Ett vårdsystem inom IT är ett mycket stort och komplext system som innehållermoduler med olika funktioner som behandlar vårddata för t.ex. journalföring,läkemedelshantering, remisser, ekonomisystem, planeringsstöd för olikaverksamhetsgrenar. Journalsystemet är en av de viktigaste komponenterna förlandstinget inom vårdsystemet, och information i patientjournalen ger ettgrundläggande underlag för bra vård. Det finns sex olika större journalsystem iSverige och Sveriges landsting har idag möjligheten att fritt välja vilketjournalsystem de vill använda för att bedriva sin dagliga verksamhet.Cambio Healthcare Systems är ett e-hälsoföretag som levererar bland annatvårdsystemet Cambio COSMIC. Eftersom olika vårdsystem är helt oberoende avvarandra uppstår problem när vårdinformation ska hanteras mellan olikavårdsystem. För att hämta vårdinformation för patienter från andra vårdsystemanvänds en extern nationell tjänst, NPÖ (Nationell patientöversikt). NPÖ samlarinformation från olika vårdsystem hos landsting, kommuner och privatavårdgivare. På uppdrag av Cambio utvecklades prototypen OmegaX som skaeliminera uthoppen till den externa NPÖ klienten och ska även integreras ivårdsystemet COSMIC. Syftet med prototypen är att visa att vårdinformationfrån andra vårdsystem kan användas direkt in i COSMIC. Prototypen är enwebbapplikation som är utvecklad i HTML5 tillsammans med flera andrawebbtjänster och ramverk som AngularJS, JavaFX, Java, Apache Tomcat ochMaven.Rapporten beskriver de olika utvecklingsverktyg och komponenter som haranvänts för att ta fram prototypen OmegaX. Rapporten innehåller även enbeskrivning av designen och hur de olika modulerna i applikationen fungerar.Dessutom utreds säkerhetsfrågor kring applikationen.En väl fungerade prototyp har tagits fram som körs i applikationen COSMIC.Prototypen befinner sig i sitt tidiga utvecklingsstadium då flera moduler körs ien simulerad miljö. Det krävs fortfarande en del utredning och vidareutvecklingsamt testning innan prototypen kan sättas i produktion.

Ett nytt system som ska implementeras i en organisation innebär oftast stora förändringar. Systemet som ska implementeras är Skånes digitala vårdsystem (SDV) vars huvudsyfte är att stå för en sammanhållen vård där både sjukhus och vårdcentraler får insyn i patientens journal och därmed säkerställa god vård för patienterna. Studiens syfte är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka införandet av SDV ur vårdadministratörernas synpunkt. Studien genomförs på ett sjukhus i Region Skåne inom en enhet.  Studien är en intervjustudie och metoden som används är semistrukturerade respondent intervjuer på vårdadministratörernas arbetsplats. Intervjufrågorna är kategoriserade utefter begreppen förstå, kunna och vilja.  Resultatet består av de tre kategorierna förstå, kunna och vilja som handlar om hur en implementering i bästa fall bör införas. Slutsatsen som studien visar är att vårdadministratörerna är oroliga för hur det kommer gå med det nya systemet och fler studier kring ämnet önskas.

Digitala vårdsystem är idag ett av sjukvårdens främsta verktyg för att erbjuda en effektiv och säker vård.  Tidigare forskning har dock visat att vårdpersonalen ofta upplever både för- och nackdelar med digitala vårdsystemen. I den här studien har 800 medicinska sekreterare, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett sjukhus i Region Halland fått chansen att svara på en enkät om deras upplevelse av digitala vårdsystemet VAS (Vårdadministrativt system). Studien visar att vårdpersonalen inom alla yrkesgrupper har en övervägande negativ upplevelse av VAS men att medicinska sekreterare har en mer positiv upplevelse än övriga yrkesgrupper och att läkare och sjuksköterskor har de mest negativa upplevelserna av VAS. Andra faktorer som kan påverka upplevelsen har också studerats och jämförts med resultaten av enkäten. Viss korrelation kan ses mellan upplevelse av tillräcklig utbildning, ålder och yrkesverksamma år och upplevelsen av VAS. Utifrån enkätens fritextsvar går att utläsa att vårdpersonalen i allmänhet upplever VAS som ologiskt, ineffektivt, inte särskilt användarvänligt eller intuitivt. De upplever även regelbundet tekniska problem. Vårdpersonalen uppskattar dock att många andra program de använder är integrerade med VAS och att alla vårdgivare i Halland är kopplade till samma system.

<p>Denna C- uppsats är främst tänkt att behandla begreppet utbrändhet, sett ur ett kvinnligt perspektiv. Men vi kommer också att presentera stycken som mera allmänt berör utbrändhetsbegreppet i stort.</p><p>Utbrändhet är som vi ser det, ett samhällsvetenskapligt intressant ämne, som också ”ligger i tiden”. Då intresset för detta ”fenomen” eller ”sjukdomstillstånd” ökar allt mer på alla områden idag. Mycket pekar också på, att kvinnor drabbas hårare/oftare av detta sjukdomstillstånd, än vad män gör. Vad beror då detta på? Kan man hitta svaren i dagens samhälleliga processer, och i så fall, vad i består dessa svar av?</p><p>Vi ställer oss frågor som; Vad innefattar man i begreppet utbrändhet? Är detta en sjukdom eller är det ett fenomen som uppstått i den rådande tidsandan? Kan man se några klara orsaker till varför kvinnor är mer drabbade? Och slutligen; Kan man se några möjliga lösningar på ”utbrändhetsproblematiken”?</p>

