Purpose: This thesis aim is to examine the employer’s responsibility regarding the psychosocial work environment and to investigate the shape of employee surveys as a tool for the employer to discover psychosocial risks in the work environment. The aim is also to investigate how international organizations pay attention to the issue. Method: The legal dogmatic method is applied in the work to establish current law in the field of psychosocial work environment. Furthermore, the method of sociology of law is applied in order to study three different employee surveys as a result of established law. Results: The result shows several factors that the employer needs to take into account due to their responsibility when it comes to psychosocial work environment. An example of this is help and support units for employees that should be offered by the employer. The result of the employee surveys studied shows that they contain some disadvantages, such as that they tend to be too long. However, they pay attention to a lot of psychosocial risks. There also tends to be a clear correlation between regulations within the psychosocial work environment field and the formulated questions in the employee surveys. Conclusion: The study finds that the employer has an extensive responsibility when it comes to the psychosocial work environment. It also shows that the employee surveys have improved over time and that they have the potential to be a functional tool to discover psychosocial risks at work. The study also finds that the different international organizations have quite different focus regarding psychosocial work environment.

The following research study examines the risk analysis of a construction project during its design phase and its starting point is work involving heavy prefabricated components or heavy shuttering elements and work in a place or area with passing vehicular traffic. The aim of the research study is to identify faults within risk analyzes and the goal is to be able to recommend improvement measures that can be implemented in practice. The research study was carried out over a period of 10 weeks in collaboration with the construction company Veidekke Entreprenad AB. The basis of the research consists of a literature search, interviews and a survey. Seven interviews have been conducted with officials and professionals, as well as a survey. Internal documents have been reviewed and compiled to describe how Veidekke's risk analysis process works. The study shows that currently, there is a certain problem in the approach of carrying out risk analyzes. Reversing vehicles, narrow spaces and poor visibility are the causes of accidents involving vehicles at construction sites. Clamp injuries are common when handling heavy building elements, as a result of elements tipping and falling over. The study shows that a collaboration between BAS-P and BAS-U, chief safety representative, safety representative and professional workers should be extended to improve risk analyzes. By increasing the production experience of BAS-P, taking advantage of visualization programs, introducing stricter educational requirements, rationalizing risk assessments and introducing clearer regulations from authorities, risk analyzes can be improved and lead to less injuries and accidents at construction sites. / Följande examensarbete granskar riskanalyser av ett byggprojekt under projekteringsskedet. Riskanalysernas utgångspunkt är arbete med tunga bygg- och formbyggnadselement och arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik.  Målet med examensarbetet är att identifiera bristfälligheter i riskanalyser och målsättningen är att kunna rekommendera förbättringsåtgärder som kan implementeras i praktiken, för att minska antalet olyckor och skador som sker i byggbranschen.  Examensarbetet genomfördes under en tidsperiod på 10 veckor i samarbete med bygg- och anläggningsföretaget Veidekke Entreprenad AB, i syfte att utveckla och förbättra riskanalysprocessen.  Undersökningens grund utgörs av en litteratursökning, intervjustudie och enkätundersökning. Information från myndigheterna Arbetsmiljöverket och Trafikverket samt vetenskapliga artiklar har granskats. Sju intervjuer har genomförts med tjänstemän och yrkesarbetare samt en enkätundersökning på ett av Veidekkes byggetableringar. Som grund för nulägesbeskrivningen har även interna dokument granskats och sammanställts för att redogöra hur Veidekkes riskanalysprocess går till.  I studien framgår det att det finns en viss problematik i tillvägagångssättet att utföra riskanalyser i nuläget. Backande fordon, trånga utrymmen och dålig sikt är orsaker till att det sker olyckor med fordon på byggarbetsplatser. Klämskador är vanligt förekommande olyckor vid hantering av tunga byggelement, till följd av att element tippar och faller. Studien visar att ett samarbete mellan BAS-P och BAS-U, skyddsombud och yrkesarbetare ska utökas för att förbättra riskanalyser. Genom att öka produktionserfarenheten hos BAS-P, nyttja visualiseringsprogram, införa striktare utbildningskrav, rationalisera riskbedömningar och införa tydligare regelverk från myndigheter kan riskanalyser förbättras och leda till mindre skador och olyckor på byggarbetsplatser.

