Within system development users have rarely been involved or received much attention during the development. Most of the times, the primary focus within system development lies on insuring functionality, rather than making the system usable. The literature specifies that a non user-centered approach can contribute to a product with low usability, which can lead to an ineffective and unsatisfactory experience for the end users. The purpose of this thesis is to begin an investigation to see if the use of non user-oriented system development methods is a possible cause of low usability in the final system. To achieve the purpose of this thesis, we have conducted a case study. Within the case study we examined the usability of a time reporting system. The case study included seven minor studies; an investigation concerning the development of the system, an expert evaluation of the system, interviews and observations of users, developed paper prototypes and executable prototypes, both which user testing was performed on. The result of this study shows that by working with user-entered methods, the usability in the time reporting system increased after the design had been revised. This study is therefore another example of that systems developed with user-centered system development methods have higher usability than systems developed not user-centered. / Inom systemutveckling har användare sällan varit involverade eller fått större uppmärksamhet under utvecklingsarbetet. Fokus ligger ofta på att systemet ska ha en viss funktionalitet snarare än att det ska vara användbart. I litteraturen anges att brist på användarcentrering kan bidra till en produkt med låg användbarhet, vilket kan innebära en ineffektiv och otillfredsställande upplevelse för slutanvändarna. Syftet med denna uppsats är att påbörja en undersökning för att se om användandet av icke användarcentrerade systemutvecklingsmetoder är en möjlig orsak till låg användbarhet hos det färdiga systemet. För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en fallstudie. Denna fallstudie innebar att undersöka användbarheten i ett tidrapporteringssystem. Fallstudien innehöll sju delstudier; en undersökning av hur utvecklingen av systemet gick till, en expertutvärdering av systemet, intervjuer och observationer av användare, framarbetade pappersprototyper och en framarbetad klickbar prototyp vilka bägge det utfördes användartester på. Resultatet av denna studie visar att användbarheten i tidrapporteringssystemet ökade efter att designen blivit omarbetad med hjälp av användarcentrerade metoder. Denna studie är därför ännu ett exempel på att system utvecklade med användarcentrerade systemutveckling-smetoder har högre användbarhet än system utvecklade icke användarcentrerat.

Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna vid systemutveckling. Genom att använda användarcentrerad systemdesign kan det bidra till bättre system både ur teknisk- och användarsynpunkt. Det är av stor betydelse att de användare som tas ut vid användarcentrerad systemdesign representerar användargruppen. Användarcentrerad systemdesign är en process som fokuserar på användare och användbarhet genom hela utvecklingsprocessen och vidare genom hela livscykeln. Detta arbete syftar till att undersöka vilka kriterier som utvecklare använder sig av för att ta ut användare vid angreppssättet användarcentrerad systemdesign. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie och ett antal intervjuer.

Vem avgör vad som är bra användbarhet? Och hur lyckas man bibehålla det genom ett helt program? Dessa frågor och många fler ställdes när arbetet med utformningen av den nya designen startades. Meningen var att ta reda på vad som gäller idag och vad som är intressant för framtiden i frågan om användbarhet. Genom en grundlig analys av designen i programmet SEBS (System Economy Business System) tillsammans med ett flertal andra liknande program har flera problemområden identifierats och motiverats med hjälp av teorier från författare och ISO standarder (International Organisation for Standardization). Uppgiften har en ganska abstrakt natur och ger inte självmant upphov till gedigna praktikfall som lätt presenteras. Trots det blev ett nytt gränssnitt och nya riktlinjer framtagna och arbetssättet och tankarna bakom finns väl dokumenterade. Resultatet måste analyseras av någon som förstår större delen av innebörden i den teoretiska bakgrunden som är presenterad. Resultaten som arbetet skapade gav en djup insikt i svårigheten att framställa programvara som är tilltalande och effektiv. Det är en utmaning många skulle backa för att ta om de visste vad den innebar. Arbetet det innebär kämpar precis som alla projekt där flera människor deltar med att få alla att dra åt samma håll. Det finns inget konkret att satsa på utan alla måste lyssna och försöka samlas kring en vision som symboliserar det kommande resultatet. Hjälpmedel för detta presenteras i rapporten, för det finns fler poänger med att låta verktygen få finnas till hands för mer än bara sammanhållningen. De kan även väcka nya sätt att prata om slutanvändare och hur man ska förhålla sig till dem. / Who decides whether a design is user friendly or not? And what is the trick to maintain that type of design throughout the whole program? These and many more questions were asked when the work with the report were about to begin. The plan is to find out what is relevant for design today and what will be interesting to know about in a present future. Through a fundamentally analysis of the design in the program SEBS (System Economy Business System) together with a number of similar programs, several problem areas has been discovered and motivated by references to different authors and ISO standards(International Organisation for Standardization). Since this task has an abstract nature it does not provide the authors with good case studies that easily can be presented and discussed. Despite that, a new user design has been created and new guidelines for future design have been drawn. The work gained a deep understanding for the difficulties that comes with software manufacturing and a belief that most people would back of if they knew what was waiting down the line in this type of work. As always when project includes several people problems with communications and the ability to struggle at the same direction occurs. Tools to lighten this work are presented and they are not just effective to keep the group together. They can also help to find new ways to talk about the actual user of the developing program.

