<p>Det här arbetet preciserar ett problem utifrån ett problemområde som faller inom ramen för användarcentrerad design. Den preciserade problemformuleringen är: I vilken utsträckning kan ett gränssnitt göras användbart genom prototyping, aktiv användarmedverkan och iterativ utveckling genom användningen av en modifierad version av ISO 13407 standarden som ett utvecklingsramverk? Den här frågeställningen har tillämpats och avgränsats till ett pekskärmsgränssnitt vid namn Navigator som är utvecklat av Asko. Resultaten visar att de gränssnittsprototyper som har skapats är användbara. Vidare visar resultaten även att det inte är tillräckligt att enbart använda tre nyckelprinciper för användarcentrerad design i syfte att uppnå användbarhet.</p>

<p>Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna vid systemutveckling. Genom att använda användarcentrerad systemdesign kan det bidra till bättre system både ur teknisk- och användarsynpunkt. Det är av stor betydelse att de användare som tas ut vid användarcentrerad systemdesign representerar användargruppen. Användarcentrerad systemdesign är en process som fokuserar på användare och användbarhet genom hela utvecklingsprocessen och vidare genom hela livscykeln. Detta arbete syftar till att undersöka vilka kriterier som utvecklare använder sig av för att ta ut användare vid angreppssättet användarcentrerad systemdesign. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie och ett antal intervjuer.</p>

<p>Vem avgör vad som är bra användbarhet? Och hur lyckas man bibehålla det genom ett helt program? Dessa frågor och många fler ställdes när arbetet med utformningen av den nya designen startades. Meningen var att ta reda på vad som gäller idag och vad som är intressant för framtiden i frågan om användbarhet.</p><p>Genom en grundlig analys av designen i programmet SEBS (System Economy Business System) tillsammans med ett flertal andra liknande program har flera problemområden identifierats och motiverats med hjälp av teorier från författare och ISO standarder (International Organisation for Standardization).</p><p>Uppgiften har en ganska abstrakt natur och ger inte självmant upphov till gedigna praktikfall som lätt presenteras. Trots det blev ett nytt gränssnitt och nya riktlinjer framtagna och arbetssättet och tankarna bakom finns väl dokumenterade. Resultatet måste analyseras av någon som förstår större delen av innebörden i den teoretiska bakgrunden som är presenterad.</p><p>Resultaten som arbetet skapade gav en djup insikt i svårigheten att framställa programvara som är tilltalande och effektiv. Det är en utmaning många skulle backa för att ta om de visste vad den innebar. Arbetet det innebär kämpar precis som alla projekt där flera människor deltar med att få alla att dra åt samma håll. Det finns inget konkret att satsa på utan alla måste lyssna och försöka samlas kring en vision som symboliserar det kommande resultatet. Hjälpmedel för detta presenteras i rapporten, för det finns fler poänger med att låta verktygen få finnas till hands för mer än bara sammanhållningen. De kan även väcka nya sätt att prata om slutanvändare och hur man ska förhålla sig till dem.</p> / <p>Who decides whether a design is user friendly or not? And what is the trick to maintain that type of design throughout the whole program? These and many more questions were asked when the work with the report were about to begin. The plan is to find out what is relevant for design today and what will be interesting to know about in a present future. Through a fundamentally analysis of the design in the program SEBS (System Economy Business System) together with a number of similar programs, several problem areas has been discovered and motivated by references to different authors and ISO standards(International Organisation for Standardization).</p><p>Since this task has an abstract nature it does not provide the authors with good case studies that easily can be presented and discussed. Despite that, a new user design has been created and new guidelines for future design have been drawn. The work gained a deep understanding for the difficulties that comes with software manufacturing and a belief that most people would back of if they knew what was waiting down the line in this type of work. As always when project includes several people problems with communications and the ability to struggle at the same direction occurs. Tools to lighten this work are presented and they are not just effective to keep the group together. They can also help to find new ways to talk about the actual user of the developing program.</p>

