The purpose of the study is to bring clarity to what impact social relations have on the working climate at the workplace. Here the focus is on the employees and their experiences as well as definitions of working environment, working climate and social relations. Since there is a problem with sick leave in society, where mostly women who work closely with people belong to the most affected occupational group, there are reasonable grounds for letting assistant nurses and preschool teachers be part in this study. Previous research and theoretical perspectives show the importance of highlighting the significance of social relations for the psychosocial working environment at the workplaces. Levi's interpretation of how employees relate to and interact with each other, as well as research on social relations in working life, have been contributing towards an increased understanding of the interpersonal relationships in working life. The synergy of the factors of enjoyment, trust, communication and community, forms the individual's experience of the working environment. A qualitative method has been applied, based on a constructivist perspective in order to capture the respondent’s experiences of social relations at the workplace. The data collection was done through semi-structured interviews with four assistant nurses and four preschool teachers.  The empirical material shows that social relations have an impact on the perceived working climate and working environment and thus also the well being at the workplace. In the result, factors concerning enjoyment, trust, communication and community were highlighted. That is factors within the theoretical concept of social relations and contributes in fostering well being at the workplace.

Syftet med studien var att belysa biståndshandläggares arbete i team och deras upplevelser av arbete i team. Frågeställningarna var: Hur arbetar biståndshandläggare i team? Hur upplever biståndshandläggare sitt arbete i team? Vilka svårigheter finns det medteamarbete? Vilka positiva erfarenheter har biståndshandläggare av teamarbete? Det ärviktigt att problematisera och fördjupa kunskapen om hur det allt mer populära teamarbetet upplevs. Aktuell forskning säger att för att teamarbete ska fungera krävs ett bra arbetsklimat. Studien inspirerades av teorier om team, organisationsteorier och Antonovskys begrepp KASAM. Med en kvalitativ undersökningsmetod i form av fokusgruppsintervjuer strävades det efter en djupare ämnesförståelse. Biståndshandläggare som arbetar i team, på en kommunal förvaltning i Sverige undersöktes. Genom kvalitativ innehållsanalys bearbetades empirin. Enligt resultatet upplevde biståndshandläggarna sitt arbete i team övervägande positivt. Teamet upplevdes ge styrka både i dagligt arbete och inför omvärldens krav och förväntningar. Slutsatser var att biståndshandläggarnas teamarbete gynnar effektivitet såväl som arbetstillfredsställelse. Förslag gavs att använda biståndshandläggarnas kunskap om teamarbete i kvalitetsutveckling och låta forskning, teori och praktik samverka.

Teknikproblem kring digitala artefakter i skolan är enl. forskning ett störande moment som påverkar lärarens arbetssituation negativt, vilket leder till ökad arbetsbelastning, stress och slutändan till sämre resultat för eleverna. Undersökningen fokuserar på medielärare som undervisar i praktiska medieämnen på gymnasiet inriktning Estetetik & Media, som dagligen bedriver undervisning med hjälp av digitalmedieutrustning. Medielärarnas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet bidrar till förväntningar som skolan har på dem att lösa teknikproblem och inkluderade dessa i yrkespraxispraxis, fastän medieläraren själva inte tycker de skall ingå. Beroende på det sätt tekniken tagit plats i skolan som pedagogiskt verktyg har digitala artefakter bundits till kunskapsmålen, vilket bidragit till att teknikproblem har fått en underordnad ställning och inte synliggjort i forskning som bedrivit kring effekterna av digitaliseringen av skolan. Med hjälp av öppna, halvstrukturerade kvalitativa frågor har fem medielärare utifrån sina upplevelser fått beskriva vad som fungerar och inte fungerar runt implementeringen av digitala artefakter i den lokala verksamheten. Slutresultatet visar att i de verksamheter där samråd mellan lärare och rektor runt ekonomi och ansvarsfrågor som berör den egna ämnena, minskar stress för lärarna och energin kan istället fokuseras på att hjälpa eleverna att nå kunskapsmålen.

Byggbranschen är en av Sveriges mest könssegregerade branscher och har länge haft problem med ett hårt arbetsklimat på grund av en så kallad machokultur. Studien undersöker om byggföretag kan använda extern Employer Branding som en strategi för att förändra arbetsklimatet i branschen. Genom att anpassa förmånerna som kan tänkas attrahera individer som besitter värderingar och egenskaper som förväntas bidra till en förändring bort från machokulturen.  Studien bygger på intervjuer med tio nyrekryterade arbetsledare från byggföretagen Skanska, NCC och JM samt författarnas observationer från etableringskontoren. Företagens utvalda segment är enligt studien nyutexaminerade byggingenjörer och före detta yrkesarbetare. Förmåner för att attrahera dessa är en fast marknadsmässig lön, kontinuerlig utbildning, utveckling inom företaget och friskvård med mera. Majoriteten av studiens respondenter besitter önskade egenskaper varför byggföretagens externa Employer Branding-strategi fungerar. Studien visar att extern Employer Branding inte ensamt kan bidra till en förändring av arbetsklimatet.