Denna C- uppsats är främst tänkt att behandla begreppet utbrändhet, sett ur ett kvinnligt perspektiv. Men vi kommer också att presentera stycken som mera allmänt berör utbrändhetsbegreppet i stort. Utbrändhet är som vi ser det, ett samhällsvetenskapligt intressant ämne, som också ”ligger i tiden”. Då intresset för detta ”fenomen” eller ”sjukdomstillstånd” ökar allt mer på alla områden idag. Mycket pekar också på, att kvinnor drabbas hårare/oftare av detta sjukdomstillstånd, än vad män gör. Vad beror då detta på? Kan man hitta svaren i dagens samhälleliga processer, och i så fall, vad i består dessa svar av? Vi ställer oss frågor som; Vad innefattar man i begreppet utbrändhet? Är detta en sjukdom eller är det ett fenomen som uppstått i den rådande tidsandan? Kan man se några klara orsaker till varför kvinnor är mer drabbade? Och slutligen; Kan man se några möjliga lösningar på ”utbrändhetsproblematiken”?

Sveriges vision är att bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025. Digitalisering tillskrivs vara lösningen på flera av de samhällsutmaningar svensk hälso-och sjukvård står inför. Förhoppningen är att digitalisering ska ge möjlighet till delaktighet, inflytande och självständighet med målsättning att uppnå en jämlik, jämställd och effektiv hälso- och sjukvård. Tidigare forskning kring digitalisering av sjukvård ger ingen entydig bild av vilka kostnadseffektiviseringar och kvalitetsförbättringar som kan uppnås. Digitaliseringen kommer att påverka organisationen och dess medlemmar och i slutändan kvaliteten på vården för patienten. Denna studie syftar till att visa hur ett digitalt system, Skånes Digitala Vårdsystem, påverkar organisationen det införs i och vilka utmaningar det anses lösa. Genom en policyanalys påvisas att digitaliseringsdiskursen är framträdande och leder till ny ansvarsfördelning och styrning, en outtalad maktförskjutning, ger upphov till nya institutionella arrangemang, påverkar andra diskurser och kan leda till digitalt utanförskap. Sammantaget påvisar studien att SDV är långt mycket mer än ett IT-system, snarare en styrande och disciplinerande policy i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Denna studie bidrar till det redan breda forskningsfältet genom att analysera ett digitalt system som en policy utifrån ett governmentalityperspektiv. Genom detta skapas en förståelse för hur ett digitalt system kan bli styrande för en organisation och dess beslutsfattande. / Sweden’s vision is to become the world leader on e-health by the year 2025. Digitalization is attributed to being the solution to several of the societal challenges Swedish healthcare is facing. The hope is that digitalization will provide opportunities for participation, influence and independence with the aim of achieving equal and effective healthcare. Previous research of digitalization of healthcare does not give an unambiguous picture of the efficiency and quality improvements that can be achieved. Digitalization will affect the organization and its members and ultimately the quality of care for the patient. This study aims to show how health information technology (HIT) affects the organization it is introduced in and what challenges it is considered to solve. A policy analysis demonstrates that the discourse of digitalization is prominent and leads to new divisions of responsibilities and governance, an unspoken shift in power, gives rise to new institutional arrangements, affects other discourses and can lead to digital exclusion. Overall, the study shows that HIT act as a governing and disciplinary policy in the development of healthcare. This study contributes to the already broad field of research by analyzing a digital system as a policy from a governmentality perspective. This creates an understanding of how an organization and its decision-making can be governed by a digital system.

Regeringens målsättning är att Sverige ska vara världsledande inom e-hälsa 2025. IT-utvecklingen inom vården innebär möjligheter att effektivisera processer som kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter.  Digitala lösningar inom vården kan effektivisera verksamheter, sänka kostnader, öka delaktigheten och stödja kommunikation mellan patient och verksamheter.     Cambio Healthcare Systems AB har idag ett vårdinformationssystem med bland annat funktionen Messenger, en meddelandefunktion mellan vårdpersonal. Cambio vill nu undersöka möjligheterna att vidareutveckla Messenger för interaktion mellan patient och vårdpersonal. Syftet med denna studie är att ta reda på hur man från vårdperspektivet ser på detta.       De frågeställningar som studien utreder är: Vilka inställningar finns till att involvera Messenger som interaktionsmetod mellan patient-vårdpersonal? Hur vill vårdpersonalen arbeta kring patientkommunikation i COSMIC? I vilka sammanhang är det relevant att kommunicera med patienter via meddelanden? Hur bör patientmeddelanden presenteras i COSMIC?     Studien har antagit en kvalitativ ansats där data samlats in med yrkesverksamma personer inom vården. Datainsamlingen i studien bestod av intervjuer, observationer och tidigare transkriberat material från Cambio. Totalt består studien av tolkningar utifrån 22 yrkesverksamma personer inom vården. Resultaten presenteras som uppkomna teman och kategorier genom en tematisk analys.     Vårdpersonalen ställer sig positiva till att involvera Messenger som interaktionsmetod mellan patient-vårdpersonal men betonar att endast om det görs på rätt sätt. Det får inte bli ännu en inkorg utöver det som idag redan finns, men att ha allting inom COSMIC vore såklart fördelaktigt. Om en meddelandefunktion interageras i COSMIC ska detta presenteras på ett annat ställe än det redan befintliga. Det man måste lösa är hur det ska interageras utan att bli en ytterligare arbetsbelastning för vårdpersonalen. Det måste även göras tydliga ramar kring vilka typer av information som ska gå via meddelanden, fördelaktiga ärenden via meddelanden var enligt studien tidbokningar, receptförnyelser och uppföljningar med patienter. Utifrån studiens resultat dras även slutsatsen att det första steget bör vara att koncentrera sig på en funktion som endast tillåter vårdpersonalen att initiera patientkontakt samt kunna skicka information till patienter digitalt men att patienten inte kan ta den första kontakten.