Nästan en tredjedel av alla anställda i Sverige upplevde under 2020 arbetsrelaterade besvär, så som hög arbetsbelastning, trötthet, oro, ångest eller utmattningssymptom. Arbetsgivare har ett ansvar att arbeta med organisatorisk och social arbetsmiljö och ska vid behov ta hjälp av företagshälsovård (FHV) och även samverka med företagshälsovård i preventivt syfte. En misstänkt bidragande orsak till den ökande ohälsan i arbetslivet kan vara att arbetsgivare inte uppfyller sitt fulla ansvar och införlivar arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Studien undersökte behandlares (psykologer och beteendevetares) upplevelser av att arbeta med stöd till individer som upplever brister i organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie gjordes med åtta informanter från tre olika företagshälsor över hela landet. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier med det övergripande temat Behandlares förutsättningar att arbeta med stöd till hälsa i arbetslivet. Resultatet indikerar att behandlarens roll innebär en balansgång mellan organisationen och klienten vilket ibland kan innebära motstridiga intressen. Studien visar också att behandlarnas stöd i stor utsträckning handlar om att stötta klienter att göra anpassningar för att kunna hantera arbetssituationen i arbetsmiljöer som präglas av höga krav. En implikation av resultaten är att organisationer skulle behöva använda sig av FHV i större utsträckning än i dag i sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga ohälsa och främja hälsa. / Nearly one third of all employees in Sweden experienced work-related problems during 2020, such as heavy workload, worry, fatigue, anxiety or exhaustion disorder. Employers are responsible for the organizational and social work environment and are obliged to take assistance from occupational health services (OHS) when needed, and to collaborate with OHS for preventive purposes. A contributing factor to the increasing ill-health in working life could be that employers do not fulfill their responsibility and incorporate preventive and health-promoting work environment management. The study examined psychologists and behavioral scientists’ experiences of giving support to individuals who experience shortcomings in the organizational and social work environment. An interview study was conducted with eight informants from three different OHS across the country. The analysis consisted of a qualitative content analysis that resulted in four categories with the overall theme Conditions for working with support to increased health in working life. The results indicate that the supporting role involves balancing between the organization and the client, which can sometimes mean conflicting interests. The study also shows that the support is largely about supporting clients to make adjustments, to be able to handle the work situation in work environments that are characterized by high demands. One implication of the results is that organizations would need to use OHS to a greater extent, in order to support an improved work environment, to prevent ill-health and to promote health.

Sammanfattning Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft, vars krav om införande av rapporteringskanaler ska genomföras den 17 juli 2022. Den nya visselblåsarlagen ändrar förutsättningen för arbetstagarorganisationer, framför allt då skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation ersätts med skydd mot repressalier och hindrande åtgärder på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.I uppsatsen undersöks hur den grundlagsskyddade yttrandefriheten relaterar till rätten att kritisera sin arbetsgivare. Vidare undersöks också hur denna kritikrätt förhåller sig till den lojalitetsplikt som anses föreligga genom anställningsförhållanden och till vilken gräns kritikrätten erhåller skydd mot repressalier.I uppsatsen genomförs sedan en analys av den nya visselblåsarlagen för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter denna lag föreskriver vid rapportering av missförhållanden inom verksamheter för arbetstagarorganisationer, deras representanter och de rapporterande personer som de företräder.Som slutsats presenteras den roll som företrädare för fackföreningar bör inta gentemot rapporterande personer vid rapportering av missförhållanden.

