This thesis tries to define factors that impact upon the feeling of exclusivity for users on travelorganizers websites. We have identified seven key factors that we believe impact this feeling andthose factors are newsletters, special offers/auxiliary services, registration/limited information,price, limited number of seats on a journey, deals for members and personal service. To researchthis we have conducted a questionnaire and performed interviews with people that are familiarwith travel organizers websites. To create an understanding for the results we have studied usercenteredweb design, affective design and the meaning of pictures. The results show that personalservice and price are important factors to make users feel that they get their requirements andwishes met. Newsletters and special offers/auxiliary services on the other hand are seen by mostas spam and do not impact the feeling of exclusivity because it is being sent to anyone who signsup for it.

<p>CML Data AB is a small IT-company that offers complete IT-solutions adjusted to the needs of the customers. It is hard for the employees to bring all necessary papers, files and software when visiting a customer. They also have difficulties planning their daily work and to keep track of each other, because of the lack of a shared calendar.</p><p>The purpose of this report is to answer the following questions:</p><p>- How do you develop a centralized information system for CML Data AB where it is possible for the employees to gain access to files, plan their days and where the customers can get access to relevant information?</p><p>- How do you develop an information system that is easy to manage?</p><p>- How do you make it easier for the employees at CML Data AB to update their homepage?</p><p>We discussed the problems and the future information system with the employees and were able to establish a set of needs and requirements which we then used as a foundation during the software development. We used user centered system design during the whole process and focused a lot on usability and interaction design.</p><p>The project resulted in a stylistically pure and user friendly portal. The portal can be used to access and upload files and plan the daily work. It can also be used for administration of the homepage and the portal users.</p> / <p>CML Data AB är ett teknikintensivt och renodlat IT-företag som skräddarsyr helhetslösningar anpassade efter kundens behov. CML Data AB kan sägas fungera som en extern IT-avdelning för företag. Mycket av arbetet sköts ute hos kunder och man får ofta åka ut på uppdrag med kort varsel. Det är då svårt att få med sig de nödvändiga filer, dokument och programvaror som krävs. Företaget saknar även en gemensam kalender där det dagliga arbetet kan planeras.</p><p>För att få en bättre inblick i företagets verksamhet och för att få fram de förändringsbehov som fanns gjordes en FA/SIMM-analys. Denna analys visade att CML Data AB var i behov av ett centraliserat informationssystem med möjlighet att ladda upp och hämta filer, samt en kalender för att underlätta planeringen av det dagliga arbetet.</p><p>Det kunde också konstateras att företagets hemsida behövde förnyas och göras lättare att uppdatera och förändra.</p><p>Examensarbetets frågeställningar fastställdes till följande:</p><p>- Hur utvecklar man ett centraliserat informationssystem åt CML Data AB där det går att planera sitt arbete, få åtkomst till filer och där kunder kan komma åt relevant information?</p><p>- Hur utvecklar man ett centraliserat informationssystem åt CML Data AB som är enkelt och smidigt att administrera?</p><p>- Hur gör man det lättare och mindre tidskrävande för de anställda på CML Data AB att uppdatera hemsidan?</p><p>Tillsammans med de anställda på företaget togs de krav och behov fram som fanns på informationssystemet. Utvecklingsarbetet skedde med stöd av användarcentrerad systemdesign och fokuserade mycket på användarvänlighet och interaktionsdesign. Innan programmeringen tog vid framställdes ett antal prototyper som de anställda fick ha synpunkter på. Ett par av dessa prototyper godkändes och låg som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.</p><p>En accessdatabas ligger till grunden för informationssystemet som utvecklats i Visual Studio .NET med hjälp av programmeringsspråket Visual Basic .NET och serverspråket ASP .NET.</p><p>Arbetet resulterade i en portal med ett stilrent och användarvänligt gränssnitt. Från portalen går det att hämta och ladda upp filer, det går även att planera arbetsveckan och få information om vart de anställda befinner sig genom den gemensamma kalendern. Portalen har även en enkel och lättnavigerad administrationsdel där det går att uppdatera, ta bort och förändra den information som finns i portalen. Från administrationsdelen kan man också uppdatera och förändra den nydesignade hemsidan. Genom ett enkelt WYSIWYG-gränssnitt kan man lätt uppdatera och lägga till bilder och texter på hemsidan. Det finns också funktioner för att lägga till helt nya sidor och för att lägga till nyheter på hemsidan.</p>

