The purpose of this study is to explore Swedish leaders in staffing agencies experiences, thoughts, and insights regarding the implementation of the legislative works around SAM (Systematic Work Environmental Management AFS 2001:1). In the context of SAM, the legislation entails a complex triangular relationship between the staffing agency, their customer, and the consultant. In this relationship the consultant finds themselves with two leaders, who must establish a cooperation across organisational borders to create a sufficient working environment. With an inductive approach to this phenomenon, three themes were derived from the conducted interviews: Risk for complacency, Tear in responsibility and Experiences of Shared Leadership. The findings displayed a risk for complacency for the respondents, as the comfort of long-term contracts and well-established routines diminished the incentive to conduct recurring risk assessments. The respondent’s detachment from the daily activities of the consultants resulted in a sense of deflection of the daily responsibilities on the customer and consultants. Finally, the theoretical notion of shared leadership offered some insight in the dual managerial position that is created in the context of working environment management in the staffing industry. This relation was explored through an inter-organisational perspective.

Verksamheter som bedriver effektivt Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) har visats ha friskare och nöjdare arbetstagare, bättre anseende, och större monetära framgångar, än verksamheter som inte gör det. Det saknas emellertid förståelse för vilka arbets- eller förhållningssätt som bidrar eller leder till att vissa verksamheter lyckas bedriva SAM effektivt. Hitintills har fallstudier fokuserat på hur SAM bedrivs i sin helhet eller på vilka brister som finns, oavsett om företaget bedriver SAM effektivt eller inte. Kort sagt saknas relevant underlag. I detta arbete studeras en verksamhet inom äldrevården (ett yrke med överlag bristande arbetsmiljö och stort behov av effektivt SAM) som bedriver effektivt SAM, i syfte att förstå hur och varför de har lyckats. Intervjuer utfördes med arbetstagare på alla nivåer för att få en insikt i vad deras yrkesroll innebär och hur det relaterar till SAM, varefter en analys av intervjumaterialet gjordes för att identifiera SAM-främjande arbetsmetoder och beteenden. Ur dessa utkristalliserades ett antal huvudkomponenter – nycklar till framgång. Nycklarna var (1) fokus på patientens välmående, (2) engagerat ledarskap, och (3) öppen kommunikation. Även om SAM ser olika ut i olika branscher och verksamheter, är nycklarna generella nog för att kunna ge arbetsgivare en ledtråd om vad de behöver arbeta med för att lyckas bättre med SAM. / Companies engaged in Systematic Work Environment Management (SWEM) have been shown to have healthier and more satisfied workers, better reputation, and greater monetary success than companies that do not. There is however a knowledge-gap about what approaches or attitudes companies with successful SWEM utilize, that lead to this success. Up to date, the focus of case studies have been how SAM as a whole is conducted in companies, or what flaws there are, regardless of the companies’ level of success. In short, there is a lack of relevant research. This work is a study of an eldercare unit (eldercare being a profession with over-all poor working environment) that conducts SWEM efficiently, the goal being to understand the reasons to their success. Employees of all levels were interviewed in order to gain insight into what type of work they do and how that relates to SWEM, after which an analysis of the interview-transcriptions was made to identify what practices and behaviours promote efficient SWEM. From these, a number of main components emerged – keys to success. The keys were (1) a focus on patient well-being, (2) keen leadership, and (3) open communication. Although work environment management may differ between different industries and companies, the keys are general enough to give employers a clue about what they need to work on in order to promote SWEM.

This study intends to shine a light on the psychological phenomenon that is the imposter syndrome, and the role that the employer and human resource departments play in this condition. Based on theories and previous research about learning, competence, leadership and human resources we’ve intended to examine how employers need to consider the Swedish work environment law when handling employees with critical self-doubt in work-related situations. We’ve investigated which work-related situations the study's interview participants experience self-doubt and insecurity, by conducting qualitative interviews. Using their stories, the study has achieved a result that shows a correlation between the importance of genuine feedback, transparent communication, healthy organizational culture and the handling of work-related self-doubt. / Studien avser undersöka det psykologiska fenomenet bluffsyndromet och arbetsgivarens roll ihanteringen av dess symptom i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utifrån teorier och tidigareforskning om bluffsyndromet, lärandets processer, kompetens, HR och ledarskap. Teorierna och dentidigare forskningen har ställts i relation till arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetetför att undersöka HR:s roll i frågan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har det undersökts i vilkaarbetsrelaterade situationer studiens intervjudeltagare upplever självtvivel och osäkerhet. Med hjälp avderas berättelser har studien uppnått ett resultat som visar korrelation mellan vikten av genuinfeedback, transparent kommunikation, sund organisationskultur och hanteringen av arbetsrelateratsjälvtvivel.