Bakgrund: Hösten år 2019 bröt Covid-19 viruset ut i Kina och kom att klassas som en pandemi. Hela samhället påverkas, men i frontlinjen av pandemin står vårdpersonalen. Deras arbetsmiljö påverkas kraftigt på grund av att patientintaget ökat och de förväntas utföra högklassig vård. Det är chefens ansvarsområde att se till att arbetsmiljön upplevs som god samt att förebygga olycksfall och ohälsa på arbetet. Arbetsmiljöarbetet är lagstadgat och ska utföras planerat och systematiskt, även kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. Centrala delar i systematiskt arbetsmiljöarbete är undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera. Föreliggande studie utgår från riskbedömning och åtgärd. Syfte: Studien syftar till att ge en beskrivning av och ökad förståelse för hur chefer inom ett sjukhus i en medelstor stad i Sverige arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete. Fokus ligger på frågor utifrån enhetschefers riskbedömning och åtgärder som påverkar vårdpersonalens arbetsmiljö under Covid-19 pandemin. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Insamlad empiri utgår från två perspektiv, enhetschefer och vårdpersonal, för att ge studien en ökad trovärdighet. Det genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer, fyra med enhetschefer och fyra med vårdpersonal, på ett sjukhus i en medelstor stad i Sverige. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att chefers arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete inte har ökat under Covid-19 pandemin utan snarare förändrats. Förändringen ligger främst i att den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkas i form av utsatt arbetssituation som chefer haft begränsad möjlighet att påverka. Kommunikationen förändras genom att fysiska möten minimeras som bidrar till att chefer behöver hitta komplement för att bibehålla kommunikationen med vårdpersonalen. Den långsiktiga planeringen förändras i avseendet att riskbedömningar och åtgärd snarare övergår till att göras på kort sikt under Covid-19 pandemin. / Background: In the autumn of 2019,the Covid-19 virus exclaimed in China, which later came to be classified as a pandemic. The whole society is affected, but the care staff is at the forefront of the pandemic. Their work environment has a strong impact due to the increase in patient intake and they were expected to perform high-quality care. It is the managers responsibility to ensure that the work environment is perceived as good and to prevent accidents and ill health at work. The environment work is statutory and must be carried out planned and systematically, also called systematic environment work. Central parts of systematic environment work are investigation,risk assessment, action and control. The study is based on risk assessment and action. Purpose: The purpose of the study is to provide a description of increased understanding of how managers in a hospital in a medium-sized city in Sweden work with systematic environment work. The focus is on external issues, strengthening risk assessment and measures that affect the care staff's work environment during the Covid-19 pandemic. Method: The study is based on a qualitative method and abductive research approach. Collected empirical data is based on two perspectives, unit managers and care staff, for study and increased credibility. Eight semi-structured interviews, four with unit heads and four with care staff, were conducted at a hospital ina medium-sized city in Sweden. Results and conclusion: The results of the study show that managers working with systematic environment work have not increased during the Covid-19 pandemic but rather changed. The change is mainly in the fact that the physical and psychosocial work environment affects in the form of a vulnerable work situation that managers can limit the opportunity to influence. Communication has changed by minimizing physical meetings as a contribution to the managers having to find a complement to maintain communication with the care staff. Long-term planning has changed in the sense that risk assessments and measures have rather shifted to short-term Covid-19 pandemics.

Till följd av restriktioner från covid-19-pandemin arbetar en stor del av Sveriges arbetstagare på distans. Den förändringen innebär stora implikationer för arbetstagarnas arbetsmiljö. Med en kvalitativ ansats och semi-strukturerade intervjuer har denna studie undersökt hur chefer och HR-medarbetare vid Umeå universitet upplever arbetsmiljöarbete med personal på distans. Därtill syftade studien till att identifiera vilka möjligheter och utmaningar som upplevs föreligga ett fortsatt distansarbete efter covid19-pandemin. Studiens resultat visar att övergången till distansarbete har inneburit nya krav på medarbetares arbetsmiljö. Bristande sociala interaktioner, arbetsmiljön i hemmet och medarbetarnas varierade uppfattning om hur väl arbetssättet fungerar är exempel på nya krav som har krävt nya åtgärder. Genomförandet av åtgärder kunde i sin tur upplevas begränsat. Studien visar att arbetsmiljö vid distansarbete är ett komplext område där fysiska, sociala och organisatoriska faktorer samspelar med medarbetares individuella preferenser. Vid övervägande om distansarbete framåt har organisationen som undersökts därför många faktorer att ta hänsyn till.

