Climate change is one of the biggest challenges in today’s society. The way we use transportation plays a big roll in decreasing emissions, and achieving a healthier society. Commuting is a significant share of people’s use of transport, therefore the employer should play an important part in changing the way people commute to work. This research has studied how employers affect the way their employees commute to work and with what mode of transport they use. This study investigates the outcome of a project that is carried out within Uppsala municipality and towards its employees, regarding electric bicycles as a salary benefit. The methodology consists of a survey that was sent out to 260 employees at Uppsala municipality who accepted the offer of electric bicycle as a salary benefit, three interviews were also carried out. The findings show that employees at Uppsala municipality changed their mode of transport from car to electric bicycle to the greatest extent. Furthermore, the findings show that geographical accessibility is closely related to employees’ choice in whether they choose to commute with electric bicycle or not. The electric vehicle premium introduced by the state, implies incentives for the municipal council to invest more in the field of cycling. The increased speed of the electric bicycles poses challenges for both society and its inhabitants.

No description available.

No description available.

Psykisk ohälsa förstås idag som ett stort samhällsproblem som också får utslag på arbetsmarknaden. I mars 2016 fick arbetsgivarna ett ökat ansvar för medarbetarnas välmående. Denna studie undersöker hur arbetsledningen på en arbetsplats där det finns en uttalad ambition att sänka sjuktalet resonerar kring hälsa och arbetsliv, med särskilt fokus på psykisk ohälsa. Studien är kvalitativ och utgår i huvudsak från intervjuer och textmaterial i form av publicerade artiklar på myndighetens intranät. Studiens syfte är att granska hur ledningen förstår och hanterar medarbetares psykiska ohälsa. Min studie visar hur ansvaret för medarbetares hälsa på olika sätt förskjuts och förhandlas. Cheferna ser sitt arbetsgivaransvar som en självklarhet, samtidigt som de också förstår den psykiska ohälsan som ett större samhällsproblem som ligger utanför deras kontroll. Orsaken till varför medarbetare mår dåligt blir därför av vikt. Ett nära ledarskap, medarbetares inställning och en viss reglering av privatlivet förstås vara möjliga lösningar på medarbetares psykiska ohälsa, liksom flexibel arbetstid samt att gå ner i arbetstid. Ytterst får också medarbetarna själva en central roll när det kommer till att lösa stress och ohälsa på arbetsplatsen och uppsatsen visar hur diskursen om psykisk ohälsa i arbetslivet kan kopplas till en större samhällsprocess om individens ansvar för sin egen hälsa.

Uppsatsen analyserar maktrelationen mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationer hos Polismyndigheten i samband med myndighetens omorganisation 2015. De teoretiska utgångspunkterna i studien är makt och legitimitet. Studiens frågeställningar är:   Hur har arbetsgivaren och arbetstagarorganisationernas maktförhållande förändrats i samband med omorganisationen utifrån chefsrekryteringarna? Vilken påverkan tillskrivs förändrade maktrelationer mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna för organisationen, sett utifrån chefsrekryteringarna?   Empirin bestod av textmaterial inhämtat från publicerade källor och en egen datainsamling bestående av semistrukturerade intervjuer med representanter från tre arbetstagarorganisationer. I studien uppstod ett bortfall i form av en arbetstagarorganisation samt arbetsgivaren. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att de nya riktlinjerna för bemanning, uppsägning av samverkansavtal och betoningen av MBL - Medbestämmandelagen förändrat maktrelationen genom ett minskat inflytande över rekryteringsprocessen för arbetstagarorganisationerna. Sammantaget är slutsatsen att det kan påverka organisationen genom en ökad oenighet mellan parterna och resultera i ett ökat antal utköp och tvister. Omstruktureringar såsom en myndighets omorganisation kan förändra maktrelationer och få konsekvenser för organisationen i sin helhet.

Vård- och omsorgssektorns utmaningar består i att med knappa resurser möta ökade behov hos en åldrande befolkning och att attrahera samt vidmakthålla utbildad, engagerad och frisk personal. Attityder, beteenden och resultat i organisationer regleras delvis av det psykologiska kontraktet. Detta motiverar till ökad kunskap om begreppet i relation till undersköterskor. Studien syftar till att undersöka hur undersköterskor inom äldrevården upplever psykologiska kontrakt avseende innehåll och värdering samt dess konsekvenser. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju undersköterskor på olika vård- och omsorgsenheter och analyserades tematiskt. Resultaten visar att yrkesgruppen upplevde psykologiskt kontrakt i relation till tre aktörer; politiken, arbetsgivaren och enhetschefen. Aktörerna förväntas ta ansvar för omfattande organisatoriska frågor, stärkande personalens hälsa, anknytning, attityder och strategier. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om psykologiska kontrakt och bidrar med nya kunskaper avseende undersköterskors perspektiv på det psykologiska kontraktets innehåll, värdering samt konsekvenser för arbetet och dess organisation.