This thesis deals with an iterative user-centered IT-development project in a bank setting. The aim is to present a solution for deployment of future Internet banking for small businesses. The project features a design of IT-related concepts and ideas with a strong emphasis on scenario-based design and the usage of patterns as a documentation tool. The project plan featured an iterative framework and was carried out by a group of designers in collaboration with a reference group representing the future users of the system. This group consisted of company managers and bank employees, all from the small town of Åtvidaberg in Sweden. The method used in the development process was Scrum. A total of three sprints were completed with user meetings at the end of every sprint. In these meetings, focus groups were utilized to obtain information from the users. Throughout the process patterns were used to document important concepts and ideas as well as to create project outlines. In meetings with the reference group there was extensive usage of scenario based design. The outcome of the project was a prototype demonstrating some of the desired functions in the future software as well as a large pattern map showing the entire project as a whole with all the concepts and ideas that were discovered during the process. Patterns were successfully used for documentation as well as development and helped to enhance the communication within the group of designers. Also, scenario based design worked well in the context to bridge the gap between developers and users throughout the project.

Det här arbetet preciserar ett problem utifrån ett problemområde som faller inom ramen för användarcentrerad design. Den preciserade problemformuleringen är: I vilken utsträckning kan ett gränssnitt göras användbart genom prototyping, aktiv användarmedverkan och iterativ utveckling genom användningen av en modifierad version av ISO 13407 standarden som ett utvecklingsramverk? Den här frågeställningen har tillämpats och avgränsats till ett pekskärmsgränssnitt vid namn Navigator som är utvecklat av Asko. Resultaten visar att de gränssnittsprototyper som har skapats är användbara. Vidare visar resultaten även att det inte är tillräckligt att enbart använda tre nyckelprinciper för användarcentrerad design i syfte att uppnå användbarhet.

Syftet med det arbete som ligger bakom denna uppsats har varit att undersöka hur kommunala e‐tjänster kan utvecklas användarcentrerat. Denna uppsats redovisar tankar kring systemutveckling baserad på användartester, men också tankar kring arbetssättet hos den avdelning som tillhandahöll en e‐tjänst att utvärdera med hjälp av målgruppen. Karlstads e‐kontor arbetade 2015 med en ny e‐tjänst, Ansökan om ekonomiskt bistånd, på uppdrag av Arbetsmarknads‐ och socialförvaltningen (ASF) i Karlstad och Kristinehamn. Innan den nya e‐tjänsten lanserades tog jag på mig uppdraget att utföra användartester för att hitta möjliga användbarhetsproblem i information, gränssnitt mm. Uppsatsen redovisar kortfattat resultatet samt reflektioner i relation till en tidigare framtagen mall för användartest av kommunala e‐tjänster. I uppsatsen diskuteras också vad användarcentrerad systemutveckling borde innebära. Jag har senare sett att bara ett par av mina rekommendationer har följts. Likaså har rekommendationer från en tidigare utvärdering bara delvis följts. I uppsatsen jämförs e‐ kontorets arbete med principer för användarcentrerad systemutveckling som framförts av vissa svenska forskare. Även om någon undersökning av beslutsdokument etc. inte har gjorts., står det ändå klart att jämförelsen visar att e‐kontoret inte kan sägas jobba användarcentrerat.

Denna uppsats avser att belysa frågan varför prototyper är ett viktigt verktyg i en utvecklingsprocess av ett mobilt system. Fördelar och nackdelar som verktyget kan innebära behandlas och olika tillvägagångssätt beskrivs. Arbetet med detta baseras i ett praktiskt utvecklingsprojekt på IT-kunsultföretaget Citerus. Projektuppgiften var där att genom en informationflödesanalys definiera olika flaskhalsar i informationsflödet på olika hotell för att sedan föreslå ett effektiviserande system. Projektet koncentrerades vidare på städpersonalen och deras arbete. Utifrån fortsatta studier föreslogs ett mobilt system som ger städpersonalen information för att lättare och effektivare göra sitt jobb. I flera olika forskningsdiscipliner som berör design och systemutveckling förespråkas ett utvecklingssätt med hjälp av prototyper. Då utveckling för mobila tjänster på olika sätt upplevs som mer krävande konstateras att det här ställs högre krav på prototypingförfarandet. Att hämta ytterligare kunskaper om prototyping från området för industridesign föreslås.

