Det var under 80-talet Lean satte sitt namn på den organisatoriska kartan. Lean är ett arbetssätt vars syfte är att effektivisera produktionssystem och eliminera moment i arbetsprocessen där ett direkt värde saknas. Allt fler organisationer väljer att implementera Lean trots att det finns kritiker vilka liknar arbetssättet med Taylorism och Scientific management varför vi finner ämnet intressant. För några år sedan var en av författarna bakom den här studien med och implementerade Lean på sin arbetsplats. Uppfattningen författaren fick var att medarbetarnas mottagande av Lean var negativt, ur det negativa mottagandet föddes en nyfikenhet hos författaren över relationen mellan Lean och medarbetaren. Författarens iakttagelse sådde fröet till denna studie där vi ämnar förstå hur medarbetarna i organisationen upplever att leanfilosofin påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Många forskare menar att Leans påverkan på medarbetarna utgör det minst efterforskade området inom leanfältet varför vi vill bidra till befintlig teori med denna studie. Vår studie är genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi för att uppnå syftet och besvara frågeställningen. Med hänsyn till vår utgångspunkt för studien samt det faktum att vi söker förståelse för ett fenomen har vi varit abduktiva i vår forskningsprocess. Studien är en flerfallsstudie där vi studerat två organisationer med olika mognadsgrad i deras leanarbete för att få möjlighet att jämföra organisationerna med varandra. I studiens litteraturgenomgång har vi utifrån den befintliga teorin för psykosocial arbetsmiljö kategoriserat nyckelbegrepp vi finner relevanta för vårt forskningsområde. Nyckelbegreppen vi valt är; arbetstillfredsställelse, ansvar och inflytande, trivsel, trygghet och stress samt relationer och arbetsklimat. Vi menar att samtliga begreppskombinationer påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Studiens empiriska material är insamlat via semistrukturerade intervjuer på två tillverkningsindustrier. Våra respondenters berättelser skiljer sig åt på vissa punkter medan somliga punkter stämmer överens. Även om respondenter på båda organisationerna menar att deras arbete är relativt monotont och standardiserat uppfattade vi inte att respondenterna upplevde att arbetssättet hade påverkat dem i den mån vi misstänkte. Ett par respondenter förklarar även att vissa medarbetare kände oro för att deras yrkesstolthet försvann i och med leanimplementeringen eftersom deras arbete blev sönderhackat till små sekvenser. Vi menar att känslan av stolthet över sitt yrke en viktig del för att individen ska känna relevans på arbetet, vilket vi menar har en indirekt påverkan på medarbetarens trygghetskänsla. Gällande relationer och socialt klimat på arbetsplatsen menade flertalet respondenter att stämningen mellan medarbetarna är god men att relationen mellan medarbetare och ledare i vissa fall är dålig. I studien visade det sig att Leans påverkan på den psykosociala arbetsmiljön har varit betydligt mindre än vad vi räknat med. Vissa förändringar på den psykosociala arbetsmiljön har visat sig, men vi har inte kunnat utröna några tydliga samband huruvida förändringarna i helhet har inneburit en positiv eller negativ inverkan. Därmed menar vi att vår studie visar att Lean i sig inte utgör ett direkt hot mot medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö, men att det till stor del beror på hur ledarna implementerar och arbetar med konceptet. Vidare bör även tydliggöras att möjligheten att dra några generella slutsatser är begränsade eftersom vi enbart studerat två organisationer.

Syftet med följande arbete är att få grundläggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda på hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. För att söka svar på mina frågeställningar har jag använt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i år 4. Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror på det ledarskap som råder. Elevers sciala relationer är något som ständigt bör uppmärksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nå ett positivt klimat. Studien visar att klimatbegreppet är välkänt i litteraturen och definieras som en anda, en atmosfär eller som relationer mellan gruppmedlemmarna. Ett demokratiskt ledarskap skapar de bästa förutsättningarna för ett positivt klassrumsklimat. Ledarskapet ska bygga på tydlig struktur, gränssättning, effektiv konflikthantering och trivsel i arbetet.