Bakgrund: Ökande övervikt och fetma är ett stort problem världen över. Genom att förbättra individers hälsa kan kostnaderi miljardbelopp minskas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga arbetsgivares insatser för ökad fysisk aktivitetbland sina anställdasamt att undersöka om det går att förstå eventuella effekter av insatserna mot bakgrund av nudging. Metod: Valda metoder är en litteraturgenomgång samt intervjuer med representanter från svenska organisationer. Resultat: De vanligast förekommande typerna av insatser för ökad fysisk aktivitet är coachning, aktiviteteroch verktyg för att följa sina framsteg. Detyper av insatser som verkar ge störst ökning av fysisk aktivitet är individanpassning och olika verktygför att följa sina framsteg. Slutsats: Utifrån kartläggningen kan det konstateras att många olika slags insatser används, men att endast en liten delav devanligaste typerna av insatser har bevisad effekt.Utifrån studiernas beskrivningar av metod och interventionär det svårt att dra några slutsatser omvilkanudgetteknikereller kombinationer av nudgetekniker som har störst effekt på fysisk aktivitet.Även mer omfattandeindividuellinformation om deltagarna skulle kunna ge bättre förutsättningarför att förklara effekter mot bakgrund av nudging och beteendeekonomi.

Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa större förståelse för HR-anställdas lojalitet gentemot arbetstagare och arbetsgivare samt huruvida lojalitetskonflikter präglar HR-rollen. Studien berör teman som Human Resources (HR), lojalitet och lojalitetskonflikter. Studien har utförts utifrån HR-anställdas perspektiv. Deras upplevelser, tankegångar och erfarenheter är således i fokus. Detta har undersökts i form av kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide. Vi har genomfört tio intervjuer där alla respondenter är anställda inom HR-relaterade yrken i Sverige. Dessa har varierande arbetsuppgifter, men arbetet centrerar huvudsakligen kring att stötta chefer i olika personalrelaterade frågor. Att se till organisationens bästa och lösa problem som uppkommer är andra centrala delar av deras HR-roll. Som grund för studien har vi utgått från teorier som berör lojalitetsbegreppet, lojalitetskonflikter samt olika kritiska perspektiv på HR. Detta inkluderar olika definitioner på och teoretiska ingångar till lojalitetsbegreppet. Teorin har även bidragit med en förståelse för lojalitetskonflikter vilken är kopplad till olika former av lojalitet såväl som olika dimensioner av konfliktbegreppet. Det teoretiska avsnittet innefattar teoretiker som Karen Legge (2005), Arvidson och Axelsson (Kommande) och Lysgaard (1985). Dessa teoretiska perspektiv har använts för att analysera den empiriska datan som framkom från intervjuerna. Resultatet visar att HR-rollen centrerar kring att vara lojal mot arbetsgivaren. Dock framkommer det att det finns tvetydigheter i deras lojalitet vilket resulterar i lojalitetskonflikter. Dessa berör konkurrerande lojaliteter gentemot sig själv, kollegor samt arbetsgivaren.

Många företag idag erbjuder kunskapsintensiva produkter och tjänster på en global marknad. De företag som lyckas attrahera de bästa talangerna, har enklare att nå ledande positioner där kompetens, innovation och engagemang har stor betydelse. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur företag genom värdegrundsarbete arbetar aktivt för att attrahera och behålla personal samt vilka utmaningar inom värdeförändringar de ställs inför. Studien utgår från åtta kvalitativa intervjuer med anställda på olika hierarkiska nivåer inom telekombolaget Ericsson. Resultatet visar att förutsättningen för ett fungerande värdegrundsarbete kräver stora resurser, effektiv dialog och ständigt engagemang; främst från ledningens sida samt via chefer respektive stöttande HR-personal. De anställda upprätthåller värdegrunden genom socialisering i organisationskulturen. I anslutning till anställningsprocessen visade studien att de största utmaningarna är kvinnors värderingar i samband med ingenjörsyrket, överföring av företagets värderingar via distansarbete, samt svårigheten att tillgodose ungdomars behov av självutveckling.