Under de senaste decennierna har arbetslivet förändrats drastiskt, arbete har blivit mer flexibelt och nya anställningsformer har uppstått vilket har lett till ökad anställningsotrygghet. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett signifikant negativt samband mellan arbetsklimatet med fokus på autonomi, feedback, lärande och kompetensutveckling och upplevd kvantitativ respektive kvalitativ anställningsotrygghet. Studien baseras på en longitudinell datainsamling som genomfördes på en revisionsbyrå med kontor runt om i Sverige (N=404). Resultatet av två multipla regressionsanalyser visade på ett signifikant negativt samband mellan autonomi och kvantitativ anställningsotrygghet. Den visade även på ett signifikant negativt samband mellan autonomi, feedback och lärande och kompetensutveckling och kvalitativ anställningsotrygghet. Inget signifikant samband erhålls mellan feedback, lärande och kompetensutveckling och kvantitativ anställningsotrygghet. Studien bidrar till en ökad förståelse om vikten av att anställda får möjlighet att påverka sin arbetssituation samt får återkoppling, utvecklingsmöjligheter och variation i arbetet för att lindra effekterna av ökad anställningsotrygghet.

Bakgrund: Läkemedelshantering är en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgift. Felaktig läkemedelshantering leder till onödigt lidande och ohälsa för patienten. Enligt tidigare forskning är felaktig läkemedelshantering vanligt förekommande i vården och är ett stort hot mot patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka felaktig läkemedelshantering ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie som grundar sig i analys av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna är granskade och innehållsanalysen gjordes utifrån Forsberg & Wengström (2015). Resultat: Sjuksköterskor har en betydande roll när det gäller att förhindra felaktig läkemedelshantering. De upplever såväl organisatoriska som individuella orsaker till felaktig läkemedelshantering. När fel begås kan sjuksköterskor uppleva ett personligt ansvar för felet. Det finns en kultur inom vården som sjuksköterskor upplever hindrar dem från att be om hjälp, erkänna misstag och stödja varandra i arbetet. Slutsatser: Studien visar att ett öppet klimat är avgörande för att minimera felaktig läkemedelshantering. En förändring måste ske för att sjuksköterskor ska få möjlighet att arbeta hälsofrämjande och öka patientsäkerheten inom svensk hälso- och sjukvård.

Att tala illa om chefen är något som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till är såpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med känner igen denna jargong. Vårt intresse för detta ämne startade med just denna typ av igenkännande från vår egen tid i arbetslivet. Funderingen som väcktes hos oss var således, varför är det så här? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förståelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssätt baserat på en hermeneutisk vetenskapssyn. Det empiriska materialet är insamlat genom en serie djupintervjuer vilka sedan har tolkats kritiskt och reflekterats över.Vad vi har insett under studiens gång är att denna typ av problematik inte är helt lätt att tala om, speciellt för de individer som är direkt berörda av fenomenet i fråga. Med bakgrund av detta använde vi oss av ett antal olika intervjutekniker för att locka fram de svar vi behövde.Tolkningen av det empiriska materialet har framförallt visat att upplevelsen av problematiken varierar kraftigt beroende på vilken roll man har i organisationen, samtidigt som situationen företaget befinner sig i spelar en stor roll i hur allvarligt problematiken uppfattas.När ett företag befinner sig i en god ekonomisk situation utgör fenomenet inte nödvändigtvis något större problem, men i en krissituation är både uttryck och konsekvenser av problematiken allvarligare. Detta tycks till stor del bero på de värderingar man själv lägger in i problematiken beroende på situationen man befinner sig i, snarare än något inneboende problem som utgörs av själva fenomenet.Att tala illa om chefer kan orsaka eller bidra till samarbetssvårigheter inom ett företag speciellt om företaget befinner sig i en pressad situation, samarbetssvårigheter som i förlängningen kan leda till försämrat arbetsklimat och lägre produktivitet eller effektivitet.Vi vill även betona att vi inte ser detta fenomen som ett problem som skall lösas utan snarare att attityderna är konsekvenser av en mängd faktorer som man inte nödvändigtvis kan kontrollera. Det vi främst av allt vill förmedla är en förståelse för fenomenet vilket vi hoppas kan hjälpa företag att hantera denna typ av problematik. / Uppsatsnivå: C