Regeringen skriver att ”Ett hållbart arbetsliv kräver kontinuerligt fokus på en god arbetsmiljö under hela yrkeslivet”. Att utöva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett effektivt verktyg och bra sätt att skapa ett hållbart arbetsliv. Skyddskommittén skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall. Problemformuleringen beskriver att det forskas och skrivs många rapporter inom Sverige och på EU- nivå om ett hållbart arbetsliv, men upplevelsen är att det inte är många företag som arbetar med ett hållbart arbetsliv i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Examensarbetets syfte var att praktiskt tillämpa ”SAM-testet” för att undersöka om det kan vara ett stöd genom dialog för skyddskommittéer i att utveckla ett hållbart arbetsliv med perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning. Metoden var att en facilitator gav information på ett skyddskommittémöte om dialog och hållbart arbetsliv, därefter fick gruppen svara på ”SAM-testet” med ett hållbart arbetsliv och perspektiven genus, ålder och funktionsnedsättning i åtanke. Facilitatorn observerade gruppen under tiden de svarade på frågorna samt påverkade gruppen att tänka för ett hållbart arbetsliv genom att använda dialogen som ett verktyg. Syftet var bland annat att se om de svarat i konsensus och rikta in gruppen till ett hållbart arbete. Resultatet visade att ”SAM-testet” är ett bra verktyg för företagen att använda för arbetet till ett hållbart arbetsliv. SAM-testet behöver utveckla kommentarer, åtgärder och handlingsplan samt lägga in fler länkar till ett hållbart arbetsliv. Detta behövs tillsammans med utbildning om ett hållbart arbetsliv och dialog. Företaget behöver skapa en samsyn till ett hållbart arbetsliv och i samband med riskbedömningar öka kunskaperna i ett hållbart arbetsliv. Företagshälsan behöver ha kunskap om de tre perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning samt även dialog. Även forskningen behöver samla ihop material och stödja företagen i arbetet till ett hållbart arbetsliv. Tankar för fortsatt arbete: Ett naturligt steg för fortsatt arbete skulle vara att få följa ett företag i sin strävan till ett hållbart arbetsliv. Framtida studier kunde då vara att se vilka hinder som finns och hur de kan arbetas bort. En annan väg att gå skulle vara att få vara med i utvecklingen och utformningen av ”SAM Test”-verktyget som testare. / The government writes that "A sustainable working life requires continuous focus on a good working environment throughout the entire working life". Exercising a systematic work environment (SAM) is an effective tool and a good way to create a sustainable working life. The Safety Committee shall closely monitor developments in matters relating to protection against ill health and accidents. The problem formulation describes the research and writing of many reports within Sweden and at EU level on a sustainable working life, but the experience is that few companies are working on a sustainable working life in the systematic work environment work. The purpose of the thesis was to apply the "SAM test" practically to evaluate if it could be a support through dialogue for protection committees in developing a sustainable working life with the perspective of age, gender and disability. The method was to provide a facilitator with information on dialogue and sustainable working life at a protection committee meeting. Then let the group respond to the "SAM test" with a sustainable working life and perspective gender, age and disability in mind. The facilitator observes the group while responding to the questions as well as influencing the group to think about sustainable work by using the dialogue as a tool. The purpose, among other things, was to see if they would respond in consensus and target the group towards sustainable work. The result showed that the "SAM Test"is a good tool for companies to use in their work towards a sustainable work life. The” SAM-testet” needs to develop the comments and actions in the action plan and add more links to a sustainable working life. This is needed together with education on sustainable working life and dialogue. The company needs to create a consensus for a sustainable working life and, in the context of risk assessments, increase knowledge in sustainable working life. Corporate health care needs knowledge of the three perspectives; age, gender and disability as well as dialogue. Researchers also need to gather good materials and support companies in the work towards for a sustainable working life. Thoughts about continued work: A natural next step in a continued work would be to follow a company in its quest for a sustainable working life. I would then be able to study which the obstacles are and how to remove them. Another way would be to join the development and design of the “SAM Test” tool as a tester.

