Byggbranschen har en historia av att vara en av de allra mest mansdominerade branscherna i Sverige. På mycket mansdominerade platser finns det ofta en kultur, machokultur, som leder till att de få kvinnor som finns i branschen väljer att lämna. Regeringen och fackförbundet Byggnads har uppmärksammat detta som ett problem och satt upp mål om att både rekrytera och behålla fler kvinnor i branschen. Syftet med denna studie är således att studera kvinnors erfarenheter av att arbeta i byggbranschen. En ambition med studien är att identifiera faktorer som är avgörande för kvinnors vilja att stanna i branschen. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod där fyra kvinnor som arbetar inom byggbranschen intervjuades. Empirin har sedan analyserats med en tematisk analysmetod i syfte att finna möjliga samband. Resultatet visar att byggbranschen till en viss del fortfarande präglas av en machokultur, där mannen upprätthålls som norm genom både genuskontraktet och homosocialiteten. Normen bidrar till en könssegregering som försvårar kvinnors tillträde till högre positioner i kombination med familjeliv. Trots att machokulturen finns kvar tyder även resultatet på att den är på väg att luckras upp genom det generationsskifte som sker. Kvinnorna trivs överlag bra i branschen men det krävs ett fortsatt arbete med jämställdhetsfrågor för att kvinnor och män ska ha möjligheten att arbeta under samma villkor. Lösningar på jämställdhetsproblematiken bör ske genom fokus på jämställdhet inom yrkesområde och en medvetenhet i rekryteringsprocessen. Om det inte aktivt arbetas med att jämna ut könsfördelningen inom olika yrkesområden kommer machokulturen inte utrotas. Det kommer i sin tur leda till att branschen fortsatt har problem med att rekrytera och behålla kvinnor.

The aim of the study was to analyse what may enhance joy in work and to estimate the effects on experienced health and good life and joy in work by load ergonomic measures that were realized in a larger food manufacturing company. Ergonomics is here defined in an entirety. Man is a complex being and is observed in the context of his work and work organization. A project group, recruited from a working team at the studied company, created an objective for the work of the group and the company. Thereafter improvement and change areas were analysed and suggestions for changes were presented and carried out to some extent. The question at issue was: What defines a work that promotes experienced health and a good life? It has been evaluated in terms of the key words of the objective: meaningful, joy, comfort, health, personal development, work environment. Methods used were questionnaires and interviews before and after ergonomic improvements with a one-year interval. A correlation matrix was calculated to analyse how the questionnaire variables describing joy of work covariate. 136 persons (drop-out rate 5,2 %) answered the questionnaire. The year before 121 persons within the same production area had answered the same questionnaire. The questionnaire addressed experienced musculoskeletal pain from work and estimated need for sick leave. It also addressed attitudes to work, fellow workers and company management. Further more, attitude to life and health as well as data to calculate BMI were collected. The result shows no significant change in either health, pain or joy in work. The pain levels were in general high to very high. The need for sick leave due to pain had increased. Many subjects showed overweight. Seven persons, operators and company management, were interviewed regarding their attitudes to joy of work. Great similarities in views on how joy of work can be promoted as well as their personal role in this were found. The correlation matrix gives further support to other studies showing that democratic processes, information and opportunity to develop give higher commitment and higher degree of joy of work. A significant relation between support from the foreman and perception of good health and a good life was another finding. A possible explanation for the lack of influence from the ergonomic interventions is a too short follow up time. / Syftet med uppsatsen var att analysera vad som kan ge arbetsglädje samt utvärdera effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi är här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan ses som en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. En projektgrupp, rekryterad ur en arbetsgrupp vid det studerade företaget, arbetade fram en målbild för sitt och företagets arbete. Därefter analyserades förbättringsområden samt presenterades förändringsförslag som delvis genomfördes. Frågeställningen för arbetet var: Vad definierar ett arbete som främjar upplevelsen av god hälsa och ett gott liv? Denna utvärderades i termer av målbildens nyckelord: meningsfull, glädje, trivsel, hälsa, personlig utveckling, arbetsklimat. Lönsamheten studerades inte. De metoder som användes var enkät och intervju med ett års mellanrum före och efter genomförandet av ovan nämnda förändringar. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskriver arbetsglädje samvarierade. Enkäten besvarades av 136 personer (bortfall 5,2 %). Året innan hade enkäten besvarats av 121 personer inom samma produktionsområde. Enkäten behandlade upplevda muskuloskeletala besvär av arbetet samt skattade behov av sjukfrånvaro. Den behandlade också attityder till arbetet, arbetsledningen och arbetskamraterna. Dessutom efterfrågandes inställning till livet och hälsan samt data för BMI-beräkning. Resultatet visar ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga. Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg att arbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett gott liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.

