I denna uppsats beskrivs gränssnittsproblematiken i dagens webbläsare. Syftet är att undersöka om användargränssnittet i webbläsaren hämmar användarna till att sätta sina individuellt anpassade säkerhetsinställningar. En stor del vardagliga sysslor utförs via webbläsaren, exempelvis hantera bankärenden eller ladda upp bilder på sociala medier. Därför finns det ett behov av att webbläsarens gränssnitt kommunicerar olika säkerhetsnivåer och inställningar så att alla användare kan använda och förstå de inställningar som erbjuds. Med hjälp av teoretiska utgångspunkter söker vi svar på eventuella brister i webbläsaren med hjälp av användarstudier. Genom att observera och intervjua våra försökspersoner kom vi fram till att det finns brister i webbläsaren som behöver utvecklas. Vi vill med vår uppsats öppna upp för en diskussion då vi vill förmedla importensen av att användare behöver känna sig säkra i webbläsarens gränssnitt för att kunna tillgodogöra sig information angående sin egen säkerhet. / In this paper we describe the problems with today’s web browsers within the interface. We are aiming to investigate whether or not the browser interface inhibits users from putting their personal safety settings. A great amount of everyday tasks are performed via the browser, for example banking transactions or uploading images on social media. Therefore the need of a browser user interface that can communicate different security levels and settings so that all users can understand and use the settings that are offered. With the help of theoretical starting points, we seek answers to any shortcomings in the browser interface through user studies. By observing and interviewing our subjects, we concluded that there are flaws in the browser that need to be developed. We want our thesis to open up for discussion in which we want to convey the importance of the users’ needs to feel safe in the browser interface to assimilate information about their own safety.

Många systemutvecklare idag saknar kunskap om hur ljud kan användas i system för att öka användarupplevelsen och är skeptiska till ljudets användningspotential. Auditory display är ett samlingsnamn för olika tekniker som nyttjar ljudet som ett medium för att kommunicera olika typer av data och information från systemet till användaren. Då mycket av forskningen rörande auditory display fokuserar på utvecklingen av hjälpmedel för synskadade istället för mer generella system för användare utan särskilda behov ser vi att det finns ett behov av en litteraturstudie med fokus på den sistnämnda gruppen system. Vi ställde frågan "hur kan auditory display tillämpas vid utveckling av traditionella IT-system" och genomförde en litteraturstudie där 23 artiklar analyserade för att identifiera olika tillämpningsområden för auditory display, med syfte att återge dessa tillämpningsområden i ett format som är av intresse för utvecklare som vill kunna använda ljud i sina system men inte vet vart de ska börja. Resultaten visar att auditory display kan användas till god effekt exempelvis vid övervakning av nätverkstrafik, i gränssnitt och widgets och i fordonsgränssnitt i bilar. Vi föreslår även lovande användningsområden som bör undersökas vidare av framtida forskare. / Today, there is a certain lack of knowledge on how sound can be utilized in systems to enhance the user experience among systems developers and many developers have a skeptical outlook on the usability of sound. Auditory display is an umbrella term for an array of different techniques that utilize sound as a medium to communicate different sorts of information and data from the system to the user. As much of the research revolving around auditory display has the development of accessibility tools for visually impaired as its sole focus, instead of more general systems intended for users without specific needs, we see that there is a need for a literature review focused on the latter. We asked ourselves the question "how can auditory display be utilized in the development of traditional IT-systems?" and carried out a literature review where 23 articles were analyzed to identify different use cases, with the purpose of presenting these use casers in a way that can be used by developers who are interested in implementing sound in their systems but are unsure where to start. Results indicate that auditory display can be used to good effect in, among others, systems for monitoring network traffic, user interfaces and widgets and in-vehicle technologies. Lastly, we propose promising potential use cases that are in need of further research.

