hämmande. Informanterna belyste sin upplevda svårighet att använda de teoretiska kunskaperna i praktiken, en kunskap som bäst fås då arbete och studier utförs parallellt. I takt med utbildningens stigande ålder uppfattades alumnistudenterna mer kritiska och behov av utveckling av magisterprogrammet uppgavs av desamma.