I dagsläget är en stillasittande livsstil med inget eller endast litet inslag av fysisk aktivitet vanligt förekommande. Med sin slogan – Inspiring all generations – vill HAGS Aneby AB bjuda in alla generationer till fysisk aktivitet genom sina produkter inom lek, sport och fitness. Genom att styrka idén om utomhusgym kan den fysiska aktiviteten ökas – användare ska vilja använda utomhusgym och kunder ska vilja köpa in utomhusgym. Önskemålet är att skapa attraktiva platser som stödjer fysisk aktivitet och som också gör det roligt och trivsamt att röra på sig. Detta examensarbete utförs med syfte att undersöka hur HAGS Aneby AB kan erbjuda en träningslösning med utomhusgym för offentlig utemiljö, samt undersöka vilka önskemål om utomhusgym potentiella användare har. Målet med arbetet är att formulera en kravställning baserad på insamlade användarönskemål för utomhusgym, för att med hänsyn till denna kravställning ta fram ett koncept för en ny träningslösning. Konceptet innehåller förslag på utformning av ett nytt utomhusgym med träningsredskap för den i arbetet valda målgruppen motionären samt därtill förslag på tillbehör, tjänster och samarbetsmöjligheter med aktörer relaterade till utomhusgym. Genom en användarundersökning samlas potentiella användares önskemål om utomhusgym in. Önskemålen analyseras och formuleras till krav. Med hjälp av experter inom områdena träning och hälsa tas förslag på träningsredskap fram för att passa motionären. Redskapen utvärderas med hjälp av personer från den avsedda målgruppen. Redskap som kan finnas på ett utomhusgym utformat för motionären är: boxar, slyngor, dragapparat, lyftredskap, joystick, chinsredskap, dipsredskap, armgång, balansplatta, klätterställning, magbänk och låga stänger. Ett förslag på en helhetslösning som inkluderar utomhusgym och tjänster tas fram för att möta de identifierade behoven hos användarna. Genom tjänster riktade mot användarna tillhandahålls information och olika funktioner genom mobilapplikationer, hemsidor, webbportaler och fysiska skyltar på utomhusgymmen. Dessa tjänster utformas i samarbete med de experter inom träning och hälsa som användarna litar mest på. Därtill föreslås servicetjänster riktade mot HAGS kunder som en möjlighet för HAGS att garantera kvalitet och säkerhet på sina utomhusgym. / Today a lifestyle with little or no physical activity is very common. With the slogan – Inspiring all generations – HAGS Aneby AB want to invite all generations to physical activity and movement with their playgrounds and sport and fitness products. By strengthening the idea of outdoor gyms the amount of physical activity can be increased. Users shall want to use outdoor gyms and customer shall want to buy outdoor gyms. The desire is to create attractive places which support physical activity and which also makes it fun and anjoyable to be physically active. This master thesis has been executed with the purpose to investigate how HAGS Aneby AB can provide a training solution for outdoor gyms in public outdoor environments and also to investigate what demands potential users of outdoor gyms have. Tha aim of the thesis is to formulate a specification of requirements based on collected user demands for outdoor gyms, and with consideration to the specification develop a concept for a new training solution. The concept contains suggestions on the development of a new outdoor gym with training equipment for a chosen target group as well as suggestions on accessory equipment, services and potential cooperational opportunitys with other actors on the market. By executing a user study, users demands about outdoor gyms are collected. The demands are then analysed and formulated to requirements. With help from experts in the field of training and health, suggestions on equipment for training at an outdoor gym is generated to fit the chosen target group. The training equipment is evaluated with help from people from the user target group. Training equipment that could be in an outdoor gym for the chosen target group is: boxes, suspension training straps, cable machine, lifting equipment, joystick, chin rack, dips rack, monkey bars, balance board, climbing equipment, sit-up bench and low bars. A concept for a holistic solution which includes outdoor gyms and additional services is developed to meet the identified user requirements. By services developed with the users in mind, information and different functions is provided through mobile applications, web pages and signs at the location of the outdoor gym. These services are developed in cooperation with the experts in training and health that the users trust the most. By maintenance services offered to their customers HAGS can guarantee quality for and safety at their outdoor gyms.