Socialtjänstens individ- och familjeomsorg är drabbad av en hög personalomsättning därenheterna som arbetar med barn och unga är särskilt utsatta. Syftet med studien var därför attfinna de positiva faktorer som motiverar socialsekreterare till att faktiskt stanna kvar påarbetsplatsen samt vad som gör arbetet hållbart och attraktivt. För att göra detta avgränsadesurvalet till att enbart innefatta socialsekreterare som arbetat tre år eller mer på sina arbetsplatser.Kriteriet bottnade sig i ett försök att finna studiedeltagare som, baserat på att de stannat kvar itjänsten minst tre år eller mer, förväntades kunna beskriva positiva faktorer till att de valt attstanna kvar. Genomförandet av studien bestod av kvalitativa intervjuer med femsocialsekreterare inom olika kommuner. Vårt material bearbetades sedan genom en tematiskanalys med avstamp i Herzbergs tvåfaktorsteori, professionsteori samt tidigare forskning.Resultatet visade att de faktorer socialsekreterarna kunde beskriva var gruppdynamiken och arbetsgruppens betydelse, ett nära arbete med chef och ledning och glädjen till arbetet medmålgruppen. Socialsekreterarna redogjorde för tryggheten i en stöttande och tillgängligarbetsgrupp, chefer och ledning som stöttar och lägger stor vikt vid handledning och utbildning, samt ett variationsrikt och nära arbete med målgruppen. I resultatet utpekades även lön ochstatus för professionen som förbättringsområden. Slutsatserna som därefter kunde dras var attutifrån de svar vi fått av intervjudeltagarna gällande positiva faktorer som får dem att stannakvar på sina tjänster, är den främsta och avgörande omständigheten den betydelsearbetsgruppen har för arbetet. Också att problemet med den höga personalomsättningen måsteangripas ur ett helhetsperspektiv för att bibehålla befintlig personal samt i rekryteringsarbetetmed ny personal.

This study deals with the complex phenomenon of occupational health. There is knowledge of how a good work environment should look like, but despite this, many employees experiences ill health in the workplace mainly in the form of neck and back pain. This study is a case study conducted in a high-risk workplace. The overall purpose was to describe and analyze the health situation of a specific company with neck and back problems. Mainly, eight interviews had been used as the data collection method, but additional observations had also been implemented. The sources used in this study are mainly reports of health, work environment, health promotion activities and neck and back pain. The results of this study showed that there are shortcomings in the work environment and they often experiences high levels of stress, but despite this, the employees thrived at work. The employees had a relatively good health despite the fact that all the interviewees indicated that they had some form of neck and back pain. The results also showed that the most important conditions to promote health were motivation, time, and healthcare in the workplace.

<p>Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglädje samt utvärderade effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan är en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. Frågeställningen utvärderas i termer av målbildens nyckelord. Målbild är:</p><p>”Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete där alla medarbetare känner glädje och trivsel samt bibehåller god hälsa. Här utvecklas vi som individer i ett öppet ochärligt arbetsklimat.”</p><p>Den undersökta gruppen bestod av maskinoperatörer och deras ledning, arbetsledare, produktionschef och platschef. De metoder som användes var enkät och intervju. Maskinoperatörerna besvarade enkäten med besvärsfrågor, inställning till livet och hälsansamt personliga mått för BMI-beräkning. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskrev arbetsglädje samvarierade. Resultatet visade ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga.Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg attarbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: Demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett bra liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.</p>

Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglädje samt utvärderade effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan är en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. Frågeställningen utvärderas i termer av målbildens nyckelord. Målbild är: ”Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete där alla medarbetare känner glädje och trivsel samt bibehåller god hälsa. Här utvecklas vi som individer i ett öppet ochärligt arbetsklimat.” Den undersökta gruppen bestod av maskinoperatörer och deras ledning, arbetsledare, produktionschef och platschef. De metoder som användes var enkät och intervju. Maskinoperatörerna besvarade enkäten med besvärsfrågor, inställning till livet och hälsansamt personliga mått för BMI-beräkning. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskrev arbetsglädje samvarierade. Resultatet visade ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga.Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg attarbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: Demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett bra liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.

I byggbranschen idag är det vanligt att upphandling av installationsentreprenader oftast sker vid produktionsskedet. Denna typ av upphandling har av installatörer ansetts vara sen då det oftast medför sämre möjlighet till god planering för installationsentreprenaden där bristerna leder till ändrings- och tilläggsarbeten. Problemet är inte endast vid upphandlingen utan detta påverkar hela byggprocessen då det finns kopplingar mellan de olika komponenterna i byggprocessen. Även tidigare studier har uppmärksammat brister i samarbetet mellan de olika aktörerna i processen. Beställare och entreprenörer har varit i fokus i dessa arbeten och eftersom byggbranschen är stor och komplex är det förståeligt att de som är längre ner i hierarkin får lägre prioritet. Detta gör att det här examensarbetet blir viktig då det idag inte görs många undersökningar ur installatörers synvinkel. Examensarbetet bygger på en förfrågan från VVS Företagens och Isoleringsfirmornas Förening, om att undersöka hur tidig och sen upphandling av installationsentreprenad påverkar faktorerna planering, lönsamhet, kvalitet, arbetsmiljö och arbetsklimat. I denna studie undersöktes två företag; ÖPE Isolering och Imtech VS-teknik, där ett par utvalda projekt från respektive företag studerades med hjälp av ansvarig projektledare/arbetsledare. Syftet med examensarbetet var att ur installationsentreprenörers synvinkel undersöka hur olika byggprojekt påverkas vid sen upphandling jämfört med projekt där de upphandlades i tidigt skede. Effekterna av sen respektive tidig upphandling har avgränsats till just dessa fem nämnda faktorerna för att under tiden som finns tillgänglig få en så bra bild av projekten som möjligt. Det svar som resultatet pekar emot är att generellt sett blir det mesta bättre då installatörerna upphandlas tidigare. Förhoppningsvis kommer beställare i framtiden att inse nyttan i att upphandla underentreprenörer tidigare, vilket troligtvis skulle medföra mycket bättre arbetsförhållanden både för byggare och installatörer.