<p>Tvetydigheter i tidigare studier om vad arbetstagarna uppfattar som viktigast vid ett prestationsbaserat lönesystem ligger till grund för denna undersökning. Syftet var att ta reda på hur personlighetsegenskaper och arbetsklimat, som båda är påtagliga faktorer i en organisation, påverkar attityden till individuell lön respektive löntillfredställelse. Data består av enkätsvar från 523 landstingsanställda sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige. Hierarkiskt multipla regressionsanalyser visade att personlighet och arbetsklimat har en viss innebörd för attityden till individuell lön och lönetillfredställelse, men att även andra variabler har betydelse. Då dessa faktorer bidrar med en viss förklaring till attityden till individuell lön och lönetillfredställelse kan det vara värt att de uppmärksammas i organisationer. Studien kan vara till hjälp för att få en större förståelse och komma tillrätta med eventuella problem som individuell lönesättning kan innebära.</p>

<p>In the Swedish governing document for the mandatory school (Lpo94) it is laid down that The school shall strive for being a living social community that gives safety and the will and desire to learn. The social community and the social relations in the school everyday existence are thereby without hesitation very important for the students' learning. The teacher always wants to engage the students and create order, comfort and a good work environment. In this essay, the relationship between students' work climates, matter interests and average grades is studied. This gives understanding and awareness in these important parts of the schools´ daily activity. In order to study the relationship a combination of quantitative and qualitative method is used. With a quantitative method the information is collected in a formalized and structured way. The information/data is collected with a field survey of the 9th grade students on three arbitrary schools. Those three schools are to be seen only as representative of students' work climates, matter interests and average grades in a diversified reality. A formalized questionnaire survey and a collection of documents with students' anonymous grades give an equal and comparable picture of three schools. This equal and comparable picture of students' work climates, matter interests and study performances on the three schools give a basis and a starting point to study the relationship. From this starting point and bases the relationship is studied. A qualitative analysis is based on comparing the three schools and to see whether a clear relationship can be found. The qualitative analysis builds on the essay's theoretical frame of reference and the collected formalized and structured information/data.</p><p>I find three simplifications around the studied relationship. The explanations of those three simplifications build up a relationship between students' work climates, matter interests and average grades, study performances. The conclusion I draw is, if the students' work climate can be improved comes positive effects on the students' learning and matter interests. The students' average grades are not only affected of the pedagogic and didactic quality in the education, it is also affected by the students' work climates. The education pedagogic and didactic quality is of crucial importance for students' matter interests. To revive students' matter interests is therefore the teachers' duty. In order to improve students' learning in the school and theirs average grades should one always ensure to improve the students' general work climate.</p>

In the Swedish governing document for the mandatory school (Lpo94) it is laid down that The school shall strive for being a living social community that gives safety and the will and desire to learn. The social community and the social relations in the school everyday existence are thereby without hesitation very important for the students' learning. The teacher always wants to engage the students and create order, comfort and a good work environment. In this essay, the relationship between students' work climates, matter interests and average grades is studied. This gives understanding and awareness in these important parts of the schools´ daily activity. In order to study the relationship a combination of quantitative and qualitative method is used. With a quantitative method the information is collected in a formalized and structured way. The information/data is collected with a field survey of the 9th grade students on three arbitrary schools. Those three schools are to be seen only as representative of students' work climates, matter interests and average grades in a diversified reality. A formalized questionnaire survey and a collection of documents with students' anonymous grades give an equal and comparable picture of three schools. This equal and comparable picture of students' work climates, matter interests and study performances on the three schools give a basis and a starting point to study the relationship. From this starting point and bases the relationship is studied. A qualitative analysis is based on comparing the three schools and to see whether a clear relationship can be found. The qualitative analysis builds on the essay's theoretical frame of reference and the collected formalized and structured information/data. I find three simplifications around the studied relationship. The explanations of those three simplifications build up a relationship between students' work climates, matter interests and average grades, study performances. The conclusion I draw is, if the students' work climate can be improved comes positive effects on the students' learning and matter interests. The students' average grades are not only affected of the pedagogic and didactic quality in the education, it is also affected by the students' work climates. The education pedagogic and didactic quality is of crucial importance for students' matter interests. To revive students' matter interests is therefore the teachers' duty. In order to improve students' learning in the school and theirs average grades should one always ensure to improve the students' general work climate.