Effektiv kommunikation mellan vårdens medarbetare är väsentlig för patientsäker vård. Bristfällig kommunikation är kopplad till vårdskador. På den slutenvårdsavdelning i södra Sverige, där både aktuellt förbättringsarbete och studie genomfördes, saknades ett strukturerat arbetssätt för utbyte av viktig information kring barn och ungdomars vård inom ett team av nattarbetare. Därför startades ett förbättringsarbete vilket sedan undersöktes genom en intervjustudie. Genom att införa samling av berörda medarbetare vid varje ny patientinläggning, och tidsbestämda avstämningar som gjordes med ett kommunikationsverktyg, TEAMUP-modellen (T-trust, E-explore, A-ambition, M-model, U-undertake, P-praise) syftade förbättringsarbetet till at etablera en arbetsstruktur som möjliggör effektiv kommunikation i teamet för att minska förekomst av vårdskador samt förbättra arbetsklimatet. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans modell tillsammans med PDSA- cyklar (P-Plan, D-Do, S-Study, A-Act), fiskbendiagram, förbättringsramen samt värdekompass. I förbättringsarbetet deltog cirka arton nattpersonal och tio vårdnadshavare/barn >15 år. Data samlades in genom enkäter och visualiserades med figurer. Enkätsvaren visade att de nya arbetssätten har möjliggjort strukturerad kommunikation för inforamtionsbyte i teamet kring barn och ungdomars vård och behandlingar. Bland vårdnadshavare/ barn >15 år visade enkätsvaren 100% nöjdhet beträffande kommunikation i teamet kring patienters vård och behandlingar. Av personalen angav 87% att arbetsklimatet förbättrades till föjld av de nya arbetssätten.  En kvalitativ intervjustudie gjordes när förbättringsarbetet avslutades med syfte till att undersöka hur personalen uppfattar att TEAMUP -modellen och samling vid patientinläggning har påverkat deras interna samarbete med avseende på kommunikation i teamet. En semistrukturerad intervjuguide anvvändes. Åtta medarbetare i nattpersonalgruppen medverkade i intervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. De intervjude medarbetarna beskrev att kommunikation och samarbete i teamet förbättrades. Med hjälp av de nya arbetssätten kunde personalen skapa en kultur som innebar att hjälpa varandra mer då de informerade varandra om viktiga förhållanden gällande patienter, avdelningsresurser, diagnoser och missnöje.