<p>På sektionen Flygsystem/Teknik på Saab Aerotech har man gedigen erfarenhet av att ta fram underhållsinstruktioner för försvarsmaktens flygande system. En mängd olika typer av underhållsinstruktioner produceras inom avdelningen. Volymen på instruktionerna är stor och revisionsfrekvensen på olika delar varierar mellan 20 gånger per år till en gång var 18:de månad. Gemensamt för alla är att de presenteras och distribueras i tryckformat. Försvarsmakten har börjat digitalisera distributionen, men då instruktionen ska användas skrivs den ut på papper.</p><p>Nu finns tekniken för att göra underhållsinstruktionerna mer intelligenta ur användarens perspektiv. Alltså att ge användaren ett effektivare och bättre verktyg. För sektionen är det mycket viktigt, inte minst ur affärssynpunkt, att följa med i teknikutvecklingen. Det är också viktigt att erbjuda kunden en produkt där all information som kan behövas finns samlad på ett smidigare sätt än i dagens system.</p><p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur en publikation kan utvecklas och förbättras genom att utnyttja interaktivitet och multimedia; beskriva vilka krav produktionen av en sådan publikation ställer på hårdvara, mjukvara och personalkompetens; samt slutligen ta fram en prototyppublikation för handdator.</p><p>Idéer om hur prototypen skulle kunna se ut utvecklades genom en användarcentrerad metod. Både slutanvändarna av publikationen samt producenterna av den analyserades liksom de bägge gruppernas uppgifter. Dessa idéer renodlades och prototypen utvecklades. Resultatet är en prototyp för hur en digital publikation kan se ut samt en beskrivning av vilka möjliga fördelar den ger användarna.</p><p>Resultaten av analysen och erfarenheterna från prototyparbetet ledde fram till en idé om hur en utvecklingsprocess för strukturerad teknisk information kan se ut, samt vilka krav detta kommer att ställa på utvecklarna.</p>

Syfte: Företag har svårt att positionera sig på webben då de misslyckas att utveckla sina webbsidor för att stödja dess varumärkesstrategi. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företag kan tillämpa designstrategi ur ett användarcentrerat designperspektiv för att stödja företagets övergripande varumärkesstrategi på webben. Kunskapslucka: Denna studie har identifierat en kunskapslucka vad gäller hur företag fastställer och verkställer designstrategi för att stödja övergripande varumärkesstrategi på webben. Metod: Studien avser att undersöka tillämpning av designstrategi genom att ta fram ett designförslag som baserats på en användarcentrerad designprocess. För att göra detta har intervjuer med experter samt expertutvärdering av webbsidor utförts för att kartlägga en billeverantörs återförsäljares domän, baserat på motsvarande strategi för köpresa som är avsedd för att leda besökaren till billeverantörens produkt- och tjänsteutbud som representeras av återförsäljare och dess webbsidor. Denna datainsamling ligger till grund för persona och kontextscenarion som översätts till identifierade krav som motsvarar produktens designstrategi. Designstrategin ligger sedan till grund för det skapande momentet i den användarcentrerade designprocessen, där iterativ design leder till förädlande av framtagna ramverksskisser till interaktiv prototyp. Resultat och slutsats: Resultatet av studien som var en framtagen interaktiv prototyp visar att användarcentrerad design som tillämpar designstrategi, genom att fastställa företagets och användarens mål och behov samt innehålls- och funktionalitetskrav, är ett alternativ som tillåter strukturerad förädling av en webbsida till den punkt att webbsidan uppfyller sin designstrategi. Resultatet visar också att beroende på hur grundlig en kartläggning är och hur välformulerad designstrategin är påverkar hur väl framtagen webbsida, vare sig det är en prototyp eller slutprodukt, uppfyller sitt syfte. / Purpose: Corporations experience difficulties positioning themselves on the web as a result of not developing their websites in a way that is inline with their overall business strategy. The purpose of this study is to explore how corporations should apply design strategy, based on a user-centered design perspective, to support their overall business strategy on the web. Originality/value: This study has identified a knowledge gap in terms of how corporations define and apply design strategy in order to support their overall business strategy on the web. Methodology: This study aims to research the application of design strategy by creating a prototype through the use of a user-centered design process. This was done by interviewing experts as well as evaluating websites, in order to explore the domain of a car manufacturers retailers, which was based on the corresponding strategy of leading the visitor to the car manufacturers offerings that are represented by the retailers and their websites. This data collection was the foundation in the creation of a persona and context scenarios that was translated into identified needs that represented the products design strategy. The design strategy in turn was the foundation for the creating phase of the user-centered design process, where iterative design lead to refining framework sketches and an interactive prototype. Findings and conclusion: The study which resulted in an interactive prototype shows that user-centered design, which applies design strategy by defining the corporations and the users goals and needs, is an alternative that allows for structured refinement to the point that the website fulfills its design strategy. The results also show that depending on how well the domain exploration is executed as well as how well the design strategy is defined will affect the resulting website and to what extent it fulfills its purpose, whether it’s is still a prototype or if it’s the end result.