The study aims to depict how systematic work environment management can be conducted during remote work. Furthermore, the study aims to present what health effects which can follow due to remote work and how the systematic work environment management can be conducted effectively during remote work. To investigate the aim of the study, an inductive approach has been used in order to achieve a generalizable theory. Moreover, a qualitative research strategy has been applied together with semi structured interviews. The focus of the study is from a managers perspective, whereas all of the respondents in the study have experience of being a manager or support of managers. In addition, all of the respondents in the study have insight in work environment management. The respondents’ answers and reasoning together with internal documents constitutes the collected data of the study. Further, the data was interpreted and presented jointly with the empirical data. To achieve a more complex understanding of the study’s data, research has been done to analyze the empirical data through a theoretical context. The study shows that the employees autonom influence of the choice of remote work benefits psychological health. Moreover, the study presents the importance of a distinct communication strategy and how it contributes to employees' psychosocial well-being. Furthermore, the study illustrates how a list of physical criterias can be undergone before employees process remote work to benefit a manner of prevention and that recurrent routines can be implemented to promote physical work environment during teleworking. Lastly, the study depicts how employees' individual conditions affect the chances to achieve a healthy work environment when working from home. / Studien syftar till att redogöra för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas vid hemarbete. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka hälsoeffekter hemarbete kan resultera i och hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas framgångsrikt i framtiden vid hemarbete. För att uppfylla studiens syfte har en induktiv ansats använts för att kunna åstadkomma en generaliserbar teori. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi använtstillsammans med semistrukturerade intervjuer. Studien har utförts utifrån ett chefsperspektiv, där samtliga respondenter i studien antingen har egen erfarenhet av chefskap eller i stöttande av chefskap. Respondenterna i studien har alla kunskap inom arbetsmiljöarbete. Respondenternas svar och resonemang i intervjuerna tillsammans med interna dokument respondenterna delgett ligger till grund för studiens insamlade data. Efter datainsamlingen har den insamlade datan tolkats, för att sedan komma att presenteras tillsammans i studien. Efter att datan och tolkningen av datan skett har en teori inhämtats, i syfte att sätta den insamlade datan i en teoretisk kontext. Studien visar att arbetstagares autonoma inflytande över valet att arbeta hemifrån verkar främjande för den psykiska hälsan. Vidare visar också studien att tydlig struktur kring hur verksamheten kommunicerar, bidrar positivt till arbetstagares psykosociala välmående. Studien visar också att en genomgång av arbetstagares hemmiljö innan hemarbete bereds kan förebygga risker för fysisk ohälsa och att rutiner kan implementeras för att främja den fysiska arbetsmiljön vid hemarbete. Slutligen skildrar studien arbetstagares individuella skillnaders betydelse i att lyckas bedriva ett hälsosamthemarbete.

Arbetsmiljöombud har en strategiskt viktig roll då de representerar medarbetarna och samverkar med arbetsgivaren i systematiskt arbetsmiljöarbete. Det saknas fortfarande kunskap hos arbetsgivare att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det saknas även studier som beskriver arbetsmiljöombuds upplevelser av sitt uppdrag och hur de upplever att samverkan fungerar med arbetsgivare. En god arbetsmiljö är viktig för medarbetare inom vård- och omsorg. Idag är en av de främsta utmaningarna som arbetsgivare står inför kopplade till den psykosociala arbetsmiljön och stressrelaterad sjukskrivning hos medarbetare. En strategi som arbetsgivare kan vidta för att undvika arbetsrelaterad ohälsa och sjukskrivningar hos medarbetare är att fokusera på ett proaktivt och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete med fokus på friskfaktorer. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av hur det är att vara arbetsmiljöombud inom kommunal vård och omsorg. Sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med arbetsmiljöombud genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; Arbetsmiljöombudets attribut, Hinder och utmaningar i arbetsmiljöarbetet samt Upplevelser av friskfaktorer. Under varje kategori finns flera underrubriker. Resultatet visar vad som kännetecknar ett arbetsmiljöombud samt upplevelser av vad arbetsmiljöombuds uppdrag inom kommunal vård och omsorg innebär. Det framkom hinder och utmaningar i arbetsmiljöarbetet på organisatorisk-, grupp- och individnivå. Ytterligare en utmaning som beskrevs i arbetsmiljöarbetet och som framkom i denna studie var att det fanns en brist på arbetsmiljöombud i studerad kommun. Enhetschef upplevdes ha en avgörande roll i det strategiska arbetsmiljöarbetet och den som beskrevs som operativt ansvarig för medarbetares arbetsmiljö. På vilket sätt enhetschef tog sig an arbetsmiljöuppgifterna på arbetsplatsen var avgörande för hur arbetsmiljöarbetet bedrevs. Resultatet visade även att det sociala stödet och det psykosociala klimatet i arbetsgruppen var de viktigaste friskfaktorerna i det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet.

