Detta arbete har för avsikt att kartlägga den konflikt som uppstod vid Fagersta Bruk underlockouten 1923. Arbetets material kommer huvudsakligen från Fagersta Kommuns arkiv därmaterialet om Fagersta Bruks AB finns. Annat material som undersöks är från Svenska Metallindustriarbetareförbundavdelning 132.Arbetet visar hur Fagersta Bruks ekonomi var skuldsatt och i behov av likvida medel i en tidav lågkonjunktur. Den lockout som utlystes medförde dock inte några insparningar utan konjunkturenvände och företaget försökte få igång produktionen men fackförbundet kämpadeemot. Förbundet hade för avsikt att få igenom sina krav. Dessa krav kretsade framförallt kringatt behålla 8-timmarsdagen och att få högre löner. Något de även fick.Den ökade konjunkturuppgången medförde ökad orderingång och fler anställda, slutfacit avkonflikten medförde högre löner, lite bättre villkor av arbetstiderna och 4 dagars semester förarbetarna.

Research on internal communication in organizations oftenfocus on communication in the various relationships in theworkplace, but there is very little research on communicationwith those who are on parental leave.The aim of this study is to examine the subjectiveexperiences of the employees on a parental leave regardingthe communication with their employer and to understandhow, when and if the employees wish communicate withtheir employers during their parental leave. By using theorieson role identification and employees as ambassadeurs fortheir organisations, I have identified and researched factorsthat influence and are influenced by the communication withand to the employees on parental leave, and the humanresources perspective provides a view of how to includeemployees on parental leave in communication with and asresources for an organization.A web survey was conducted which shows that theemployees' interest in communicating with their employerduring a parental leave is moderate. A majority experiencethat their employer has weak or no interest incommunicating with them. Communication with colleaguesis more frequent and uses more channels thancommunication with the employer which indicates theimportance of the informal communication. A majority seethemselves as resources for the employer, most of them findit important to share organizational information and theyexperience to a greater extent that the employer wants tocommunicate with them.

Anställningsbarhet är ett vanligt förekommande begrepp i forskning men även i en europeisk samhällskontext. Syftet med föreliggande studie var att granska platsannonser riktade mot yrkesprofessionerna läkare, lärare och polis och då med fokus på hur anställningsbarhet framställdes i termer av de kompetens-och egenskapskrav som fanns inskrivna i annonserna. Totalt granskades 112 platsannonser som analyserades med hjälp av en trestegsmodell. Resultatet åskådliggjorde tre separata anställningsbarhetsdiskurser, en för respektive yrkesprofession samt en gemensamhetsdiskurs vilken skar genom samtliga professioner. Utifrån den analytiska diskussionen framträdde bilden av den “ideala anställda” – den anställningsbara. Genom platsannonserna synliggjordes en humanistisk människosyn i vilken individen framställs som fri att själv påverka och ansvara för sin anställningsbarhet.

En av de senaste trenderna inom Employer Branding är att arbetstagare vill kunna identifierasig med sin arbetsgivare. I ett allt mer hårdnande arbetsklimat är det viktigt att arbetsgivareförstår vad potentiella arbetstagare efterfrågar, för att öka förutsättningarna att skapalångsiktigt hållbara relationer och minska risken för ohälsa. Studien syftar till att undersökahur ekonomistudenter kan ta ställning till huruvida de vill identifiera sig med en potentiellarbetsgivare. Detta genom att se vilka aspekter och vilken typ av information som är avgörande för deras ställningstagande. För att kunna göra detta har 12 ekonomistudenterintervjuats och studien bygger på socialkonstruktivismens definition av identitet och densenaste forskningen inom Employer Branding. Resultatet visar att kultur,utvecklingsmöjligheter och arbetsgivarens rykte är av stor betydelse och studenterna önskaren mer transparent och nyanserad bild av arbetsgivaren. De lägger stor vikt vid Word-of-Mouth och det personliga mötet med befintliga arbetstagare i en organisation.