Denna studie undersöker hur det kreativa arbetsklimatet på Fabriken ser ut och hur både medarbetareoch chefer upplever det. För att mäta kreativiteten har vi använt verktyget “The Creative ClimateQuestionnaire” som utvecklats av Göran Ekvall. I denna studie har vi valt att fokusera på sju av tiodimensioner för att mäta det kreativa arbetsklimatet. Ekvall har fått en hel del kritik för sin modell ochmed hjälp av studien hoppas vi att bidra lite mer till modellens trovärdighet. Studien genomfördes somen fallstudie där både kreativa och kvantitativa metoder användes för att samla in data. Enkäterdelades ut till medarbetare för att kvantitativt mäta medarbetarnas uppfattning om det kreativaarbetsklimatet i organisationen. För att få djupare insikter och få flera perspektiv och infallsvinklargenomfördes det också semistrukturerade intervjuer med olika chefer från organisationensavdelningar. Sedan så analyserades dessa intervjuer med hjälp av tematisk analys för att identifieraåterkommande mönster och teman i svaren. Resultaten visar att både cheferna och medarbetarna haren liknande uppfattning om det kreativa arbetsklimatet inom organisationen. Studien visar även attFabriken har ett starkt kreativt arbetsklimat vilket visade sig genom att medarbetarna på Fabriken gavhöga värden på deras upplevelse av dimensionerna. För att ytterligare förstå dessa resultat jämfördesde med resultaten från en annan studie som också använde sig av Ekvalls modell. / This study examines what the creative work climate at Fabriken looks like and how both employeesand managers experience it. To measure creativity, we have used the tool “The Creative ClimateQuestionnaire” developed by Göran Ekvall. In this study, we have chosen to focus on seven of tendimensions to measure the creative work climate. Ekvall has received a lot of criticism for his modeland with the help of the study we hope to contribute a little more to the credibility of the model. Thestudy was conducted as a case study where both creative and quantitative methods were used to collectdata. Surveys were distributed to employees to quantitatively measure employees' perception of thecreative work climate in the organization. To gain deeper insights and multiple perspectives andangles, semi-structured interviews were also conducted with various managers from the organization'sdepartments. These interviews were then analyzed using thematic analysis to identify recurringpatterns and themes in the responses. The results show that both managers and employees have asimilar perception of the creative work climate within the organization. The study also shows thatFabriken has a strong creative work climate, as evidenced by the fact that employees at Fabriken gavehigh scores on their perception of the dimensions. To further understand these results, they werecompared with the results of another study that also used Ekvall's model.

The aim of the study was to investigate group managers’ experiences of managing employees' mental health issues within an industrial company in Sweden, as well as their thoughts on how to approach hidden mental health problems. A qualitative approach was employed, and ten group managers were interviewed at an industrial site using a semi-structured interview guide. An inductive thematic analysis was conducted to analyze the collected data. The data resulted in three main themes and nine subthemes. The findings revealed that managers’ ability to address mental health issues is influenced by their approach, tools, and the support they receive from their employer. Additionally, the results indicated that present and trustworthy group managers can impact their ability to detect signs of mental health issues in employees. The group managers expressed that a trustworthy and present leader enhances employees' trust in them and reduces stigma by fostering an open work environment. / Syftet med studien var att undersöka gruppchefers upplevelser och erfarenheter av att hantera medarbetares psykiska ohälsa inom ett industriföretag i Sverige samt om de har några tankar om hur de kan närma sig den dolda psykiska ohälsan. En kvalitativ metod användes och tio gruppchefer intervjuades på en industri med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. En induktiv tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet. Det insamlade materialet resulterade i tre huvudteman samt nio underteman. Resultatet visade att chefens förutsättningar att arbeta med psykisk ohälsa påverkas av deras arbetssätt, verktyg samt vilken stöttning de får från deras arbetsgivare. I resultatet framkom det även att gruppchefer som är närvarande och pålitliga kan påverka hur väl de upptäcker signalerna hos en medarbetare som lider av psykisk ohälsa. Gruppcheferna uttryckte att en pålitlig och närvarande chef påverkar medarbetarnas förtroende till chefen samt att stigmatiseringen minskas genom att de främjar ett öppet arbetsklimat.