The construction industry is an exciting and community developing industry, but it is also very much talked about because of the high injury frequency that the industry is characterized by. As a part of preventing accidents at work, the employer conducts systematic work environment work to detect risky parts of the work and to remedy these. Despite the elimination of risks at work, accidents and incidents - so-called deviations in the working environment - occur. Deviations in the working environment must be reported immediately to the employer. Within the company that is subject of this study, the deviations are reported and stored a system called BIA. BIA enables, based on the deviation reports, to create statistical data for the company with respect to different parameters. This report is based on this deviation statistics with regard to accidents and incidents, produced from the reporting tool BIA. The study has investigated in which stages/phases incidents and accidents occur, which work operations that cause incidents and accidents, as well as injury risks and causes of injury behind accidents and incidents. The majority of the company's incidents and accidents occur during construction projects, production and land work. Incidents are caused by work tasks such as excavation work, work at/with passing vehicle traffic and movement within the area. Accidents are caused by work at/by machine, manual handling of material / product and work at/with handheld work equipment. The damage risks in the event of incidents are vehicle accidents, hit by falling or flying objects and stuck or clamped between objects. The causes of injury caused by accidents are damage by self-handled objects, fall at the same level and contact with sharp objects. Fall from height and fall at the same level are the cause of damage in a large part of the accidents. The result of the study also shows that the information given in the event reports in BIA, either lacks of information or that the information is inadequate. / Byggbranschen är en spännande och samhällsutvecklande bransch, men den är också mycket omtalad med anledning av den höga skadefrekvens som branschen karakteriseras av. Som ett led i att förebygga olyckor i arbetet bedriver arbetsgivaren ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att upptäcka riskabla moment i arbetet samt åtgärda dessa. Trots eliminering av risker i arbetet, inträffar olycksfall och tillbud – så kallade avvikelser i arbetsmiljön. Avvikelser i arbetsmiljön skall omedelbart rapporteras till arbetsgivaren. Inom det företag som utgör föremål för denna studie rapporteras och lagras avvikelserna i ett system som kallas för BIA. BIA möjliggör att, utifrån avvikelserapporter, skapa statistiskt underlag för företaget med avseende på olika parametrar. Denna rapport är baserad på denna avvikelsestatistik med avseende på olycksfall och tillbud, framtaget ur rapporteringsverktyget BIA. Studien har undersökt i vilka skeden/faser tillbud och olycksfall inträffar, vilka arbetsmoment som föranleder tillbud och olycksfall samt skaderisker och skadeorsaker bakom tillbud och olycksfall. Majoriteten av företagets tillbud och olycksfall inträffar vid anläggningsprojekt, produktion och markarbete. Tillbud föranleds av arbetsmoment som schaktningsarbete, arbete vid/med passerande fordonstrafik samt förflyttning inom området. Olycksfall föranleds av arbete vid/med maskin, manuell hantering av material/produkt samt arbete vid/med handhållen arbetsutrustning. Skaderiskerna vid inträffade tillbud är fordonsolycka, träffas av fallande eller flygande föremål samt fastnat eller klämts mellan föremål. De skadeorsaker som olycksfall innebär är skada av egenhanterat föremål, fall i samma nivå samt kontakt med vasst föremål. Fall från höjd och fall i samma nivå utgör orsak till skada i en stor del av olycksfallen. Resultatet av studien visar också att det saknas information i de händelserapporteringar som inkommer i BIA, alternativt är den tillgängliga informationen bristfällig.