Den psykosociala arbetsmiljön vid arbetsplatser har blivit allt viktigare, då arbetslivet har utvecklats mot ökade grader av social interaktion, komplexitet och teknologianvändning. Samtidigt har psykisk ohälsa i flera länder har blivit den främsta diagnoskategorin bland personer i arbetslivet. I hälsovården är problem i den psykosociala arbetsmiljön vanliga. Det primära syftet med denna fallstudie var att identifiera och bedöma viktiga frisk- och riskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön vid två kliniker i en offentlig hälsovårdsorganisation belägen i Finland. Ytterligare syften var att generera förslag till åtgärder – dels för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön vid klinikerna, dels för att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet vid desamma. Undersökningens teoretiska referensram anknöt i huvudsak till riskfaktorer och friskfaktorer som begrepp, till krav-kontrollmodellen (krav-kontroll-stödmodellen) och krav-resursmodellen, samt till ytterligare viktiga psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Dessutom framfördes teorier om bl.a. systematiskt arbetsmiljöarbete och om delaktighet bland anställda. Undersökningen hade en abduktiv ansats och den inbegrep både kvantitativa och kvalitativa metoder. Fem datakällor och fem metoder användes i undersökningen. Samtliga fem datakällor bearbetades eller analyserades med hjälp av innehållsanalys. Förekomsten av statistiskt signifikanta samband mellan arbetsmiljöfaktorer och hälsoutfall testades dock inte. Resultaten påvisade att högt socialt stöd från kolleger var en entydig friskfaktor vid nästan alla klinikenheter. Höga kvantitativa krav (hög arbetsbelastning) däremot var en tydlig riskfaktor vid de flesta klinikenheterna. Också belastande arbetstider och arbetsformer samt otillräckliga personalresurser framstod som två viktiga riskfaktorer. Resultaten skiljde märkbart mellan olika klinikenheter. Resultaten uppvisade flera likheter med tidigare forskningsresultat kopplade till såväl krav-kontroll-stödmodellen som krav-resursmodellen. Därutöver antydde resultaten att flera av de psykosociala faktorerna var i växelverkan med varandra. Undersökningen gav upphov till flera förslag till åtgärder. De primära och gemensamma förslagen till klinikerna var att (i) motverka riskfaktorn höga kvantitativa krav, att (ii) upprätthålla friskfaktorn socialt stöd från kolleger, att (iii) hantera faktorn kontroll i arbetet samt faktorn kvalitativa krav, samt att (iv) förstärka faktorerna ledarskap, kommunikation samt socialt stöd från chefer. De erhållna intervjusvaren erbjöd konkreta exempel på möjliga åtgärder. Ytterligare förslag som genererades var att prioritera de psykosociala frisk- och riskfaktorerna respektive åtgärderna inom respektive klinikenhet. Likaså att göra delaktighet bland anställda till en genomgående princip i arbetsmiljöarbetet vid klinikerna och vid hälsovårdsorganisationen.

<p>This study deals with work environment from a legal perspective. The study includes legislative history, legislation today and one empirical study. The legislation that concerns work environment (health and safety) in Sweden today is found in the Swedish Work Environment Act (WEA), the Work Environment Ordinance (WEO), Provisions issued by the Work Environment Authority, related legislations and also collective agreements. The WEA, passed by the parliament in 1977, came into force on the 1st of July 1978 and it defines the framework for Provisions issued by the Work Environment Authority, which is an authority superintended by the Swedish government. These Provisions contain more detailed stipulations and obligations with reference to the working environment. The WEO contains certain supplementary rules. The Work Environment Authority supervises the obedience to the legislation.</p><p>The first work environment act was created in 1889 because of too many work accidents. By the year of 1929 the work environment act was focused on work diseases in consequence of dangerous substances such as asbestos and silicosis. Partly because of the legislation, there are no big problems in the physical work environment today. Sweden has one of the most physically safe work environments in the world today. The present problem is instead the psychosocial work environment because it is experienced individually.</p><p>An empirical interview study shows that employers and employees are satisfied with the work environment at Karlstad University.</p>