Det finns endast ett fåtal studier publicerade om återhämtning i arbetet, mer forskning behöver belysa återhämtningens viktiga roll och möjliga återhämtningsstrategier på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av återhämtning i arbetet, genom att studera schemalagd återhämtningstid på 1177 Vårdguiden på telefon. Fokus riktas mot att skapa förståelse för vilken betydelse återhämtning i arbetet har för arbetsbelastningen och arbetsklimatet, genom att undersöka hantering av arbetsuppgifterna och socialt samspel iarbetsgruppen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden på telefon. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och resulterade i fem teman; energi i arbetet, full närvaro i samtalet, legitimt att återhämta sig i arbetet, att kunna släppa arbetet under pausen samt gemenskap i arbetsgruppen. Resultatet visar på vikten av att uppleva en frihet i att kunna återhämta sig efter eget behov samt möjligheten till att släppa arbetet under pausen. Återhämtning i arbetet är betydande för arbetsbelastningen då det upplevs ge mer energi, ett ökat fokus, effektivitet samt möjligheten att inta en professionell roll vid hantering av arbetsuppgifterna. Återhämtning i arbetet är betydande för arbetsklimatet då det upplevs ge gemenskap i arbetsgruppen, ett ökat stöd för varandra, reflektion med kollegor samt möjligheten till att utveckla arbetsrelationer vid studerande av det socialasamspelet i arbetsgruppen. Studien bidrar med en förståelse för att återhämtning är en viktig resurs för att uppleva kontroll och gemenskap i arbetet, vilket kan främja organisatorisk och social arbetsmiljö. / There are only a few published studies about recovery at work. More research would be necessary to investigate the importance of recovery and the potential recovery strategies in an working environment. The purpose of this study was to examine the nurses' experience of recovery at work by studying scheduled recovery time at 1177 Healthcare Service over the phone. The study focus on finding and to understand the importance of recovery at work by investigating the workload and working climate, these factors was looked at on how well the nurses managed their work tasks and social interaction in the workgroup. Semi-structured interviews were conducted with ten nurses at the 1177 Healthcare Service over the phone. Gathered data was looked at using thematic analysis which resulted in five themes; energy levels at work, the presence in the conversation with the caller, the legitimate acceptance to recover at work, ability to detach from work during breaks and the nurses solidarity in the workgroup. The result show the importance of each individuals need to feel like they are in demand of their own recovery as well as being able to detach themselves from work during their breaks. Recovery at work has a significant impact on the workload as it is perceived to provide the nurses with higher levels of energy, better focused, become more efficient and the ability to enter a more professional role when handling their work tasks. Recovery is also important for the nurses working climate, it provides the feeling of getting a closer relationship with colleagues, higher level of support and the time to reflect with each other and the opportunity to develop work related relationships, results shown after the insight of studying the interaction of the work group. The study contributes to understand the importance of recovery as a resource for the person to feelin control and solidarity at work which can benefit the organisational and social work environment.

Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster. Kreativitet är en essentiell förmåga som är oumbärlig för varje elevs personliga vidareutveckling för att nå nya insikter. För att elever ska utvecklas kreativt behöver lärare uppmuntra och stimulera eleverna till nytänkande och nyskapande med hjälp av olika arbetssätt och verktyg. Lärandet får inte domineras av normen i att tänka logiskt och verbalt utan bör även uppmärksamma det visuella och intuitiva medvetandet hos eleverna för att de ska utvecklas kreativt. Samtidigt bör lärare värna om ett arbetsklimat som inbjuder till kreativitet. Det visar sig att skolan tycks sakna ett helhetsgrepp och en samsyn för hur lärare ska tolka begreppet kreativitet samt arbeta för att utveckla elevers kreativa förmåga. Eftersom olika styrdokument för diverse utbildningsprogram genomsyras av diffusa kreativitetsmål finns det ett behov av att väcka en diskussion kring kreativitet inom skolvärlden. / This thesis is a study of how subject teachers in upper secondary school media program works to develop students' creative ability. The paper reveals the definition of creativity, working to promote creativity and the characteristics of creative work climate. The survey is based on a qualitative study in the form of interviews, leading to understanding and action pattern for the way these educators use to promote creativity of students. Five teachers from two secondary schools media program in separate municipalities were included in the audit. Character subject teachers define creativity of pupils' personal renewal of both thought and action pattern. Creativity is an essential ability indispensable for each pupil's personal further development in order to achieve new insights. For students to develop creative ability, teachers need to encourage and stimulate students to innovation and creativity by using different methods and tools. Learning should not be dominated by the norm of how to think logically and verbally, but should also pay attention to the visual and intuitive minds of students so that they can develop their creative ability. At the same time, teachers should maintain a work environment that invites creativity. It turns out that the school seems to lack a comprehensive approach and a consensus on how teachers interpret the concept of creativity, and working to develop students' creative ability. Since different policies in relation to various training programs permeated by diffuse objectives of achieving creativity, there is a need to bring a discussion of creativity in the educational community.

Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad förståelse för vilka friskfaktorer som är avgörande för långtidsfriskhet ur ett medarbetarperspektiv. Detta genom att studera vad medarbetare inom sociala sektorn i Borlänge kommun upplever bidrar till välbefinnande och friskhet på arbetsplatsen. Vidare ämnade denna studie ge förslag på hur arbetet med friskfaktorer inom Borlänge kommun kan utvecklas. För att på bästa sätt kunna besvara syftet valdes en kvalitativ metod där tillvägagångssättet för insamling av empiri var semistrukturerade intervjuer med långtidsfriska medarbetare från verksamhetsområdet personlig assistans.  Resultatet visar att begreppen stödjande ledarskap, god kommunikation, delaktighet i beslutsfattande, balans mellan arbetsliv och privatliv samt ett positivt arbetsklimat är faktorer som tenderar att ge positiva effekter för hälsa då de finns på arbetsplatsen. Ytterligare faktorer som kunde identifieras var trygghet till följd av lång erfarenhet samt arbetsmoral kopplat till lojalitet. Erfarenheten beskrivs som ett hjälpmedel att hantera olika situationer som kan tänkas uppstå i arbetssituationen samt som stressreducerande eftersom det skapar en tydlighet kring vilka förväntningar som finns i arbetet och mellan kollegorna. Hög arbetsmoral till följd av lojalitet verkar bottna i en vilja att bidra till en medmänniskas nytta genom att vara en viktig resurs i dennes liv.   Denna studie visar betydelsen av ett stödjande ledarskap för förtroendet och tilliten dels mellan chef och medarbetare, dels medarbetare emellan, vilket i förlängningen även påverkar möjligheten till delaktighet samt tryggheten i den egna arbetssituationen. Slutligen visar studiens resultat att friskfaktorer under vissa omständigheter kan bidra med nya möjligheter till främjande arbetsmiljöarbete. / The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of factors that are crucial for long-term well-being and health from an employee perspective. This by studying what employees in the social sector in Borlänge municipality experience contributes to well-being and health in the workplace. Furthermore, this study intended to give suggestions on how the work with health factors in Borlänge municipality can be developed. To best answer the purpose, a qualitative method was chosen in which the approach for collecting empirical data was semi-structured interviews with long-term healthy employees from the area of personal assistance. The results showed that factors such as supportive leadership, participation, autonomy, positive work climate and work-life balance were common in the respondents work situation, which are factors that has shown to have a positive effect on employees' health. Furthermore, the respondents' long-term well-being and health could also be explained by additional health factors that were identified in their work environment. The respondents described that security due to long work experience and work ethic linked to loyalty were factors that contributed to their well-being. The experience is described as a means of handling various situations that may arise in the work situation as well as stress reducing as it creates a clarity about what expectations are in the work and between colleagues. High work ethic due to loyalty seems to be rooted in a desire to contribute to the benefit of another human by being an important resource in his or her life. All in all, the results show that the foundation for successful environment work with health factors requires security and trust partly between the manager and employees and partly between the employees. Finally, the study's results show that, in certain circumstances, health factors may contribute to new opportunities for promoting work environment work.

