Syftet med denna studie är att vi vill undersöka om förskolor som har en uttalad pedagogisk inriktning eller profil också är medvetna om vikten av ett positivt arbetsklimat och hur man skapar denna. Utifrån kunskapsbakgrund och resultat drar vi slutsatsen att om ett gott arbetsklimat skall kunna råda kan pedagogiska diskussioner vara en förutsättning.

Missbruk är ett utbrett och stigmatiserat socialt problem som förekommer inom olika samhällsklasser och åldrar, vilket också innebär att det återfinns i sociala arbetets alla fält. För att en klient ska kunna uppnå förändring har tidigare forskning visat på att alliansen mellan professionell och klient är av stor betydelse. Därav är syftet med studien att undersöka socialarbetare inom missbruksvårdens upplevelser gällande alliansen parterna emellan, samt strategier som socialarbetare använder sig av för att bibehålla en professionell balans i det klientnära arbetet. För att insamla empiriskt data har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialarbetare inom HVB-, stödboende- och öppenvårdsverksamheter som arbetar med missbruk. Studien har analyserats med en tematisk analysmetod och utgått från en systemteoretisk utgångspunkt. I det empiriska materialet analyserades sex olika teman, som ligger till grund för uppsatsens huvudresultat. Studiens huvudresultat visar att alliansen mellan professionell och klient är av stor betydelse för klientens förändringsprocess. Resultatet visar ytterligare att gränsen mellan att vara personlig och privat är en komplex balansgång eftersom gränssättningen sätts individuellt och efter olika situationer. Att som professionell bli privat i mötet med en klient kan för den professionella innebära en risk att hamna i en utsatt position. Hur en allians och den professionella gränssättningen utformas, blir avgörande i organisationen som den professionella verkar i. Studiens slutsats belyser organisationens betydelse för att en professionell ska kunna arbeta klientnära. Organisationen kan därmed förstås som en central startpunkt i klientens förändringsprocess.

Our understanding of what factors contribute to the success of human service organisations is limited. Social workers often occupy leadership roles in such organisations, and so research is needed on how leadership influences success. This study explored how staff at a care home for older people perceive factors important for creating success, and the function of leadership. A case study design was adopted employing a qualitative approach, with data collected using semi-structured interviews. A care home identified as something out of the ordinary was chosen as the field site and three care staff and the care home manager selected as participants. A qualitative analysis indicated that a work environment characterized by solidarity generated resilience and satisfaction among staff. A focus on the residents, an innovative work approach and a visible, honest and accommodating manager were factors perceived as vital for creating success. / Vår förståelse för vilka faktorer som bidrar till framgång för människobehandlande organisationer är begränsad. Socionomer innehar ofta ledande roller inom dessa organisationer, därmed behövs forskning om hur ledarskapet påverkar framgång. Denna studie undersöker hur personal på ett vård- och omsorgsboende för äldre beskriver faktorer som är viktiga för att skapa framgång, samt funktionen av ledarskap. En fallstudiedesign användes vilken utgick från en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett vård- och omsorgsboende vilket utmärkt sig som något utöver det vanliga valdes som plats för studien och tre ur vård- och omsorgspersonalen samt enhetschefen valdes som deltagare. Kvalitativ analys visade att en arbetsmiljö som kännetecknas av solidaritet genererade motståndskraft och tillfredsställelse bland personalen. Fokus på de boende, ett innovativt arbetssätt och en synlig, ärlig och tillmötesgående enhetschef var faktorer som uppfattades avgörande för att skapa framgång.

Inom organisationsklimatforskningen finns det tre (3) problemområden där flera författare menar att det råder förvirring gällande (1) i vad organisationsklimatet uppstår ur, (2) hur klimatbegreppet bör definieras, samt (3) vilken nivå klimatmätningar bör genomföras på. Studien syftar därför till att validera en ny klimatskala som består av 17 items. Klimatskalan som ska valideras är en utveckling av teorin Perceived Organizational Support (POS) som i sitt original är framtagen av Eisenberger et al. (1986). POS är en individ fokuserad skala som avser att mäta det ömsesidiga utbytet mellan den anställda och dennes organisation. Författarna har omarbetat POS och utvecklat den till en klimatskala i enligt Schneiders (1975) klimatteori och Glicks (1985) riktlinjer. För att validera POS-klimatskalan skulle den, i linje med tidigare forskning, uppvisa liknande samband som mellan POS och gruppeffektivitet, gruppkreativitet. arbetstillfredsställelse, organisatoriskt engagemang samt intentionen att lämna organisationen samt personlighetsfaktorer. För att undersöka dessa samband förfrågades flera företag i olika branscher om att delta i studien. Antal deltagare uppgick till 108 respondenter vars svar analyserades genom Pearsons korrelationanalys (r). Resultatet visar att POS-klimatskalan, efter sin omarbetning, har starka samband både med organisatoriskt viktiga utfall och personlighetsfaktorer. Studien antyder att Lewins (1951) fältteori fortsatt är relevant inom organisationsklimatforskningen. / In the field of organizational climate research there are three problematic areas of confusion regarding (1) what organization climate emerges from, (2) how the concept of climate should be defined, and (3) at which level of analysis climate measures should be conducted. This study thus aims to validate a new climate scale composed of 17 items. The climate scale to be validated is a development from the Perceived Organization Support theory (POS), originally developed by Eisenberger et al. (1986). POS is an individual-level scale which pertains to measure the reciprocal relationship between the employee and the organization. The authors have modified POS and developed it into a climate scale according to Schneider's (1975) climate theory and guidelines from Glick (1985). To validate the POS-climate scale it should, in resonance with earlier research, show similar relationships as between POS and team effectiveness, team creativity, job satisfaction, organizational commitment, intention to leave as well, as personality traits. To examine these relationships several companies in different lines of businesses were asked to participate in the study. The number of participants totaled at 108, whose answers were analyzed in relation to important organizational outcomes and personality traits. Results shows that the POS-climate scale, after being modified, has strong relationships with important organizational outcomes as well as with personality traits. The study suggests that Lewins (1951) field theory is still relevant for organizational climate research.