Studiens syfte är att beskriva hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan bedrivas effektivt så att det bidrar till en bra arbetsmiljö. Tidigare forskning lyfter bland annat ledarskapets betydelse och vikten av att involvera medarbetarna i arbetsmiljöarbetet. Forskningen visar också att det hårda och tekniska delarna ofta prioriteras före de psykosociala bitarna. Det empiriska materialet insamlades genom en metodtriangulering bestående av en fokusgruppsintervju och en enkätundersökning på ett företag i Sverige. Resultatet visar att respondenterna lyfter flera olika delar som viktiga för att kunna bedriva ett effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete. Studien utmynnade i slutsatserna att SAM kan bedrivas effektivt om det finns ett helhetstänk där alla delar i arbetsmiljön är viktiga. Det har visat sig att den psykosociala arbetsmiljön är svårare att behandla än den fysiska arbetsmiljön. Ledarskapet är en del som har visat sig vara av betydelse för hur arbetsmiljöarbetet lyckas, dessutom lyfts den ekonomiska aspekten som viktig för möjligheten att kunna bedriva ett effektivt SAM. / The purpose of this study is to describe how a systematic work environmental management can be conducted effectively to contribute to a good work environment. Prior research enhances the importance of leadership and the necessity of involving the co-workers in the work environmental management. Research also shows that the hard and technical parts are often prioritized before the psychosocial part. The empirical material was gathered through a mixed method consisting of interviews of a focus group and a survey on a corporation in Sweden. The result shows that respondents raise several different parts as important in order to conduct effective systematic work environmental management. The study gave the conclusions that systematic work environmental management can be conducted effectively if there is a thought-through plan and commitment where all parts of the work environment are covered and taken with importance. It has been shown that the psychosocial work environment is more difficult to treat than the physical environment. Leadership is a part that has shown to be of importance on how the work environmental management will succeed and that the economic aspect is regarded as important for an effective systematic work environmental management.