Bakgrund: Organisationer står ständigt inför nya utmaningar där anpassning är absolut nödvändig för att inte bli föråldrade eller slås ut på marknaden. I denna dynamiska process spelar både ledarskapet och medarbetarna en avgörande roll, det är dock en utmaning att genomföra hållbara förändringar. Därför är det relevant att studera ledarskapets roll för både förändringsprocesser samt ur ett psykosocialt arbetsmiljö-perspektiv. Detta eftersom ledarskapet ses spela en avgörande roll för organisationens framgång, men också dess misslyckanden. Studier av detta slag är därför viktiga för en ökad förståelse samt bidra till samhällets utveckling och välfärd. Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur chefers ledarskap kan främja hållbara förändringar samtidigt som hänsyn tas till medarbetarnas välbefinnande. Fokus låg på att undersöka samband mellan ledarskapets roll, förändringsprocesser och medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö utifrån medarbetarnas perspektiv. Studien tog även sikte på att utforska hur förändringar och chefers ledarskap kan relateras till transformativt ledarskap och Kotters 8-stegsmodell.Metod: Studien använde en mixed method-ansats (QUAN + qual) där data samlades in via en webbaserad enkät. Deltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval och riktades mot medarbetarna inom en socialförvaltning. Studien antar en socialkonstruktivistisk ståndpunkt då den betraktar sociala fenomen som skapas och återskapas i den dynamiska processen mellan chefer och medarbetare. För dataanalys användes Cronbachs alfa (α), Spearmans rho (ρ), Pearsons r, determinationskoefficienten r² samt tematisk analys.Resultat och slutsats: Studien visade att det fanns starka signifikanta positiva samband mellan ledarskap, inflytande i förändringsprocesser och psykosocial arbetsmiljö (p &lt;0,001). Ledarskap förklarade en betydande del av variabiliteten i inflytande över förändringsprocesser och psykosocial arbetsmiljö. Resultaten visade särskild tyngdpunkt på kommunikation, delaktighet och stöd som betydande aspekter för ett väl fungerande ledarskap. Detta främjar medarbetarnas engagemang, hållbara förändringar, den psykosociala arbetsmiljön samt medarbetarnas välbefinnande positivt. Studien stödjer därmed tidigare forskning och understryker vikten av ett väl fungerande ledarskap. Begränsningar och implikation: Studiens begränsningar inkluderade ett smalare fokus på teorier och medarbetarnas perspektiv inom en specifik kontext, vilket kan påverka generaliserbarheten. Studien syftar till att bidra till förståelsen inom det arbets-pedagogiska fältet i relation till det viktiga samspelet som sker mellan medarbetare och chefer. / Background: Organizations constantly face new challenges where adaptation is absolutely necessary to avoid becoming outdated or eliminated. In this dynamic process, both leadership and employees play a crucial role, but implementing sustainable changes can be difficult. Therefore, it is relevant to study the role of leadership in both change processes and from a psychosocial work environment perspective. This is because leadership is seen as playing a crucial role in an organization's success, but also its failures. Studies of this kind are therefore important for increasing understanding and contributing to society's development and welfare. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how leadership can promote sustainable changes while considering employee well-being. The focus was on examining the relationships between the role of leadership, change processes, and employees' psychosocial work environment from the perspective of the employees. The study also aimed to explore how changes and leaders' leadership can be related to transformative leadership and Kotter's 8-step model.Method: The study used a mixed method approach (QUAN + qual) where data was collected through a web-based survey. The participants were selected through convenience sampling and targeted towards employees within a social welfare department. The study assumes a social constructivist standpoint as it considers social phenomena created and recreated in the dynamic process between managers and employees. For data analysis, Cronbach's alpha (α), Spearman's rho (ρ), Pearson's r, and determination coefficient r² were used, as well as thematic analysis.Results and conclusion: The study showed that there were strong significant positive correlations between leadership, influence in change processes, and psychosocial work environment (p &lt;0.001). Leadership explained a significant part of the variability in influence over change processes and psychosocial work environment. The results showed a particular emphasis on communication, participation, and support as significant aspects of effective leadership. This promotes employee engagement, sustainable changes, psychosocial work environment, and employees' well-being positively. The study supports previous research and emphasizes the importance of effective leadership.Limitations and implications: The limitations of the study included a narrower focus on theories and employee perspectives within a specific context, which may affect generalizability. The study aims to contribute to understanding within the field of work pedagogy in relation to the important interaction that occurs between employees and managers. / <p>PE207G. Examinationsdatum 2023-06-08.</p>