<p>Att studera hur företagsledningen i skandinaviska upplevelseorganisationer drar nytta av anställdas kreativa förmåga, genom att stimulera till ett kreativt arbetsklimat och tillvarata de anställdas idéer.</p> / <p>To study how the management in Scandinavian theme parks takes benefit from the creativity of employees, by stimulating to a creative working climate and making use of employee ideas.</p>

En chef använder olika färdigheter i sin vardag t ex kommunikation, relationsskapande och beslutsfattande. Likväl som chefen agerar med olika ledarstilar utifrån kontexten och medarbetarna. Kvaliteten på chefens färdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkät där medarbetaren även bedömer sitt och gruppens välbefinnande. En medarbetarenkät ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap och sin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bästa och de tio sämsta enheterna från en medarbetarenkät i ett landsting. I uppsatsen skapas olika ledarstilsindex utifrån redan befintliga frågebatterier och användandet av enkätens frågor. Uppsatsen förklarar sambanden och variationen i svaren på frågor kring medarbetarnas hälsa och förtroende för chefen utifrån skapade ledarstilsindex. ”Ledarklimatet” och ”Ledarskap som främjar hälsa och utveckling” är de ledarstilsindex som förklarar mycket av variationen i svaren. Grunden i dessa index är kommunikationen. Uppsatsen visar att utveckling och ökad kunskapen kring kommunikation kan ge bättre resultat på en medarbetarenkät. Att förstå sambanden mellan olika delar av enkäten kan hjälpa chefen att sätta in rätt åtgärder för bra ledarutveckling och därmed förbättra arbetsklimatet och öka välbefinnande hos medarbetarna. / A manager uses different skills in their everyday life such as communication, relationship-building and decision making. As well as managers is acting with different leadership styles based on context and employees. The quality of the manager's skills and behavior can be valued in an employee survey where the employee also values his and the group's well-being. An employee survey is to provide support for the managers to develop their leadership and their activities. This paper analyzes the ten best and the ten worst units from an employee survey in a county council. The paper created different leadership style indices based on existing questionnaires and the use of survey questions. The paper explains the relationships and the variation in the responses to questions about the health and confidence of the manager based on the management style indices. " Leadership climate" and "Health and development promoting leadership behavior " is the leadership style indices that explain much of the variation in the responses. The basis of these indices is communication. The paper shows that development and increased knowledge of communication can give better results on an employee survey. Understanding the relationships between different parts of the survey can help the manager to apply the correct measures to good leadership development and thereby improve the working climate and the well-being of employees.

I have done a study to see what perceptions held by two principals and four teachers, if adult behavior and attitudes towards each other will affect the climate between the students and put it in relation to the fundamental values of work and policy documents. I have also examined how they describe their work environment in their daily work and how they work to combat bullying. I have used qualitative interviews as a method to get answers to my questions. The interviews took place at two different schools, in which I interviewed a headmaster and two teachers at both schools. What emerged during the interviews were compiled and processed with aid based on previous research and theories which focus is in a social constructionist approach. The results as it shows in my study highlights a consensus among the interviewees that the personnel group working atmosphere affects the climate between the students and that there is a good understanding of the impact they have. The study also shows that the experience of their work climate affects by how the communication between management and staff looks likes and how many resources there are in the form of personnel. With regard to anti-bullying work in schools also reveals that the availability of resources affects how viable work against bullying can be, but also how the experience of the working atmosphere within the staff group influence. The study also shows that the interaction between staff and management have an important role in creating a positive climate.

Att studera hur företagsledningen i skandinaviska upplevelseorganisationer drar nytta av anställdas kreativa förmåga, genom att stimulera till ett kreativt arbetsklimat och tillvarata de anställdas idéer. / To study how the management in Scandinavian theme parks takes benefit from the creativity of employees, by stimulating to a creative working climate and making use of employee ideas.

<p>Syftet med följande arbete är att få grundläggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda på hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. </p><p>För att söka svar på mina frågeställningar har jag använt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i år 4. </p><p>Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror på det ledarskap som råder. Elevers sciala relationer är något som ständigt bör uppmärksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nå ett positivt klimat. </p><p>Studien visar att klimatbegreppet är välkänt i litteraturen och definieras som en anda, en atmosfär eller som relationer mellan gruppmedlemmarna. Ett demokratiskt ledarskap skapar de bästa förutsättningarna för ett positivt klassrumsklimat. Ledarskapet ska bygga på tydlig struktur, gränssättning, effektiv konflikthantering och trivsel i arbetet.</p>

Syftet med studien är att se hur det kreativa arbetsklimatet ser ut på två avdelningar inom en offentlig sektor och jämföra dessa samt se om det finns något samband med ett utvecklande ledarskap. Vi använde oss av en metodkombination för vår undersökning och inledde med att genomföra en kvantitativ datainsamling med hjälp av en enkät och därefter genomföra en kvalitativ datainsamling i form av fyra intervjuer där vi intervjuade både chefer och medarbetare för att se frågan från båda perspektiven. Vi kan utifrån resultaten av vår studie se att det kreativa klimatet är bättre på den avdelningen där det finns ett utvecklande ledarskap men att det också finns andra organisatoriska faktorer som påverkar detta.