This study aimed to evaluate how a website can be improved for a better user experience. The website this study evaluates belongs to a hair salon, which at the time of the study had a design that did not match the appearance of the salon. The problem was that the website did not justify the business of the salon. By using both qualitative and quantitative methods user needs and preferences could be identified to develop a prototype of a new website. The quantitative method used was a survey which provided answers about functionality and preferences. The qualitative method was a Think Aloud test, which was performed in the hair salon, the users were asked to talk about the atmosphere in the salon and compare it to the atmosphere of the website. With the data gathered through these methods we could compile a result and an analysis, which was used to develop a prototype. We found that users tend to value basic information about the hair salon in combination with factors which increase recognition and credibility. The empirical data on functionality and customer experience of the salon allowed us to develop a prototype that meetsuser needs. The aim of the prototype is to reflect the design of the salon on the web.

Utformningen av grafiska kommunikationshandlingar grundar sig ofta på en grafisk designers konstnärliga och intuitiva förmåga, vilket skapar litet till inget utrymme för inkludering av användaren i utvecklingen av en designlösning. Samtidigt tar användarcentrerade metoder en allt större plats inom design och designforskning, ett område där grafisk design verkar ligga efter andra designpraktiker. Denna uppsats bygger på frågeställningen: hur kan grafiska designers inkludera användare som medskapare i en designprocess? Uppsatsen utforskar tillämpningen av användarcentrerade designmetoder och syftar till att utveckla kunskap om hur en grafisk designer kan samarbeta med sina användare i utvecklingen av en grafisk designlösning. Genom tillvägagångsätt såsom Participatory Design och Co-design anordnades en sammankomst för gemensam utforskning av gränssnittsdesign. Designdrivna aktiviteter för kunskapsproduktion tillämpades i medskapandet med potentiella användare. Undersökningen visar på att användarna kunde känna sig som medskapare av information, men att ytterligare utveckling av workshopens aktiviteter är aktuellt för att de ska känna sig som medskapare av en artefakt. Undersökningen påvisar också att kunskapsutveckling krävs för att den grafiska designern ska ha den kompetens som behövs för att utforma och leda en sammankomst för gemensam utforskning, vilket kan ske om liknande användarcentrerade designmetoder introduceras redan under studietiden. / Graphic design concepts often seem to rely on the graphic designers’ artistic talent and intuitive abilities, offering little to no space for including end-users in the graphic design process. At the same time, human centered design is at a peak of interest within the field of design research, an aspect in which graphic design seems to be lagging behind. The research question in this essay is `how can graphic designers include end-users as co-creators in a design process?´. The essay explores the practice of human centered design and aims to develop knowledge about how graphic designers can collaborate with end-users in the development of graphic design concepts. Through approaches such as Participatory Design and Co-design a workshop within collaborative exploration was arranged and held. Design driven activities for the production of knowledge were explored. The study shows that the end-users were able to feel like co-creators of information, but that further development of the activities applied in the workshop is needed for the end-users to feel like co-creators of an artefact. The study also shows that in order for the graphic designer to be able to arrange and facilitate a workshop for collaborative exploration, the graphic designer needs further knowledge about human centered design. This knowledge could be provided during the time of study.

En stor del av Sveriges befolkning är idag dåligt förberedda för hur ett längre strömavbrott hade påverkat kylda livsmedel. Även fast det finns torkade och konserverade livsmedel så är majoriteten fortfarande beroende av sina kylskåp. För att hitta en lösning på problemet har tre designexperiment genomförts. Genom utförliga probes och djupdykande intervjuer lades grunden för dels hur människor använder sina kylskåp men även hur en eventuell lösning hade kunnat se ut. Ett kylskåp användes i studien vars temperaturprofil observerades i flera iterationer för att undersöka hur den påverkades av att dörren öppnades. Genom ett skapande i produktdesign riktas studiens kunskapsbidrag till användare och läsare. Den lösning som designades blev en portabel frysbox som ersätter en av de redan existerande fryslådorna i både storlek och funktion. Genom att boxen nyttjas dagligen så kommer designbidraget framförallt att underlätta för de personer som inte är förberedda inför ett strömavbrott. / A large part of Sweden’s population today is poorly prepared for how a prolonged power outage would have affected chilled food. Even though there are dried and canned foods, the majority are still dependent on their refrigerators. To find a solution to the problem, three design experiments were performed. Through detailed probes and in-depth interviews, the foundation was laid for how people use their refrigerators, but also what a possible solution could have looked like. A refrigerator was used in the study whose temperature profile was observed in several iterations to investigate how it was affected by the opening of the door. Through a creation in product design, the study’s knowledge contribution is directed to users and readers. The solution that was designed was a portable freezer box that replaces one of the already existing freezer drawers in both size and function. By using the box on a daily basis, the design contribution will especially make it easier for those people who are not prepared for a power outage.