Omvandlingen av sjukvården mot marknadisering och nya driftsformer har huvudsakligen genomförts utifrån ekonomiska och politiska föresatser om ökad effektivitet och vårdkvalitet. Goda arbetsvillkor för personalen är en viktig förutsättning för förverkligandet av dessa mål. Givet det oklara kunskapsläget kring psykologiska implikationer av omställningen i välfärdssektorns styrning var syftet med avhandlingen att studera olika aspekter av arbetsvillkor samt arbetsrelaterade attityder och hälsa i privat, bolagiserad och förvaltningsdriven sjukvård. Det gjordes genom att undersöka hur krav och resurser i arbetet förhåller sig till uppkomsten och utbredningen av utbrändhet hos sjuksköterskor, betydelsen av kontroll i och över arbetet för de anställdas arbetstrivsel samt hur motivationsbaserade kognitioner av bemyndigande hos vårdpersonal förändras vid privatisering och relaterar till attityder och hälsa. De empiriska studierna inkluderade såväl tvärsnittliga som longitudinella enkätdata från tre svenska akutsjukhus med olika driftsform. Resultaten visade högre nivåer av utbrändhet hos sjuksköterskor i privat jämfört med förvaltningsdrivet sjukhus. För arbetstrivsel fanns ingen nivåskillnad mellan de tre driftsformerna. Krav i arbetet hängde samman med högre utbrändhetsnivåer och lägre arbetstrivsel. Flera resurser var förenade med lägre grad av utbrändhet medan kontroll hängde samman med högre trivsel. Vid en förändring från bolagiserad till privat driftsform var vårdpersonalens bemyndigande relativt stabilt. Dock fanns efter privatiseringen en tendens till standardisering då graden av bemyndigande blev mer lika. Likaså skedde en statusmässig differentiering i bemyndigande mellan yrkesgrupperna genom att flera med låg status fick mindre bemyndigande. Sammantaget pekar avhandlingen på fler likheter än skillnader mellan driftsformerna vilket antyder att driftsform tycks ha mindre betydelse för såväl nivå som betydelse av arbetsvillkor för personalens attityder och hälsa. / The shift in health care towards marketization and new types of ownership has mainly been carried out for financial and political reasons aimed at increasing care efficiency and quality. Good working conditions for the personnel are essential for these goals. However, knowledge of the implications at the individual level is still limited. Considering this, the aim of this thesis was to study working conditions, work-related attitudes and health in private for-profit (PFP), private non-profit (PNP), and publicly administered (PA) hospitals in three empirical studies. This was done by investigating how demands and resources at work predict the development of burnout, how control within and over work relate to employee job satisfaction, and how perceptions of empowerment change in connection with privatization and relate to attitudes and health. The empirical studies include cross-sectional and longitudinal questionnaire data from three Swedish acute care hospitals with different ownership types. The results showed higher levels of burnout among nurses at the PFP hospital than those at the PA hospital. There was no difference in levels of job satisfaction among the ownership types. Demands were associated with higher burnout levels and lower job satisfaction. Several job resources were associated with lower burnout, while control was related to higher job satisfaction. In a change from PNP to PFP, employees’ empowerment levels remained relatively stable. However, there was a tendency towards standardization as their degrees of empowerment became more similar after privatization. Also, a status-related differentiation in empowerment occurred among the occupational groups as some with low status experienced less empowerment. Altogether, the findings show more similarities than differences among the ownership types, suggesting that ownership is of less importance for both the levels and the impact of working conditions on attitudes and health. / <p>At the time of the doctoral defence, the following paper was unpublishd and had a status as follows: Paper 2: Manuscript.</p>