Regeringens målsättning är att Sverige ska vara världsledande inom e-hälsa 2025. IT-utvecklingen inom vården innebär möjligheter att effektivisera processer som kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter.  Digitala lösningar inom vården kan effektivisera verksamheter, sänka kostnader, öka delaktigheten och stödja kommunikation mellan patient och verksamheter.     Cambio Healthcare Systems AB har idag ett vårdinformationssystem med bland annat funktionen Messenger, en meddelandefunktion mellan vårdpersonal. Cambio vill nu undersöka möjligheterna att vidareutveckla Messenger för interaktion mellan patient och vårdpersonal. Syftet med denna studie är att ta reda på hur man från vårdperspektivet ser på detta.       De frågeställningar som studien utreder är: Vilka inställningar finns till att involvera Messenger som interaktionsmetod mellan patient-vårdpersonal? Hur vill vårdpersonalen arbeta kring patientkommunikation i COSMIC? I vilka sammanhang är det relevant att kommunicera med patienter via meddelanden? Hur bör patientmeddelanden presenteras i COSMIC?     Studien har antagit en kvalitativ ansats där data samlats in med yrkesverksamma personer inom vården. Datainsamlingen i studien bestod av intervjuer, observationer och tidigare transkriberat material från Cambio. Totalt består studien av tolkningar utifrån 22 yrkesverksamma personer inom vården. Resultaten presenteras som uppkomna teman och kategorier genom en tematisk analys.     Vårdpersonalen ställer sig positiva till att involvera Messenger som interaktionsmetod mellan patient-vårdpersonal men betonar att endast om det görs på rätt sätt. Det får inte bli ännu en inkorg utöver det som idag redan finns, men att ha allting inom COSMIC vore såklart fördelaktigt. Om en meddelandefunktion interageras i COSMIC ska detta presenteras på ett annat ställe än det redan befintliga. Det man måste lösa är hur det ska interageras utan att bli en ytterligare arbetsbelastning för vårdpersonalen. Det måste även göras tydliga ramar kring vilka typer av information som ska gå via meddelanden, fördelaktiga ärenden via meddelanden var enligt studien tidbokningar, receptförnyelser och uppföljningar med patienter. Utifrån studiens resultat dras även slutsatsen att det första steget bör vara att koncentrera sig på en funktion som endast tillåter vårdpersonalen att initiera patientkontakt samt kunna skicka information till patienter digitalt men att patienten inte kan ta den första kontakten.

Syftet med projektet var att utveckla ett designkoncept för Monitor. Monitor är ett hjälpmedel för personer med nedsatt hörsel eller dövblindhet som utvecklats av Pariception AB. Projektets problemställning omfattade att ta fram en design som var användarvänlig, ergonomisk, användarcentrerad och anpassad till Pariception som varumärke. Projektet omfattade utvecklingen av ett designkoncept. Projektet omfattade inte tillverkningen av en fungerande prototyp. För att ta fram ett designkoncept för Monitor genomfördes de första stegen i en generell designprocess. Designprocessens olika steg var: planering av projekt, förstudie, konceptutveckling och utvärdering. I förstudien visades att semantik, sensoriska funktioner och taktil interaktion var väsentliga faktorer för att ta fram en användarvänlig design för personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning. Utifrån den fakta och information som samlats i förstudien formulerades produktens krav och behov i en designspecifikation. Designspecifikationen var ett styrande dokument genom projektet och användes som underlag vid konceptutvärderingen. Konceptutvecklingen resulterade i fyra designkoncept för Monitor. Koncepten visualiserades med tredimensionella skissmodeller och renderingar. Samtliga koncept uppfyllde majoriteten av de krav och behov som ställts upp i designspecifikationen, däremot var det ett av designkoncepten som i utvärderingen uppnådde kraven och behoven för Monitor till en högre grad. / The aim of the project was to develop a design concept for Monitor. Monitor is an aid developed by Pariception AB for people with impairment of hearing or deaf-blindness. The problem was that the design concept had to be user friendly, ergonomic, human centered and adapted to Pariception as a trademark. The project involved the development of a design concept. It did not involve the production of a working prototype. To create a design concept for Monitor, the first stages in the general design process was performed. The stages in the design process were: planning, pilot study, concept development and evaluations. The pilot study showed that semantics, sensory functions and tactile interaction were the most essential factors in the development of a user-friendly design for people with a combined impairment of hearing and sight. Based on the facts and information that was discovered in the pilot study, a design specification containing requirements and needs for Monitor were created. The design specification was a governing document during the project and was the foundation of the evolution of the design concepts. The stage for concept development resulted in four design concepts for Monitor. The concepts were visualized by three-dimensional sketches and renderings. All concepts met the majority of the requirements and needs for Monitor. However, one of the design concepts was proved in the evaluations to be the most suitable for Monitor.

