Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.

Begreppet anställningsbarhet förekommer allt mer på den svenska arbetsmarknaden där det hänvisar till en individs möjlighet att få en anställning såväl som förmågan att förbli anställd. Det är upp till den enskilde individen att förbli anställningsbar och att utbilda sig är ett sätt att göra sig attraktiv på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att belysa ett urval av personalvetarstudenters upplevelser av begreppet anställningsbarhet. I studien undersöktes hur snart nyexaminerade personalvetarstudenter resonerar kring sin egen anställningsbarhet samt huruvida utbildning bidrar till att öka deras anställningsbarhet. Metoden som tillämpades var kvalitativ och vi utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet påvisade av studenterna generellt sätt definierar anställningsbarhet som “någon värd att anställa” och samtliga studenter framhöll utbildning som avgörande för en individs anställningsbarhet. Studenterna menade dock att utbildning inte räcker för att göra en individ attraktiv på arbetsmarknaden utan betonade betydelsen av relevant arbetslivserfarenhet samt personliga egenskaper som social kompetens och flexibilitet.

Purpose: Digitalization has progressed with big steps in the recent decades. This has been reflected in the construction industry where “Building Information Modeling” has been implemented. The implementation has entailed some complications for designers, existing established working methods are opposed to new software and digital instruments. There are also differences in skills between the designers who have worked long in the industry and those who are newly graduates. Those who have a long working experience do not have as high digital competence as the newly graduated but they have a much broader practical knowledge. The purpose of the study is to analyze how the implementation of BIM has affected constructors about their professional/technical competence and to develop measures to increase the digital competence so that constructors can fully utilize their professional competence. Method: The method used in this study is interviews. The study will be carried out through qualitative methods where the interviews are semi-structured. Several interviews have been conducted at two consulting offices in Uddevalla and Trollhättan. The interviewees are constructors with experience of construction before BIM and constructors with experience of BIM from their education. Findings: The study shows what factors that have contributed to difficulties in the working method BIM. Digitalization in general has affected the workflow that constructors carry out because they replace old habits. The construction industry is constantly changing, and older constructors can adapt to the system by training. This creates difficulties, which means that they require help from employees with a better digital competence. A higher digital competence is necessary to keep up with the incubation. Therefore, through good leadership, you should help older constructors, this is done by motivating them to learn how to use software to design, communicate and organize. Implications: There is a lack of digital competence in several constructors without education of BIM. There are also complications between constructors due to differences in skills and different perspectives on their problem solving. The study proposes that a BIM-coordinator is needed to steer the implementation of BIM in the right direction in a company and that a broader investigation must be carried out. Limitations: The report’s survey method was only limited to one company in addition to two offices, which meant that the perspective in the study was limited. The study focuses more on identifying the problem and finding a solution to the problem, it does not focus on how the measures should be carried out and what consequences this would have on a company.

<p>Anledningen till att jag valde att skriva om lärares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast får höra att skolan är en egen institution och att lärarna inte vet vad som pågår utanför denna trygga värld. Folk i allmänhet pratar mycket om att eleverna ej får lära sig det som krävs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lärare inte kan ge dem dessa nödvändiga kunskaper eftersom de själva inte vet hur samhället fungerar. Orsaken till att lärarna inte vet det är enligt många att de aldrig har haft ett annat arbete än som lärare. </p><p>Syftet med detta arbete är att ta reda på om lärare som har arbetat utanför skolan använder denna erfarenhet i skolvardagen och i så fall på vilket vis. Mina övergripande frågeställningar är: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lärare? Anser de att erfarenheterna från tidigare arbete tillför något i skolvardagen? Har kollegorna på skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter från andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt. Flera av de intervjuade ansåg att dessa erfarenheter mest påverkade dem som personer. Alla var överens om att det är viktigt att ha arbetat med något annat.</p>

Anledningen till att jag valde att skriva om lärares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast får höra att skolan är en egen institution och att lärarna inte vet vad som pågår utanför denna trygga värld. Folk i allmänhet pratar mycket om att eleverna ej får lära sig det som krävs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lärare inte kan ge dem dessa nödvändiga kunskaper eftersom de själva inte vet hur samhället fungerar. Orsaken till att lärarna inte vet det är enligt många att de aldrig har haft ett annat arbete än som lärare. Syftet med detta arbete är att ta reda på om lärare som har arbetat utanför skolan använder denna erfarenhet i skolvardagen och i så fall på vilket vis. Mina övergripande frågeställningar är: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lärare? Anser de att erfarenheterna från tidigare arbete tillför något i skolvardagen? Har kollegorna på skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter från andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt. Flera av de intervjuade ansåg att dessa erfarenheter mest påverkade dem som personer. Alla var överens om att det är viktigt att ha arbetat med något annat.