Mobilapplikationer har potential till att hjälpa människor förändra vanor och beteenden av olika slag. I Sverige har vi rätt till avgiftsfri tandvård upp till 22 år och i vissa landsting erbjuds fri tandvård i ytterligare några år utöver det. Traditionellt har interventioner bestått av motiverande samtal med patienter för att motivera till bättre munhälsa, vilket gör att det kan skilja sig i hur mycket människor motiveras till att ta hand om sin orala hälsa. Den här studien syftar till att försöka besvara hur ungdomars uppfattning och attityd är om en prototyp till en mobilapplikation som är tänkt att hjälpa ungdomar att förbättra sin munhälsa genom själv-monitorering. Själv-monitorering genom mobilapplikationer kallas ofta för Personal Informatics. Dessa verktyg låter användaren observera och registrera ett eller flera beteende och därefter få informationen presenterat till sig för att förstå ens beteende bättre. En aspekt som är av stor vikt vid utvecklingen av mobilapplikationer är användarupplevelsen med dem. User Experience Design handlar om processen att försöka förbättra användarupplevelsen med produkter. Den här studien har genomförts med metoder som ofta används i en UX-designprocess, såsom skapande av prototyper och intervjuer med målgruppen. Resultatet visar inte bara åsikter från deltagare ur målgruppen, utan även vad som enligt dem ger mervärde i mobilapplikationen samt framtida utmaningar i fortsatta arbetet.

Vi människor spenderar hela våra liv med att leta efter och bestämma meningar och syften för saker. Vi gör det för att skapa en helhet av vårt liv och vår omvärld. Genom detta är det också möjligt att hitta och ta fram nya meningar och på så sätt skapa innovationer. Detta är ett synsätt inom design som kallas designdriven innovation och återfinns främst inom produktutveckling. Men varför skulle vi inte ge meningar till miljöer på samma sätt som till produkter? Denna studie undersöker därför på vilket sätt designdriven innovation kan appliceras inom området rumslig gestaltning. Detta för att kunna ge rum nya användningsområden genom applicerade syftesändringar. Gestaltningen måste dessutom kommunicera det nya syftet till användarna. Hur detta kan göras undersöks också i studien. Arbetet har utgått från ett specifikt rum, en toalett på företaget Rise Sics i Västerås, för att kunna svara på forskningsfrågan. I arbetet har metoderna platsanalys, kvalitativ intervju, designdiskussion och användartester utförts. Teorier om designdriven innovation, användarcentrerad design, färg, ljus, ljud och material har studerats. Det empiriska materialet och teorierna har sedan legat till grund för ett gestaltningsförslag till toaletten, där ett nytt tillagt syfte gestaltas och kommuniceras via den rumsliga utformningen.

In this paper we explore the relations between context and feedback generated in three user-centered evaluations of a flash-based game. Whether it’s the social context, the physical context or the degree of intrusion from the evaluator, they all contribute to the quality of the feedback received. The selection of test subjects is a narrow process, which gives the above mentioned factors different meaning. Contextual factors have shown to influence the feedback given within both usability and user-experience. The difference in feedback given to user-experience however, was shown to be influenced mostly by the social context where the selection of test-subjects and degree of involvement from the evaluator are key factors to the subjects. The test-subjects might not express vital thoughts because they don’t want to criticize the designer or intrude on the design, nor do they want to appear stupid when something is not understood.