Rapporten presenterar ett arbete som har haft som fokus att undersöka vilka designriktlinjer som bör vägleda formgivningen av en mobilapplikation för self-monitoring, om syftet är att stödja människor med bipolär sjukdom. Arbetets frågeställning har undersökts genom ett användarcentrerat designarbete vilket inneburit att människor med diagnosen bipolär sjukdom inkluderats och därigenom haft möjlighet att uttrycka sitt perspektiv. Processen har baserats på metoder inom området för User Experience Design där arbetsprocessen innefattat utveckling av en pappersprototyp, konceptutforskning med tillhörande intervju, storyboards samt designriktlinjer. Som en avslutande del har tre mobilapplikationer, vilka marknadsförts som verktyg för self-monitoring av humör, utvärderats utifrån de inom examensarbetet utvecklade designriktlinjerna. Utvärderingen visade på stora brister vilket indikerar att behoven hos de användare som lever med bipolär sjukdom inte tillfredsställs genom de mobilapplikationer som finns tillgängliga på marknaden. Arbetets främsta bidrag är de slutgiltiga designriktlinjerna: 1) Påminn om viktiga aktiviteter; 2) Den sociala och privata användaren; 3) Förstå och motiveras; 4) Det personliga verktyget samt 5) Lättare än en dagbok, som uppmärksammar vilket innehåll en mobilapplikation för self-monitoring bör tillhandahålla för att vara till nytta för användare med bipolär sjukdom.

Detta arbete har utförts med syftet att ta reda på hur området "designa för olikheter" kan integreras med personas, för att öka användbarheten i ett intranät. "Designa för olikheter" anser att systemdesigners ska ta hänsyn till att alla människor är olika. Personas är fiktiva personer som håller systemdesigners fokuserade på användarna under hela systemutvecklingsprocessen. För att uppnå syftet med rapporten har målet varit att utveckla integrerade användarprofiler (personas integrerat med "Designa för olikheter"), som ett hjälpmedel vid projektet att utveckla Högskolan i Skövdes studentportal. Ett samarbete utfördes med projektteamet för att skapa integrerade användarprofiler som representerar alla potentiella användarna för studentportalen. Tre integrerade användarprofiler togs fram som sedan granskades av projektgruppen och representativa användare. Granskningen visade att de integrerade användarprofilerna representerade atypiska användare och därav uppnått sitt syfte. Det främsta bidraget med detta arbete är att integrerade användarprofiler hjälper till att skapa användbara system för både atypiska och typiska användare. / Utveckling av HS studentportal

I denna studie har författaren undersökt hur ett medelstort företag gick tillväga vid framtagan-det av ett produktionssystem och jämfört processen med de teorier och riktlinjer som finns för användarcentrerad systemdesign. Studien har genomförts baserat på litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer. Intervjuobjekten har utsetts tillsammans med handledaren, tillika linjechef för utvecklings-gruppen, på företaget för att redovisa olika perspektiv på utvecklingsarbetet. I resultatavsnittet presenteras utvecklingsprocessen med en modell av flödet tillsammans med en beskrivande text. Genom interna instruktioner för utveckling av datoriserade system anslu-ter företaget bl.a. till olika teorier inom användarcentrerad systemdesign. I det studerade ut-vecklingsprojektet var olika användare inledningsvis med informellt och allteftersom systemet växte så fick de vara med och göra acceptanstester och utvärderingar innan nya uppdateringar skulle släppas. Slutsatsen av studien är att flera inslag av användarcentrerad systemdesign applicerats i ut-vecklingsarbetet i företaget vilket sammantaget gör att användarnas synpunkter tagits tillvara. Dock följer företaget inte någon speciell metod inom området vilket sannolikt skulle förbättra utvecklingsprocessen i framtida projekt.