Detta arbete har jag valt att tillägna till en granskning av de nya lagförslagen gällande lagen (1982:80) om anställningsskydd. Statens offentliga utredningar har presenterat sitt förslag till ändringar i SOU 2020:30, En moderniserad arbetsrätt. I huvudsak är det fyra områden som utredningen har haft i uppgift att se över. De fyra områdena är turordningsregler, kompetensutveckling, lägre och mer förutsägbara kostnader vid uppsägning samt bättre balans mellan anställningsformerna. I korthet innebär förslaget att alla företag ska få undanta fem personer från turordningsreglerna till skillnad från idag då endast företag med högst tio arbetstagare får undanta två personer. Det föreslås även att möjligheten till sammanläggning av driftsenhet ska tas bort, att begreppet “tillräckliga kvalifikationer” ska bli endast “kvalifikationer” samt att åldern inte längre ska vara avgörande vid uppsägning av arbetstagare med lika anställningstid. Kompetensutveckling är något nytt som ska införas i lagen vilket innebär en sanktionerad skyldighet för arbetsgivaren att kompetensutveckla sina arbetstagare. Förslaget gällande lägre och mer förutsägbara kostnader vid uppsägning går ut på att en begränsning att väcka ogiltighetstalan ska införas samtidigt som möjligheten att kvarstå i anställningen under tvistetiden plockas bort. Slutligen föreslås kortare tider gälla för allmän visstidsanställda för att kvalificera sig för företrädesrätt till återanställning. Till detta har Arbetsmarknadsdepartementet tillkommit med egna lagförslag baserat på en principöverenskommelse mellan Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Svenska Kommunalarbetareförbundet. Förslagen är delvis utformade på liknande sätt som i SOU 2020:30. Min uppgift var att undersöka huruvida förslagen, både SOU 2020:30 samt de som presenterades av arbetsmarknadsdepartementet skiljde sig från gällande rätt. Min uppgift var även att utreda och granska förslagen och att diskutera några av de frågeställningar som cirkulerat kring förslagen. Jag har även valt att presentera mina egna förslag till en moderniserad, reformerad, framtida arbetsrätt. Jag kommer slutligen fram till att det finns vissa risker kring förslagen samtidigt som jag anser att en bedömning måste göras där fördelar får vägas mot nackdelarna av ett införande. Den första frågan jag ställde mig var om godtyckligheten riskerar att öka vid uppsägningar om utökade undantag från turordningsreglerna tillämpas. Mitt korta svar blev att det återstå att se och jag själv föreslår utökade undantag. Min andra fråga var om det fanns ett behov av att lagstifta om kompetensutveckling där jag fann att lagstiftning enligt mig inte är en lämplig väg att gå. Lagstiftning på området riskerar att bli stelbent, svår att tillämpa och tvistedrivande. Min tredje fråga var huruvida borttagandet av anställningens bestående under tvist om ogiltighet skulle riskera att öka godtyckligheten vid uppsägningar. Det jag kommer fram till är att risken att godtycklighet ökar kommer att finnas men att jag anser att fördelarna är övervägande och att anställningen således inte bör bestå. Den fjärde och sista frågan var om förslaget om förkortade kvalificeringstider för företrädesrätt till återanställning ökar balansen mellan anställningsformerna. Väldigt kortfattat kommer jag fram till att balansen högst troligen inte kommer att påverkas något markant samtidigt som förslaget å andra sidan inte kommer att medföra några större nackdelar.

Syftet med studien var att undersöka personalvetarstudenters upplevelser av vad som är en attraktiv arbetsgivare inom HR-området. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och byggde på tio semistrukturerade intervjuer. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Utifrån dataanalysen framkom fyra huvudteman som ansågs vara av betydelse för att en arbetsgivare ska upplevas attraktiv. Dessa huvudteman var stöttande kollegor, HR-utbildningens inflytande, organisations-och arbetskultur och villkor i arbetslivet. Studenterna lyfte fram ytterligare aspekter som skapade underteman. Stöttande kollegor och HR-utbildningens inflytande har inga underteman. Organisations-och arbetskultur har tre underteman: trygghet, delaktighet och ledarskap. Huvudtemat villkor i arbetslivet består av fyra underteman: övriga förmåner, flexibilitet, ekonomiska ersättningar och utvecklingsmöjligheter. Personalvetarstudenternas uppfattning av vad som är en attraktiv arbetsgivare visade sig vara överensstämmande bland deltagarna. Baserat på framtagna teman skiljer sig svaren bland deltagarna delvis åt med tidigare forskning om synen på arbetsgivarattraktivitet. / The aim of this study was to investigate HR-students experiences of what is an attractive employer in the HR-area. The study was conducted using a qualitative method and was based on ten semi-structured interviews. The material from the interviews was analyzed using inductive thematic analysis. Based on the data analysis, four main themes emerged that were considered to be of importance to make an employer attractive. These were supportive colleagues, influence of HR-education, organizational and work culture and conditions in working life. The students highlighted additional aspects which created subgroups. Supportive colleagues and the influence of HR-education do not have any subgroups. Organizational and work culture has three subgroups: security, participation and leadership. Conditions in working life consist of four subgroups: other benefits, flexibility, financial remuneration and development opportunities. The HR-students perception of what was considered to be an attractive employer proved to be consistent among the participants. Based on the main themes the answers among the participants partially differs from previous research on the view of employer's attractiveness.

Detta arbete visar på behovet av att arbeta med invandrarelevers uttal i skolan i ett samhällsförberedande syfte. Mitt syfte med den här studien är att belysa attityder kring invandrarsvenska i samhället för att därefter kunna se ifall behovet av att arbeta med uttal i skolan finns. För att få svar på min frågeställning har jag tagit del av den litteratur som finns kring ämnet samt genomfört kvalitativa intervjuer. I dessa intervjuer har jag valt att låta arbetsgivare, lärare samt elever få representera samhället. De attityder jag har fått syn på kring invandrarsvenska visar att det, som samhället ser ut idag, finns ett behov av att låta uttal vara en del av undervisningen i svenska.