Tidigare forskning har visat att socialsekreterare upplever felbedömningar i beslutsfattandet som både ett professionellt och personligt misslyckande. Felbedömningar kan bero på att socialsekreterare har lagt fokus på detaljer som inte är av vikt, och fokuserat mindre på vissa aspekter som är viktiga. Om en klient upplever att en felbedömning har gjorts i hens ärende, har klienten rätt enligt lag att överklaga det beslutet och att en högre instans, förvaltningsrätten, också gör en bedömning av ärendet. Genomsnittet på överklagade beslut inom ekonomiskt bistånd mellan 2013–2018 var per år 11 404. Endast 1 254 av dessa 11 404 överklagade beslut blev ändrade i förvaltningsrätten. Kommunikation av en viss typ och från en viss riktning kan påverka de attityder som finns hos en individ, både lång- och kortsiktigt. Syftet med studien är därför att undersöka socialsekreterares inställning till överklaganden inom ekonomiskt bistånd, samt om deras inställning påverkas av utbildning och arbetslivserfarenhet.  Studiens frågeställningar har besvarats genom en webbenkät som skickades ut till 27 kommuner i Sverige. Analysen av de 155 enkätsvar som inkom har gjorts genom Chi2-test och Spearmans Rho, samt genom en sammanställning av deskriptiv statistik. Resultatet genererade inga statistiskt signifikanta resultat. Studien visar inte på några signifikanta skillnader i utsträckning som socialsekreterare uppmanar till överklagande inom ekonomiskt bistånd och om de har en socionomexamen eller inte. Studien visar inte heller på en korrelation mellan utsträckning som socialsekreterare uppmanar till överklagande och påverkansfaktorn arbetslivserfarenhet. Studien visar på att den vanligaste anledningen till att socialsekreterare uppmanar en klient att överklaga var för att socialsekreterarna själva vill ha bekräftelse från förvaltningsrätten att rätt beslut är fattat, samt för att upprätthålla rättssäkerhet och värna om klientens rättigheter. Den vanligaste anledningen till att inte uppmana en klient att överklaga var att socialsekreteraren uppgav att förvaltningsrätten kommer att göra samma bedömning i ärendet. Cirka 90% av respondenterna uppgav att förvaltningsrätten alltid eller i de flesta fall gör samma bedömning i ärendet, och det var cirka en fjärdedel av respondenterna som uppgav att de uppfattade det som ett misslyckande i de flesta fall när förvaltningsrätten gör en annan bedömning.

Under skoltiden i Sverige kan det finnas möjligheter skaffa sig arbetslivserfarenhet via prao, men det debatteras runt om i landet om detta skall tas bort. Ungdomar kan även få arbetslivserfarenhet genom extraarbete eller praktik. ”Theory of circumscription and compromise” tar upp att från fjorton år och uppåt försöker ungdomar matcha sig mot ett acceptabelt yrke, därför kan arbetslivs-erfarenheter ha en betydande roll.Vårt syfte med studien är att undersöka ungdomars erfarenheter av arbetslivet och dess påverkan i deras val av yrken och studier. Vi har ställt oss frågorna hur arbetslivserfarenheten påverkat ungdomarnas handlingshorisont, framtida val samt sociala nätverk?För att besvara våra frågeställningar har vi utgått ifrån Careershipteori samt ”theory of circumscription and compromise”. Framförallt har vi fokuserat på begrepp som handlingshorisont, habitus och socialt fält. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med sex stycken intervjuer av ungdomar.Vårt resultat visar på att handlingshorisonten kan påverkas av möjligheten att få arbetslivs-erfarenheter. Utifrån de arbetslivserfarenheter ungdomarna får kan de sedan välja om det är något de vill avfärda eller fortsätta med. Habitus och det informanterna redan känner till är den största faktor vi kan se till att de väljer som de gör. Vi kan även se att arbetslivs-erfarenheterna har påverkat och utökat informanternas nätverk.