<p>Asplund, L (2007). Systematiskt arbetsmiljöarbete. Nyckelpersonsintervjustudie om uppfattning kring arbetsmiljöarbete, lönsamhet och prioriteringar på en arbetsplats 15 högskolepoäng, Magisterprogrammet. Högskolan i Gävle, Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p>Bakgrund</p><p>Att arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbete är ett krav för alla arbetsgivare enligt svensk arbetsmiljölag. Alla arbetsgivare förväntas göra riskbedömningar och ta fram lösningar för att förebygga olyckor. Det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen ska hanteras som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfattar de fysiska, psykologiska och sociala förhållandena i arbetsmiljön.</p><p>Syfte:</p><p>Att undersöka nyckelpersoners uppfattningar om vad som påverkar prioriteringar av systematiskt arbetsmiljöarbete på ett företag samt studera deras uppfattningar om arbetsmiljöförändring i relation till ökad lönsamhet.</p><p>Urval</p><p>Inför nyckelpersonsintervjuerna kontaktades personalansvarig som i sin tur valde ut nyckelpersonerna. Chefer, områdesansvariga och skyddsombud intervjuades. Intervjupersonerna valdes ut då en speciell kompetens för området krävdes. Sex av intervjuerna utfördes under en veckas tid på de intervjuades arbetsplats. En kort intervju med skyddsombudet utfördes fyra veckor senare på företaget.</p><p>Design och metod</p><p>För att besvara frågeställningarna utfördes intervju på sex nyckelpersoner utifrån en intervjuguide. Intervjuerna tog cirka 30 minuter vardera. Halvstrukturerade intervjuer användes. Intervjuerna transkriberades och analyserades och ytterligare en intervju utfördes efteråt med ett skyddsombud. Intervju användes som metod för datainsamlingen som kom att stå för resultatet.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visar att informanterna anser att det som mest påverkar prioriteringar kring det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen är ekonomin och chefer/ledningens inställning. Annat som påverkar är arbetsmiljölagen och koncernens riktlinjer och budget. Sjuk-frånvarouppföljningar görs i en del i sin strävan att uppnå ökad lönsamhet. Arbetsmiljöförändringar som utförts i strävan att nå ökad lönsamhet och bättre arbetsmiljö har mestadels varit av fysisk ergonomisk art.</p><p>Slutsatser</p><p>Informanterna gav olika information gällande det pågående arbetsmiljöarbetet. De sade att arbetsmiljöarbetet var fortgående och aktivt och de trodde att personalen ansåg att det inte arbetades särskilt mycket med arbetsmiljöarbete. Skyddsombudet ansåg att det gjordes mer än vad personalen trodde. Detta betyder att kommunikationen kan behövs bättras för att de anställda skall få mer insikt om vad som föregår gällande arbetsmiljöarbete och kan bli mer involverad i själva arbetet.</p><p>Nyckelord:</p><p>Systematiskt arbetsmiljöarbete, lönsamhet, och hälsofrämjandearbete</p> / <p>Asplund, L (2007). Systematic Work Environment Management: Key Informant Interviews about Apprehensions, Priorities and Profitability. Examination paper in Pedagogy, 15 hp. Master’s Programme. University College of Gävle. Department of Education, Curriculum Studies and Psychology.</p><p>Background</p><p>Every fourth Swedish employee has been found to suffer from some form of work-related ill-health. Legislation, termed Systematic Management of Workplace Environments (SAM), has been enacted to promote optimal physical and psychosocial workplace environments. Em-ployers are obliged to follow the regulations issued by the Swedish Work Environment Au-thority [Arbetetsmiljöverket] and are responsible for operating active workplace environ-ment management plans. Such plans can prevent ill-health and, in some cases, increase the company’s profitability.</p><p>Purpose</p><p>A medium-sized, retail trade company from in central Sweden was chosen in order to study and analyze how systematic workplace management environment practices were imple-mented in relation to other management priorities and company profitability.</p><p>Sample</p><p>The key informants were chosen out of the personal manager who was the first contact on the company. Seven key informants, selected on the basis of their knowledge of their com-pany's Systematic Work Environment Management, participated in the study. An additional key informant was later chosen to validate the results. The informant composition was: three informants from middle management, with 5 to 7 years experience of the company, one supervisor (1 year), and three other members of staff (2 and 3 years.) Six qualitative in-terviews were carried out, within the period of one week, in the interviewees' offices. The validating interview was undertaken 4 weeks later, also on the company’s premises.</p><p>Design and methods</p><p>The company specialized in retail furniture. Non-structured interviews, based on an inter-view guide with 11 open-ended questions, were used. The interviews, lasting about 30 mi-nutes each, were recorded and transcribed. Statements were analyzed for notable differ-ences, similarities, themes and patterns. The statements were then categorized and sub-jected to further analysis.</p><p>Results</p><p>All the informants felt that the company’s actual practice met the work environment stipula-tions and was on-going. They agreed that workplace environment in general is considered an important issue, but that the company could probably do more to meet the intentions of the work environment legislation. Two specific focal points appeared in the results: ergo-nomic improvement in the workplace and the informants’ aspiration to implement and de-velop a system of caring telephone calls to employees absent through illness.</p><p>Conclusions</p><p>Management was seen as giving contradictory signals. On the one hand they say that work environment is active and ongoing and on the other hand agree that not enough is being done. The expression of intent does not appear to be matched by actions. Improved educa-tion in systematic workplace environment management would give employees a better un-derstanding of work environment and how systematic workplace management is supposed to operate. The analysis of the informants' suggestions led to a series of proposals for im-provements in workplace environment management strategies. A new plan for employee participation would involve employees being more directly and actively involved with work environment and increase support for the work of the safety representatives.</p><p>Keywords:</p><p>Systematic Management of Workplace Environments, health and safety codes, profitability, employee participation, muscular-skeletal, psychosocial working envi-ronment, health promotion</p>

<p>Arbetsmiljö är ”summan” av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde.</p><p>I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgivarna respektive arbetstagarnas ansvar regleras i Arbetsmiljölagen (1977:1160), i det följande AML, 3 kapitlet 1a, 2, 2a, 3 och 4 §§ samt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), i det följande SAM. Arbetsgivaren har tillsammans med arbetstagarna en skyldighet att samverka för att främja den psykosociala arbetsmiljön.  Arbetsgivaren har dock huvudansvaret att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå detta, bland annat att systematiskt genomföra undersökningar och riskbedömningar som beaktar de psykosociala aspekterna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska dessutom tillgodose arbetstagarna med introduktion, instruktion och vid behov aktuell utbildning, allt för att arbetstagarna ska kunna vara aktiv i arbetsmiljöarbetet.</p><p>Som komplement till den rättsdogmatiska undersökningen utfördes en empirisk undersökning i form av två kvantitativa studier. Där undersöktes hur arbetstagarna upplevde den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det framgick inga alarmerande resultat som krävde någon större redovisning.</p><p>Det psykosociala arbetsmiljöarbetet kan vara kostsamt samtidigt som det kan vara en framtida investering som i slutändan kan ge arbetsgivaren friska och mer tillfredsställda arbetstagare. Om kraft och energi läggs ned på goda arbetsförhållanden kan detta öka både trivseln och intresset hos arbetstagarna, som i sin tur ger resultat av en bättre ekonomi för verksamheten och därmed en attraktivare arbetsgivare.</p>