Bakgrund: En bransch där det i nuläget syns ett ökat behov av personal är förskoleverksamheten, vilket bland annat beror på pensionsavgångar. Det är dock idag inte lika många som utbildar sig till förskollärare med konsekvensen att det råder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har också medfört att det råder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det är betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, då de sökande kan ställa högre krav på både arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltså fler lediga jobb än det finns förskollärare.Syfte: Syftet är att skapa kunskap om och förståelse kring hur förskollärarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de värderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare. Syftet är också att undersöka hur kommunala arbetsgivare kan använda sig av Employer branding för att skapa en mer attraktiv arbetsplats och för att locka till sig nyutbildade förskollärare.Metod: För att genomföra vår undersökning har vi valt en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning för datainsamling.Resultat: Resultatet visar att samtliga faktorer värderas högt av förskollärarstudenter vid val av arbetsplats, samt vad en arbetsgivare bör erbjuda för att de ska vilja arbeta där. Mindre skillnader går dock att utläsa, bland annat värderades utvecklingsmöjligheter och relation till arbetskamrater högst medan pedagogisk inriktning värderades något mindre. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med studien var att ta reda på huruvida upplevelsen av rättvis arbetsgivare, anställningsotrygghet, lönetillfredsställelse, ålder och kön påverkade upplevd arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom en kommunikationsbyrå i mediabranschen. Studien var av kvantitativ karaktär och genomfördes via ett webbaserat enkätformulär. Enkäten baserades på Minnesota Satisfaction Questionnaire (Weiss, Dawis, England & Lofquist, 1967), Job Insecurity Scale (Ashford, Lee & Bobko, 1989), Pay Satisfaction Scale (Cammann, Fichman, Jenkins & Klesh, 1979; Seashore, Lawler, Mirvis & Cammann, 1982) samt Overall Justice Scale (Isaksson, Hellgren & Pettersson, 1999). Enkäten distribuerades till samtliga (N=256) arbetstagare inom företaget, som valdes ut via ett bekvämlighetsurval. Totalt besvarades 154 enkäter och efter bortfallsanalys återstod 142 enkäter. Insamlade data (n=142) analyserades med hjälp av stegvis regressionsanalys och t-test. Analysresultat visade att upplevelsen av rättvis arbetsgivare var den mest framträdande variabeln för att predicera alla dimensionerna av arbetstillfredsställelse, att lönetillfredsställelse positivt predicerade yttre och generell arbetstillfredsställelse samt att anställningsotrygghet inte signifikant predicerade någon av de tre dimensionerna (p > .05, n.s.). t-test analysresultat visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor samt yngre och äldre arbetstagare kopplat till arbetstillfredsställelse (p >.05, n.s.). Resultatet diskuterades därefter utifrån Herzbergs motivation- och hygienteori (Herzberg, Mausner & Snyderman, 1959), Self-Determination theory (Deci & Ryan, 1985; Deci & Ryan, 2000) samt utifrån tidigare forskning inom området.

Sveriges arbetsmarknad kan idag beskrivas som könssegregerad. I framtiden kan detta leda till svårigheter att bemanna, samt bidra till en ojämställd arbetsmarknad, vilket bland annat kan innefatta könsfördelningen i de ledande positionerna. I byggnadsbranschen är denna problematik tydlig då flera av de börsnoterade bolagen är rödlistade, vilket innebär att de helt saknar kvinnor i sin ledningsgrupp. Trots att klyftan mellan män och kvinnor minskar, går utvecklingen långsamt. Mot bakgrund av denna problematik avser denna studie att undersöka hur ett företag arbetar med sitt varumärke för att attrahera och rekrytera kvinnor i en mansdominerad bransch, ur ett genusperspektiv. Detta kommer att göras i en fallstudie på ett företag i byggnadsbranschen, där det empiriska materialet utgår från sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I studien följer vi Employer branding-arbetet som en process från ledningens syn på varumärket, via det praktiska arbetet, till upplevelsen av de nyanställda. Employer branding har länge studerats ur ett managmentperspektiv, men med denna studie ser vi på Employer branding ur ett genusperspektiv. Resultaten visar tendenser till att ledningens syn gällande arbetet kring att vara en attraktiv arbetsgivare och hur företaget porträtterar sig i rekryteringsprocessen, inte stämmer överens med de nyanställdas uppfattning. En anledning till diskrepansen mellan ledningens syn på varumärket och de nyanställdas uppfattning skulle kunna vara tempot i företaget, där vi kan se tendenser till att det viktigaste är att få in resurser fort, snarare än kvinnliga resurser. Ur ett genusperspektiv kan vi se tendenser till underliggande mekanismer, som upprätthåller de rådande könsnormerna, såsom strukturella barriärer kopplade till ett större genussystem. Dessa står i vägen för företagets mål att attrahera och rekrytera fler kvinnor, exempelvis då man väljer personer ur sitt egna homogena nätverk, samt att en representant från ledningen menar att han inte ser kön utan kompetens, men på grund av stereotypa idéer om hur kvinnor är och borde vara, kan man hindras att se kvinnors kompetens. Detta indikerar att det krävs åtgärder från företagets sida, såsom att rekrytera utanför sitt nätverk, för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare för kvinnor i en mansdominerad bransch.