Under livet ställs människor inför olika val exempelvis inför gymnasiet men även efteråt då många behöver välja om de vill försöka etablera sig på arbetsmarknaden eller fortsätta utbilda sig. Ungdomar som lämnar gymnasiet har vanligtvis mindre arbetslivserfarenhet än äldre personer vilket innebär att de kan ha svårt att konkurrera om arbetstillfällen. Arbetslivserfarenhet och sociala nätverk kan ha stor betydelse för möjligheterna att få ett jobb efter avslutad gymnasieutbildning. Arbetslivserfarenhet kan också vara en del av formellt och informellt lärande. Erfarenheter från arbetslivet kan också bidra till att utveckla kompetenser för att kunna genomföra väl grundade utbildnings- och yrkesval. I den här undersökningen har 5 informanter från gymnasiets yrkes- och högskoleförberedande program deltagit i en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka vilken betydelse arbetsplatsförlagt lärande och arbetslivserfarenheter har haft på informanternas inställning till fortsatt utbildning och arbete men även vilken betydelse sociala nätverk har haft. Undersökningen har utgått från följande frågeställningar: Vilken betydelse har informanternas Apl och arbetslivserfarenheter haft för deras inställning till förvärvsarbete och vidare studier? Vilken betydelse har informanternas sociala nätverk haft för att anskaffa sig arbetslivserfarenhet? Studiens resultat har sedan analyserats utifrån Hodkinson &amp; Sparkes Careershipteori samt begreppen handlingshorisont, pragmatiskt rationella beslut, brytpunkter och fält. Studiens resultat visar att arbetslivserfarenhet och sociala nätverk kan underlätta övergången mellan skola och arbete eller vidare studier.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida arbetsrelaterad stress samt copingstrategier skiljer sig åt med avseende på individuella faktorer som kön, ålder och arbetslivserfarenhet bland yrkesverksamma konsulter. Totalt bestod urvalet för studien av 110 undersökningsdeltagare (41 kvinnor och 69 män), vilka valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval. I utförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Vid insamlingen av data användes Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ II) (Pejtersen, Kristensen, Borg &amp; Bjorners, 2010) och Brief COPE scale (Muhonen &amp; Torkelson, 2005). Insamlad data analyserades med hjälp av separata Independent Samples t-test. Resultaten visade att upplevelse av arbetsrelaterad stress signifikant skiljde sig åt med avseende på ålder. Konsulter äldre än 30 år upplevde mer arbetsrelaterad stress samt högre grad av kontroll i sitt arbete än yngre konsulter. Resultaten visade även att användning av copingstrategier skiljde sig åt med avseende på ålder, kön och arbetslivserfarenhet, då konsulter som var 30 år och yngre i större utsträckning använde sig av problemfokuserade, emotionsfokuserade samt dysfunktionella copingstrategier. Kvinnor använde sig i större utsträckning än män av både problemfokuserade och dysfunktionella copingstrategier. Konsulter med 3 år arbetslivserfarenhet eller mindre använde sig mer av problemfokuserade copingstrategier. Föreliggande studie visar därmed på en del avvikande resultat i förhållande till tidigare forskning inom området för arbetsrelaterad stress och copingstrategier.

<p>Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder. Studien vilar på en kvantitativ forskningsstrategi. En enkät bestående av 13 påståenden av etisk karaktär delades ut till 210 studenter vid Umeå Universitet fördelade på Handelshögskolan, Institutionen för omvårdnad och Institutionen för fysik. Materialet analyserades i SPSS genom t-test, ANOVA-test och Chi-två test. Studien utgår från teorier och tidigare studier. Teorierna menar att etiskt beslutsfattande kan påverkas av individuella och situationsbundna faktorer. De tidigare studier vi redogör för visar på olika resultat kring huruvida demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet påverkar etisk uppfattning. Resultatet visar att män och kvinnors etiska uppfattning skiljer sig åt i nio av 13 påståenden. Vidare visar resultatet att två åldersgrupper anser två påståenden vara av olika etisk karaktär. Mellan utbildningsinriktningarna kunde vi i nio påståenden se skillnad mellan studenterna vid Institutionen för omvårdnad och Handelshögskolan. I tre påståenden kunde en skillnad i etisk uppfattning mellan studenterna vid Handelshögskolan och Institutionen för fysik urskiljas. Vidare var det i sex påståenden som omvårdnads- och fysikstudenterna skiljde sig åt. Det visar sig en viss skillnad mellan studenternas etiska uppfattning beroende på utbildningsnivå i studiens resultat. Det är en terminsgrupp som skiljer sig åt från de andra grupperna i en till två frågor. Vidare visar studien inte på någon skillnad i etisk uppfattning mellan intervallen för studenternas arbetslivserfarenhet. Slutsatserna vi drar av vår studie är att kön och utbildningsinriktning är de faktorer som påverkar den etiska uppfattningen hos studenter. Om företag är medvetna om skillnader mellan kvinnors och mäns olika etiska uppfattning och hur processen för etiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på könen, kan denna kunskap om hur och varför beslut fattas leda till ett förbättrat beslutsfattande. Enligt oss kan en tolkning av resultatet vara att det finns institutioner där både ett ökat utbud av och en högre kvalitet på etik- och moralkurser skulle behövas. Vi anser att detta är något som både institutionerna och studenterna skulle dra nytta av. Är studenterna som kommer ut i arbetslivet mer förberedda inför etiska dilemman skulle detta kunna leda till att utbildningarnas rykte och status förbättras i näringslivets ögon. Vidare kunde vi se ett samband mellan faktorerna kön och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsnivå samt utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Dessa samband innebär att studenternas etiska uppfattning kan påverkas av mer än en faktor.</p>