Syftet med den här studien var att, utifrån tjänstemän inom kompetensförsörjningens synvinkel, få ökad förståelse för på vilka sätt bostadsbrist i Stockholm kan påverka unga vuxnas möjlighet att få en anställning i Stockholm. Syftet har också varit att undersöka på vilka konsekvenser bostadsbrist i sin tur kan få för arbetsgivares kompetensförsörjning. Urvalet av respondenter har, tack vare deras skilda yrkesroller, bidragit till en bred insikt i hur olika tjänstemän i Stockholm kan uppfatta bostadsbristen och dess tänkbara konsekvenser för såväl unga vuxna som arbetsmarknaden. För att få en ökad förståelse inom området har den här studien använt sig utav kvalitativ forskningsmetod där den empiriska insamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. För att analysera fenomenet har det empiriska materialet i sin tur analyserats med hjälp av teorin om socio-spatial integration. Samtliga respondenter märker, utifrån sin yrkesroll, av bostadsbristen i Stockholm i större eller lägre utsträckning. Det kan också göras ett antagande om att respondenterna ser ett behov av att kunna rekrytera unga vuxna och att bostadsbrist kan försvåra den möjligheten. Det finns däremot olika faktorer som kan vara avgörande för att en ung vuxen ska ha möjlighet att få en anställning i Stockholm. Slutsatsen landade i att en ung vuxen som har en attraktiv utbildning och besitter efterfrågad kompetens kan ha lättare för att få såväl en anställning som boende i Stockholm. Framförallt om den unga vuxna söker sig till rätt företag med rätt förutsättningar och resurser att kunna hjälpa till med boendelösning för sina nyanställda. En ung vuxen som inte är lika efterfrågad på arbetsmarknaden kan i jämförelse få det desto svårare. Att inte ha möjlighet att rekrytera unga vuxna kan i sin tur skapa hinder för företag att utvecklas och följa med i den digitaliserade utvecklingen. Bostadsbristen kan således leda till kumulativa effekter för Stockholm och även Sverige som helhet. Det här då den svåra bostadssituationen kan leda till att unga vuxnas kompetens istället nyttjas i en annan stad eller till och med i ett annat land, vilket bland annat kan påverka tillväxt och konkurrenskraft. Det kan därmed, av flera olika skäl, anses behövas förutsättningar för socio-spatial integration genom en bättre, mer flexibel och tryggare bostadsmarknad i Stockholm. / The purpose of this study was to, from the point of view of white-collar workers in the fieldof skills supply, gain an increased understanding of how housing shortages in Stockholmcan affect young adults' opportunities to get employment in Stockholm. The purpose hasalso been to investigate what consequences housing shortages in turn can have foremployers’ skills supply. The selection of respondentes has, thanks to their variousprofessional roles, contributed to a broad insight into how different white-collar workers inStockholm can perceive the housing shortage and its possible consequences for both youngadults and the labor market. In order to gain an increased understanding in the field, thisstudy has used a qualitative research method where the empirical material took placethrough semi-structured interviews. To analyze the phenomenon, the empirical material hasin turn been analyzed by using the theory of socio-spatial integration. All respondentsnotice, based on their professional role, the housing shortage in Stockholm to a greater orlesser extent. It can also be assumed that the respondents see a need to be able to recruityoung adults and that housing shortage can make that opportunity more difficult. However,there are various factors that can be decisive for a young adult to have the opportunity to geta job in Stockholm. The conclusion resulted in that a young adult who has an attractiveeducation and possesses the required skills may find it easier to get both a job andaccommodation in Stockholm. Especially if the young adult finds itself the right companywith the right conditions and resources to be able to help with housing solutions for theirnew recruits. In comparison, a young adult who is not as sought after in the labor market,may find it more difficult. Not being able to recruit young adults can in turn createdifficulties for companies to develop and keep up with digital development. The housingshortage can thus lead to cumulative effects for Stockholm and also Sweden as a country.The difficult housing situation can lead to young adults’ skills being used elsewhere, inanother city or even another country, which can, among other things, affect growth andcompetitiveness. Thus, for several reasons, the conditions for socio-spatial integrationthrough a better, more flexible and safer housing market in Stockholm can be considerednecessary.