Detta arbete är en undersökning som handlar om CGI’s egenutvecklade fakturasystem som heter CDI. Detta fakturasystem används av Trafikverket och grunden i arbetet handlar om en undersökning som kartlägger vilka problem som finns med nuvarande användargränssnitt i CDI. Arbetet fokuserar endast på den vy där användaren utför konteringar av fakturor. Användargränssnittet som används idag utvecklades omkring 2007 och behöver enligt CGI en modernisering. Tanken är på sikt att användargränssnittet ska ersättas med ett nytt, uppdaterat användargränssnitt som underlättar arbetet för användaren mer än det nuvarande användargränssnittet. Syftet med rapporten är att undersöka vilka problem som användarna upplever att det nuvarande användargränssnittet har och att med hjälp av två egenutvecklade designförslag utvärdera hur man kan åtgärda dessa problem. Detta genomförs med hjälp av en nulägesanalys, som kartlägger nuvarande problem och en analys som utvärderar designförslagen. Båda analyserna görs med intervjuer som datainsamlingsmetod och genomförs med tre personer från Trafikverket som arbetar dagligen med fakturasystemet. När utvärderingen är klar kommer det att göras en reviderad version av de tidigare designförslagen, detta blir den slutgiltiga produkten från min rapport. Slutprodukten kan senare användas som grund i arbetet kring att utveckla det nya användargränssnittet för CDI. / This work is a survey about CGI’s self-developed invoice system called CDI. This invoice system is used by Trafikverket and the foundation of this work is based on a survey that maps out what problems there is with the current user interface in CDI. The work focuses only on the view where the user is performing accounts of invoices. The user interface that is used today was developed around 2007 and according to CGI, needs a modernization. The idea over sight is to replace the user interface with a new, updated one that helps the user more than the current user interface. The purpose of the report is to investigate what problems that users is experiencing with the current user interface and with the help of two self-developed design-proposals evaluate how to fix these problems. This is being performed with the help of a zero-state analysis, that maps the current problems and another analysis that evaluates the design-proposals. Both analysis is made from interviews and is performed with three persons from Trafikverket that work with the invoice system on a daily basis. When the evaluation is done there will be a revised version of the earlier design-proposals, this will be the final product of this report. The final product will later be used as a foundation in the work around developing the new user interface for CDI.

Introduction. Studies have been conducted on serendipitous encounters in the physical library environment. In this study, we aimed instead to look at features in the online library catalog that can lead to serendipitous en-counters. The aim was also to see if libraries took active steps to promote serendipity in their online library cata-logs. Method. A heuristic evaluation of four online library catalogs was conducted. The set of heuristics used was based on previous research, with the aim of identifying facets of a serendipitous environment. Semi-structured interviews were also conducted with librarians from three of the researched libraries. The results from the heuristic evaluation and the transcripts of the interviews formed the data for the analysis. Analysis. Thematic analyses were carried out on the data. The data from the heuristic evaluation and the interviews were analyzed and presented separately, leading up to a joint summary. Results. Most of the online library catalogs had features like "Similar items" and book recommendations, which can lead to serendipitous encounters. Librarians often experience a lack of influence over their online library catalogs. Librarians identified problems such as patrons expecting their online library catalog to function more like a web search engine, for example, Google Search. Conclusion. The online library catalogs have features that promote serendipitous encounters but we identified problems in how they are best designed. Using an integrated interface for the online library catalog and the library's website was one way to give the librarians more influence over their interface, which increased their likelihood to provide it with more information and content. We suggest further research with an extensive approach of serendi-pitous encounters not only in the online library catalog but also in other digital library environments such as web-sites, social media, blogs and apps. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Arbetet har fokuserat på att minimera arbetsbelastningen för personalen hos företaget Arcoma. Detta har uppnåtts genom att bygga ett automatiserat mätsystem för läckstrålning med material som fanns hos Arcoma. Det användes bland annat tekniker som CAN, reglerteknik och matematiska omvandlingar för att styra motorerna så att röntgengivaren placeras vid rätt position i förhållande till en punkt i planet. Systemet styrs med hjälp av ett användargränssnitt genom webben för att minska besvärligheter. Tester av detta system bestod av noggrannheten, test av exponering och ett sluttest på en röntgenapparat. Slutsatsen för arbetet ledde till att noggrannheten i det automatiserade mätsystemet var inom acceptabelt område. Systemet blev delvis automatiserat eftersom ställningen behövdes sättas upp av en person, men var relativt enkelt att kontrollera genom användargränssnitt. Dock är uppsättningen av systemet inte helt praktisk.

I detta projekt har en arkitektur och användargränssnitt skapats för Tweakers HB. Arkitekturen och designen kommer att användas till ett ord-baserat spel. Det här projektet är en del utav ett ännu större projekt som omfattar en klient-server android applikation. Hela klienten kommer att skapas utifrån arkitekturen som beskrivs i projektet. Användargränssnittdesignen och dess implementation skapar vyn. Arkitekturen har utvecklats med Astah Community Edition och dokumenterats med hjälp av Microsoft Word 2013. Den modell som valdes är MVC mönstret och den har anpassats en del för att vara lämplig just den här applikationen. Designen har arbetats fram med hjälp av Eclipse, Extreme programming och testdriven utveckling. Med hjälp av Eclipse har plugins som är essentiella laddats ned för att skapa användargränssnittet. Själva användargränssnittets design skapades mestadels i Photoshop men också med hjälp av inbyggda verktyg som följde med android sdk tools. Alla krav som ställdes har uppfyllts och är vältestade. Designen blev inte bara uppskattad estetiskt utan praktiskt, detta bekräftades genom att testarna var med på utvecklingen kontinuerligt och gav oss feedback. / This project creates a user interface and architecture for Tweakers HB. The architecture and design will be used to create a word based game. The project is a smaller part of an even larger project which is a client-server android application. The client will be created from the architecture designed in this project. The user interface design and the solutions presented will make up the view. The architecture has been designed with Astah Community Edition and documented with Microsoft Word 2013. The model that was chosen for this application is the well-known MVC pattern which was slightly reconfigured to be fitting for this application. The user interface has been developed with Eclipse, Extreme programming and test-driven development. Plugins which are essential for the developement have been downloaded via Eclipse. The design of the user interface was mostly created with Photoshop but also with the help of android sdk tools. All of the requirements were well tested and successfully met. The design is not only beautiful but also simple and easy to navigate. This has been confirmed by the testers who have been following the project and providing constant feedback.