There are several methods and models within the areas of software engineering on how to proceed during a software development process. For each of these methods and models there are benefits and drawbacks, depending on how you choose to look at them. A difference of principle between the different models is that they either advocate iterative development or not. In parts of software engineering one makes use of different methods depending on which is most fitting in a specific situation. There are several methods on how to recieve more qualitative data from the end-users during the requirement collection, but the reappearing pattern is still user centric participation, which means that the user participates more actively in part of or the entire development process. The reason for this is that the user can steer and direct the development in such a way that the user can benefit from the system being developed. The end-user is in fact the one holding all the information on how the future system shall function, knows what has to be computerized and what functions that will facilitate the workload. What will then happen if one makes use of a modern solution, such as user-centric participation, and integrate it in a problem domain on an elder model such as the waterfall model? In this research, the problem domain has been the requirements collection, since the rest of the model only considers choises regarding what modelling- and programming tools to be used. When requirement collection is in focus one is faced with the choice of several methods to use in this purpose. In this research user-centric participation has been chosen as the requirement collection method. Furthermore, to get a larger perspective on the end-users requirements and wishes, additional four metohods (observation, interview, group-discussion and survey) has been chosen. The results of this research show that this combination of model and methods has been successful. A close cooperation with the end-users has, in this case, resulted in clear requirements and mutual understanding between system developer and end-user. / Inom ämnesområdet systemutveckling finns ett flertal teorier och modeller om hur man bör gå tillväga under en systemutvecklingsprocess. För var och en av dessa modeller tillkommer för- och nackdelar, beroende på hur man väljer att se på dem. En principiell skillnad mellan de olika modellerna är dock att de antingen förespråkar iterativ utveckling eller inte. I delar av systemutvecklingen använder man sig av olika metoder beroende på vilken som passar bäst i den situationen. Det finns många metoder för hur man erhåller mer kvalitativ data från slutanvändarna vid kravinsamlingen, men det återkommande mönstret är dock användarcentrerad medverkan, vilket innebär att användaren mer aktivt deltar i hela eller delar av utvecklingsprocessen. Anledningen till detta är att användaren själv kan styra och dirigera utvecklingen på ett sådant sätt att användaren i sitt arbete kan gynnas av det system som utvecklas. Slutanvändaren är ju den som i slutändan har all information om hur det framtida systemet ska fungera, vet vad som behöver datoriseras och vilka funktioner som underlättar arbetet för denna. Vad händer då om man använder en modern lösning, som användarcentrerad design, och integrerar denna i ett problemområde på en äldre modell som vattenfallsmodellen? I denna undersökning har problemområdet varit kravinsamlingen i vattenfallsmodellen, eftersom att resten av modellen endast anses beröra val av modellerings- och programmerings verktyg. När fokus är kravinsamling ställs man inför valet av flera metoder att använda i detta syfte. I denna undersökning har användarcentrerad medverkan valts som kravinsamlingsmetod. Vidare har det tagits hjälp av ytterligare fyra metoder (observation, intervju, gruppdiskussion och enkätundersökning) för att få olika perspektiv på slutanvändarnas krav och önskemål. Resultatet av undersökningen visar att denna kombination av modell och metoder varit framgångsrik. Ett nära samarbete med slutanvändarna har i, detta fall, resulterat i klara krav och ett samförstånd mellan systemutvecklare och slutanvändare. / Samir Jahic, samirjahic@tiscali.se Selda Kocacenk, kocacenk@hotmail.com

This paper focuses on how a hairdresser salon's website, kalufsen.com, should be designed to meet customers' expectations. A survey with quantitative and qualitative e-questions was created in order to find what customers thought of the current website as well as what they expect from a hairdresser salon's website. The survey was created in Google Forms and distributed via the social media site Facebook. The survey showed that customers expect information about prices and opening hours. A hairdresser salon's website should also have some form of functionality, preferably online-booking. The participants thought kalufsen.com lacked expected functionality, information and design. The answers that came in were the basis for the redesign of kalufsen.com. Functionality that was added were among other things a price and treatment list and a navigation bar. This made the website both more functional as well as interactive. After the redesign was finished, a survey with questions about the redesign was created and distributed. The survey showed that the redesign was well received, the participants liked the newly added information and functionality as well as the design update. After the two surveys a third method was used to get more data, a questionnaire in conjunction with interviews. The method once again showed that customers respond positively to a website with more thought-out functionality, information and design.