Bakgrund: Moralisk stress är ett begrepp som först kom att definieras av Jameton (1984) och anses uppstå när sjuksköterskor inte kan handla i enlighet med det de anser vara det rätta på grund av organisatoriska eller institutionella barriärer. Den legitimerade sjuksköterskan ansvarar för ett stort kunskaps- och arbetsområde som ska präglas av ett etiskt förhållningssätt och en personcentrerad vård. En inre konflikt uppstår när sjuksköterskan hindras att arbeta utifrån de rådande värdena, vilket ger upphov till känslor av moralisk stress. En större kunskap och förståelse inom problemområdet är nödvändig för att åstadkomma framtida förbättringar. Syfte: Syftet var att belysa moralisk stress hos sjuksköterskan. Metod: För att uppnå syftet har en litteraturöversikt genomförts. Sökningar efter relevanta artiklar i enlighet med den engelska översättningen av moralisk stress utfördes. Artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser har använts. Resultat: Ur analysen urskildes tre olika huvudkategorier: bakomliggande orsaker till moralisk stress, konsekvenser av moralisk stress och strategier för hantering av moralisk stress. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras moralisk stress hos sjuksköterskor utifrån Jean Watsons teori om mänsklig omsorg samt andra relevanta artiklar. Uppkomsten av moralisk stress hos sjuksköterskor diskuteras ur olika perspektiv. Skillnader i miljö och ledningens betydande roll avseende sjuksköterskors känslor av moralisk stress diskuteras vidare. Konsekvenser av moralisk stress hos sjuksköterskor diskuteras med betoning på patientsäkerhet och bemötandet av patienter. Medvetenheten kring moralisk stress hos sjuksköterskor behöver bli större. Ett fokus på moralisk stress hos sjuksköterskor kan med fördel lyftas redan under sjuksköterskeutbildningen. / Background: Moral stress is a term that was first defined by Jameton (1984) and is considered to occur when individuals are unable to act in accordance with what they consider to be right due to organizational or institutional barriers. The registered nurse is responsible for a large area of knowledge and work that needs to be characterized by an ethical approach and person-centered care. An internal conflict occurs when the nurse is prevented from working on the basis of these values, which causes feelings of moral stress. A greater knowledge and understanding of the problem area is necessary to achieve future improvements. Aim: The aim was to illustrate moral stress among the nurse. Method: To achieve this goal, a literature review has been conducted. Searches for relevant articles in accordance with the English translation of moral stress were performed. The databases Cinahl, PsycINFO and PubMed were used. Articles with qualitative and quantitative approaches have been used. Results: The analysis revealed three different main categories: underlying causes for moral stress, consequences of moral stress and strategies for managing moral stress. Discussion: In the result, moral stress is discussed among nurses based on Jean Watson's theory of human care and other relevant articles. The appearance of moral stress in nurses is discussed from different perspectives. Differences in the environment and management's significant role regarding nurses' feelings of moral stress are discussed further. The consequences of moral stress in nurses are discussed with emphasis on patient safety and the encounter of patients. Awareness about moral stress in nurses needs to be greater. A focus on moral stress in nurses should be emphasized during nursing education.

Syftet med studien är att belysa fyra förskollärares syn på planerad fysisk aktivitet och hur dederas beskriver att de arbetar e med det i förskolan. Tre frågeställningar formulerades utifrån syftet och dessa är: hur ser förskollärarna på begreppet planerad fysisk aktivitet, hur beskriver förskollärarna att de använder planerad fysisk aktivitet samt vilken påverkan upplever förskollärarna att planerad fysisk aktivitet kan ha på arbetsklimatet i förskolan.vilken påverkan förskollärarna upplever att planerad fysisk aktivitet kan ha på arbetsklimatet i förskolan. Syftet och frågeställningarna utformades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv då studien utgår från förskollärares upplevelser. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats där fyra förskollärare på olika förskolor i Sverige har intervjuats. I resultatet framkommer det bland annat att förskollärarna har olika syn på fysisk aktivitet i förskolan då de definierar begreppet på olika sätt. Dessutom framkommer det att de har olika syften med den planerade fysiska aktiviteten i verksamheten. Förskollärarna arbetar även med planerad fysisk aktivitet på olika sätt där vissa använder utemiljön och barns fria lek medan andra har planerade gympapass inomhus. Det framkommer även i resultatet att planerad fysisk aktivitet kan påverka arbetsklimatet i verksamheten. / The purpose of the study is to elucidate four preschool teachers' views on planned physical activity and how they describe that they work with it in preschool. Three issues were formulated based on the purpose and these are: how do preschool teachers see the concept of planned physical activity, how do preschool teachers describe that they use planned physical activity and what impact the preschool teachers experience that planned physical activity can have on the working environment in preschool. The purpose and the questions were designed from a phenomenological perspective as the study is based on the experiences of preschool teachers. The study is based on a qualitative approach where four preschool teachers at different preschools in Sweden have been interviewed. The result shows that the preschool teachers have different views on physical activity in the preschool as they define the concept in different ways. In addition, it appears that they have different purposes with the planned physical activity in the business. Preschool teachers also work with planned physical activity in different ways where some use the outdoor environment and children's free play while others have planned gym passes indoors. It also appears in the result that planned physical activity can affect the working climate in the business.