Tillgängligheten och användandet av grupprum vid universitet är viktigt för studenter då majoriteten av studenternas studietid är på egen hand. Grupprum erbjuder en plats för diskussion och studier, vilket är viktigt för att uppnå en god studiemiljö. Vid Mittuniversitetet existerar det en webbaserad bokningstjänst för studenter att boka grupprum. I det aktuella bokningssystemet existerar det heller ingen direktkoppling till bokningstjänsten och det finns inget sätt att verifiera att bokningen faktiskt används. Därför har denna studie syftat till att undersöka och utveckla en mobilapplikation för bokandet av grupprum vid Mittuniversitetet. Det presenteras nya funktionaliteter och användargränssnitt för att lösa nuvarande problem. Studien har blivit utförd med hjälp av relaterande arbeten, diskussioner med Mittuniversitetets IT-arkitekter, enkätundersökningar och user stories för att bilda en kravfångst. Därefter skapades en prototyp baserat på kravfångsten, denna prototyp användes som designplan för utvecklingen av mobilapplikationen. Sju deltagare deltog att testa applikationen, där första användartestet var att testa en uppsättning funktionaliteter. Därefter utvärderades applikationen för vidareutvecklingen. I det andra testet genfördes en tidmätning mellan det befintliga bokningssystemet och nya bokningssystemet, detta för att genomföra ett antal funktionalitetstester. Resultatet var att det mobila gränssnittet var snabbare för att utföra testerna vid jämförelse med det aktuella webbgränssnittet. Deltagarna ville också ha möjligheten att använda en mobilapplikation i framtiden för att boka grupprum. / The availability and usage of study spaces in universities is important for students due to that majority of their study time is on their own. Study spaces provides a place for discussions and studies, which is important to achieve a good study environment. At the Mid Sweden University, a web-based booking service is available for students to reserve study rooms. In the current booking system, there exist no direct link to the booking service and there is no way to verify that a reservation that has been made is being used. Therefore, the objective of this study has been to examine and develop a mobile application for booking study rooms at Mid Sweden University that presents new functionalities and user interfaces to solve these problems. The study has been conducted with the aid of previous works, discussions with the IT architects, student surveys and user stories to capture requirement specifications. Thereafter a prototype was made based of said requirements, this prototype was then used as a blueprint when developing the actual mobile application. For testing the application, seven participants were chosen to test a set of functionalities and thereafter evaluate their experiences for further development. After the first test, a second test was done by comparing the time it took for participants to perform a set of tasks using the mobile interface versus the existing booking interface. The mobile interface was faster to perform tasks on and participants would like to use a mobile application for future reservations.

Ett digitaliserat samhälle bidrar till att fler digitala tjänster utvecklas. Detta innebär att det idag ställs större krav på individer att vara tekniskt kompetenta för att kunna ta del av de möjligheter som erbjuds via digitaliseringen. Med allt fler digitala tjänster kan möjlighet till fysiska möten även minska, vilket kan påverka den sociala samhörigheten negativt vid lägre digital kompetens. Trots att äldre länge ansetts ha en lägre digital kompetens, i jämförelse med yngre åldersgrupper, håller dessa skillnader idag på att planas ut. Forskning visar att äldre som använder internet idag är mindre deprimerade och socialt isolerade, där sociala medier såsom Facebook kan bistå som ett viktigt verktyg att bevara och vårda sociala relationer. Denna studie belyser hur seniorers intention, attityd och tekniska kompetens kan påverka acceptans och användning av digital teknik och sociala medier, samt hur gränssnittsdesign kan underlätta äldres användning av digital teknik. Utifrån befintlig forskning, kvantitativ och kvalitativ undersökning formas möjliga designförslag över hur gränssnittsdesign kan påverka den sociala samhörigheten genom användning av Facebook. Designförslag utvärderas sedan för att se potential till att gynna och upprätthålla seniorers sociala samhörighet i ett digitaliserat samhälle. Resultat indikerar att presenterade designförslag kan skapa ökade förutsättningar till att Facebooks användargränssnitt kan gynna seniorers sociala samhörighet.