Det är lagstadgat att arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sänka riskerna för ohälsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder på att detta inte fungerar tillfredställande i många skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlägga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i två utvalda kommunala grundskolor.   Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frågeställningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkät kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna.   Resultat visar att de båda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs på ett likartat sätt och att arbetsmiljöproblemen till stor del är likartade. Bilden är samstämmig från de båda verksamheterna att organiseringen inte förmår att fånga upp och hantera alla betydande risker. Slutsatserna från studien är att det finns bristande arbetsmiljökunskap hos alla aktörer som har uppgifter i arbetsmiljöarbetet. / Swedish employers are obliged by law to systematically plan, direct and control activities so that the working environment meets the prescribed requirements. However, evidence indicates that this work is not performed satisfactorily in many schools. This case study aims at mapping out and clarifying how measures towards planning, directing and controlling activities are organized in two public compulsory schools.   The overall purpose of the study is to shed light on elements and conditions that hinder a successful implementation of work environment measures. Our main research questions are: Does the way the municipalities have organized the working environment measures reach the requirements in the law and how controls and follow-ups are performed. Data was collected through the municipalities’ steering documents together with a survey in combination with follow-up interviews with key figures.   Results show that the working environment measures in both schools are organized and performed in similar ways and that the problems reported to a large extent are the same. The unanimous picture shows an organization that is not capable of identifying and handling all important risks. Conclusions from the study indicate that there is a lack of knowledge concerning working environments measures on all levels in the organizations.

Grunden för att skapa säkra och hälsosamma arbetsplatser är systematiskt arbetsmiljöarbete och för att det ska fungera krävs goda grundkunskaper. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår alla arbetsmiljöförhållanden samt årlig uppföljning, arbetsmiljöpolicy, rutiner, samarbete, uppgiftsfördelning, kunskaper, undersökning, riskbedömning och åtgärder. Det finns en kunskapslucka i hur arbetsmiljöinformation kommuniceras för god hälsa och säkerhet på arbetsplatser och det behövs mer forskning om chefers och medarbetares kunskap om arbetsmiljön. Tidigare forskning visar även att kommuners systematiska arbetsmiljöarbete inte fungerar tillfredställande. Den här studien syftar till att få en förståelse över hur HR, chefer, medarbetare, facklig och politiker upplever att det systematiska arbetsmiljöarbetet kommuniceras och informeras i en kommunal verksamhet. En kvalitativ metod har använts genom tio intervjuer. Empirin har analyserats utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att det inte finns en rutin för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska kommuniceras och informeras, däremot finns rutiner i hur kommunen ska arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet genom ett årshjul. Kunskapen om det systematiska arbetsmiljöarbetet är varierande hos de själva, närmast ansvariga och kollegor. Kommunen har forum för att kommunicera och informera om det systematiska arbetsmiljöarbetet samt utbildningar för vissa yrkesgrupper i systematiskt arbetsmiljöarbete. Slutsatsen är att trots att det finns ett arbetssätt, rutiner, forum och utbildning framkom brister och otydlighet i kommunikation och information av det systematiska arbetsmiljöarbetet på olika nivåer. / The basis for creating safe and healthy workplaces is systematic work environment and good basic knowledge is required for it to work well. The systematic work environment includes all work environment conditions and annual follow-up, work environment policy, routines, cooperation, task allocation, knowledge, investigation, risk assessment and measures. There is a knowledge gap in how work environment information is communicated for good health and safety at workplaces and more research is needed on managers' and employees' knowledge of the work environment. Previous research also shows that municipalities' systematic work environment does not work satisfactorily. This study aims to gain understanding of how HR, managers, coworker, trade union and politicians experience the communication and information about the systematic work environment in a municipal organization. A qualitative method has been used through ten interviews. The empirical work has been analyzed based on an inductive thematic analysis. The results shows that there is no routine for how the systematic work environment should be communicated and informed but there are routines for how the municipality should work with the systematic work environment through an annual cycle. The knowledge of the systematic work environment is variable among themselves, managers and colleagues. The municipality has forums to communicate and inform about the systematic work environment and education for some occupational groups in systematic work environment. The conclusion is that although there is a way of working, routines, forums and education deficiencies and lack of clarity became apparent in communication and information of the systematic work environment at different levels.