Sammanfattning Syfte: Undersökningen har ämnat kartlägga resonemanget hos systemutvecklare angående användarmedverkan vid systemutveckling både i fråga om hur det används och hur synen på användarmedverkan ter sig. Med begreppet användarmedverkan syftas i denna studie all inblandning av användare vid utvecklingsprocessen från start till slut samt eventuellt efterarbete. Med användare menas både slutanvändare som kund och annan lämplig person som kan vara potentiell användare och som inte är en medlem av utvecklingsteamet. Inriktningen har varit på utvecklare inom konsultföretag i Örebro som arbetar med systemutveckling. Metod/ansats/frågor: En kvalitativ ansats har utförts där fyra huvudkategorier av frågor har ställts upp för respondenterna i semi-strukturerade intervjuer. De fyra kategorierna är som följer: hur det arbetas med användarmedverkan, varför det arbetas på angett sätt, hur det har arbetats med användarmedverkan tidigare samt hur det skulle vara önskvärt att arbeta under idealtypiska förhållanden. Analysmetoden av de utförda intervjuerna har ställts mot ett ramverk av kategorier som även byggt upp intervjufrågorna. Det sammanställda resultatet har jämförts med tidigare forskning om användarmedverkan och med fallstudier kring användarcentrerade ansatser i företag som arbetar med systemutveckling. Resultat: Konsulterna ansåg att användarmedverkan är väldigt viktigt vid systemutveckling men upplever att de inte har möjlighet att jobba med användarmedverkan i den utsträckning de önskar. De anser dessutom att kunden prioriterar bort användarmedverkan i vissa delar av utvecklingen.

Vid utveckling av elektroniska läromedel är användbarhet en viktig faktor. Vad som är användbart är beroende av användarens behov och förutsättningar och läromedel har ofta en heterogen målgrupp. Målet med den här undersökningen har varit att besvara frågan hur e-läromedel kan användbarhetsanpassas för olika lärstilar. Undersökningen har genomförts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer med läromedelsförlag. Delar av Dunn &amp; Dunns lärstilsmodell, specifikt sinnespreferens och informations­bearbetning, har relaterats till aktuella riktlinjer för användbarhet i e-läromedel. Undersökningen har visat att anpassningsbara läromedel gynnar användbarheten samt att studier som anpassas till individuell lärstil ger bättre resultat. Den visar också att beteende och lärstil förändras med åldern. E-läromedel kan individanpassas genom att innehålla flera olika vägar till lärandemålen och tillåta användarna att välja och strukturera sin egen lärmiljö utifrån dem. Läromedelsutvecklare behöver ta hänsyn till både teknisk användbarhet (hantera plattformen) och pedagogisk användbarhet (lära sig innehållet). Genom att införliva metoder som passar för såväl visuell, auditiv, kinestetisk och taktil sinnespreferens som för analytisk respektive holistisk informations­bearbetning kan läromedel ge ett mer heltäckande stöd för användar­gruppens inlärning. Samtidigt behövs balans och restriktion för att inte överbelasta användarna med inställningsmöjligheter. Gränssnittet bör vara intuitivt och konsekvent, för att inte ta fokus från innehållet, materialet bör delas upp, för att minska den kognitiva belastningen och användarna behöver känna kontroll över lärmiljön, för att stärka motivationen. Läromedelsförlagen har redan idag goda erfarenheter av att satsa på mångsidighet och lärstilsmodeller kan bidra med struktur och balans för att se till att ingen aspekt missas. / When developing electronic learning applications, usability is an important factor. What is useful depends on the user's needs and abilities. Learning applications often have a heterogeneous target group. The aim of this thesis was to answer the question of how e-learning applications can adapt usability for different learning styles. The survey was conducted by means of literature studies and interviews with educational publishers. Parts of the learning style model by Dunn &amp; Dunn, specifically perceptual preference and information processing, have been related to the current guidelines for usability of e-learning applications. The survey has shown that customized learning applications favor usefulness and that studies tailored to individual learning style have better results. It also shows that the behaviors and learning styles change with age. E-learning applications can be individually adjusted by containing several different paths to learning outcomes and allowing users to select and structure their own learning environment. Developers of e-learning applications need to consider both the technical usability (managing the platform) and pedagogical usability (learning the content). By incorporating methods that are suitable for both visual, auditory, kinesthetic and tactile preference and for analytic and global information processing, the educational application can provide a more complete support for the user-group's learning process. Meanwhile, balance and restriction is needed in order to not overwhelm users with options. The interface should be intuitive and consistent, so as not to detract from the content. The material should be divided, in order to reduce the cognitive load. Users need to feel in control of the learning environment, to strengthen motivation. The study shows that educational publishers already have good experience from prioritizing versatility. Adapting learning style models can help with structure and balance to ensure that no aspect is overlooked. / <p>Godkännandedatum: 2014-06-24</p>