This thesis explores the differences in UI performance between Jetpack Compose, a modern declarative UI toolkit, and traditional XML in the context of UI design for native Android applications. The aim is to provide developers with insights into the potential tradeoffs associated with each approach, particularly in terms of the end user experience. In order to achieve this, a series of benchmark tests were conducted on two prototype applications: one developed with XML and the other with Jetpack Compose, in order to evaluate the UI performance in various scenarios of real-world use cases. The data collected was subsequently analyzed and discussed, in order to evaluate which UI design approach delivers better performance for the end user. The test results indicate that Jetpack Compose and XML excel at different use cases. Jetpack Compose is demonstrated to have faster app startup time and rendering time for navigation and animation, whereas XML delivers smoother and faster rendering time when scrolling through a layout. Notably, Jetpack Compose has also shown an improvement in UI performance since previous works were conducted. / Den här studien utforskar skillnaden i användargränssnitt-prestanda mellan Jetpack Compose, ett modernt deklarativt användargränssnitt verktyg, och traditionell XML i kontexten av användargränssnitt design för nativa Android applikationer. Syftet är att förse utvecklare med insikter om de potentiella avvägningar som är förknippade med varje tillvägagångssätt, särskilt när det gäller slutanvändarupplevelsen. För att uppnå detta genomfördes en serie prestandatester på två prototyp applikationer: en utvecklad med XML och den andra med Jetpack Compose, för att utvärdera användargränssnitt-prestandan inom olika scenarier av verkliga användningsfall. Den insamlade datan analyserades och diskuterades sedan för att utvärdera vilken användargränssnitt-design metod som levererar bättre prestanda för slutanvändaren. Testresultaten indikerar att Jetpack Compose samt XML presterar bättre vid olika användningsfall. Jetpack Compose har visat sig ha snabbare applikations starttid och renderingstid för navigering och animering, medan XML ger smidigare och snabbare renderingstid vid skrollning genom en layout. Framför allt har Jetpack Compose dessutom visat en förbättring i användargränssnitt-prestanda sedan tidigare arbeten utfördes.

Gamingindustrin utgör idag en stor, globaliserad marknad, där spelutvecklingsprocessen kan medföra utgifter som uppgår till flera miljarder svenska kronor. En viktig del av moderna spel är det grafiska användargränssnittet, s.k. GUI, som är den interaktiva, grafiska yta med vilken en spelare interagerar. GUI utgör slutprodukten av spelets sammantagna delar och avgör hur spelupplevelsen uppfattas av användaren. GUI:s immaterialrättsliga skydd är villkorligt och fragmenterat, vilket är oproportionerligt till GUI:s betydelse för gamingindustrin.  Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att belysa vilka immaterialrättsliga lagar som skyddar en GUI idag, samt att föreslå på vilket sätt skyddet kan förbättras. I uppsatsen undersöks även de amerikanska immaterialrättsliga lagarna som berör det grafiska användargränssnittet. Undersökningen utförs med avsikt att studera vilka rättsnormer som möjligtvis kan komplettera den svenska lagstiftningen, och därmed förbättra GUI:s skydd i en svensk kontext.  Framställningens disposition har till ändamål att besvara uppsatsens frågeställningar på ett systematiskt och ordnat sätt. Först har den svenska upphovsrättslagen och andra immaterialrättsliga lagar som är av intresse undersökts. Vidare har relevanta europeiska rättsakter tagits upp och redogjorts för. Slutligen har den amerikanska immaterialrättsliga lagstiftningen, samt viktiga prejudikat studerats. Undersökningen har uppvisat ett behov av att tydliggöra GUI:s ställning inom den svenska upphovsrätten, eftersom det nuvarande skyddet präglas av vissa brister. Exempelvis har domstolar inom både EU och Sverige inte definierat vilka element som kan ingå i ett användargränssnitt, vilket gör att frågan om GUI:s skydd lämnats ofullständigt. Kontentan av vad som presenterats är att GUI behöver ett bättre skydd, vilket kan åstadkommas på två olika sätt. Tillförandet av en ny verkskategori i upphovsrättslagen kan ge GUI den ställning som motsvarar dess roll i gamingindustrin. Alternativt kan GUI erhålla ett s.k. sui generis-skydd, som kan likna det EU-rättsliga skyddet för databaser. Åtgärderna lyfter ömsesidigt GUI:s roll som något unikt och essentiellt för framtida teknikutveckling.