Arbetsmiljö är ”summan” av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde. I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgivarna respektive arbetstagarnas ansvar regleras i Arbetsmiljölagen (1977:1160), i det följande AML, 3 kapitlet 1a, 2, 2a, 3 och 4 §§ samt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), i det följande SAM. Arbetsgivaren har tillsammans med arbetstagarna en skyldighet att samverka för att främja den psykosociala arbetsmiljön.  Arbetsgivaren har dock huvudansvaret att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå detta, bland annat att systematiskt genomföra undersökningar och riskbedömningar som beaktar de psykosociala aspekterna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska dessutom tillgodose arbetstagarna med introduktion, instruktion och vid behov aktuell utbildning, allt för att arbetstagarna ska kunna vara aktiv i arbetsmiljöarbetet. Som komplement till den rättsdogmatiska undersökningen utfördes en empirisk undersökning i form av två kvantitativa studier. Där undersöktes hur arbetstagarna upplevde den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det framgick inga alarmerande resultat som krävde någon större redovisning. Det psykosociala arbetsmiljöarbetet kan vara kostsamt samtidigt som det kan vara en framtida investering som i slutändan kan ge arbetsgivaren friska och mer tillfredsställda arbetstagare. Om kraft och energi läggs ned på goda arbetsförhållanden kan detta öka både trivseln och intresset hos arbetstagarna, som i sin tur ger resultat av en bättre ekonomi för verksamheten och därmed en attraktivare arbetsgivare.

Asplund, L (2007). Systematiskt arbetsmiljöarbete. Nyckelpersonsintervjustudie om uppfattning kring arbetsmiljöarbete, lönsamhet och prioriteringar på en arbetsplats 15 högskolepoäng, Magisterprogrammet. Högskolan i Gävle, Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Bakgrund Att arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbete är ett krav för alla arbetsgivare enligt svensk arbetsmiljölag. Alla arbetsgivare förväntas göra riskbedömningar och ta fram lösningar för att förebygga olyckor. Det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen ska hanteras som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfattar de fysiska, psykologiska och sociala förhållandena i arbetsmiljön. Syfte: Att undersöka nyckelpersoners uppfattningar om vad som påverkar prioriteringar av systematiskt arbetsmiljöarbete på ett företag samt studera deras uppfattningar om arbetsmiljöförändring i relation till ökad lönsamhet. Urval Inför nyckelpersonsintervjuerna kontaktades personalansvarig som i sin tur valde ut nyckelpersonerna. Chefer, områdesansvariga och skyddsombud intervjuades. Intervjupersonerna valdes ut då en speciell kompetens för området krävdes. Sex av intervjuerna utfördes under en veckas tid på de intervjuades arbetsplats. En kort intervju med skyddsombudet utfördes fyra veckor senare på företaget. Design och metod För att besvara frågeställningarna utfördes intervju på sex nyckelpersoner utifrån en intervjuguide. Intervjuerna tog cirka 30 minuter vardera. Halvstrukturerade intervjuer användes. Intervjuerna transkriberades och analyserades och ytterligare en intervju utfördes efteråt med ett skyddsombud. Intervju användes som metod för datainsamlingen som kom att stå för resultatet. Resultat Resultatet visar att informanterna anser att det som mest påverkar prioriteringar kring det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen är ekonomin och chefer/ledningens inställning. Annat som påverkar är arbetsmiljölagen och koncernens riktlinjer och budget. Sjuk-frånvarouppföljningar görs i en del i sin strävan att uppnå ökad lönsamhet. Arbetsmiljöförändringar som utförts i strävan att nå ökad lönsamhet och bättre arbetsmiljö har mestadels varit av fysisk ergonomisk art. Slutsatser Informanterna gav olika information gällande det pågående arbetsmiljöarbetet. De sade att arbetsmiljöarbetet var fortgående och aktivt och de trodde att personalen ansåg att det inte arbetades särskilt mycket med arbetsmiljöarbete. Skyddsombudet ansåg att det gjordes mer än vad personalen trodde. Detta betyder att kommunikationen kan behövs bättras för att de anställda skall få mer insikt om vad som föregår gällande arbetsmiljöarbete och kan bli mer involverad i själva arbetet. Nyckelord: Systematiskt arbetsmiljöarbete, lönsamhet, och hälsofrämjandearbete / Asplund, L (2007). Systematic Work Environment Management: Key Informant Interviews about Apprehensions, Priorities and Profitability. Examination paper in Pedagogy, 15 hp. Master’s Programme. University College of Gävle. Department of Education, Curriculum Studies and Psychology. Background Every fourth Swedish employee has been found to suffer from some form of work-related ill-health. Legislation, termed Systematic Management of Workplace Environments (SAM), has been enacted to promote optimal physical and psychosocial workplace environments. Em-ployers are obliged to follow the regulations issued by the Swedish Work Environment Au-thority [Arbetetsmiljöverket] and are responsible for operating active workplace environ-ment management plans. Such plans can prevent ill-health and, in some cases, increase the company’s profitability. Purpose A medium-sized, retail trade company from in central Sweden was chosen in order to study and analyze how systematic workplace management environment practices were imple-mented in relation to other management priorities and company profitability. Sample The key informants were chosen out of the personal manager who was the first contact on the company. Seven key informants, selected on the basis of their knowledge of their com-pany's Systematic Work Environment Management, participated in the study. An additional key informant was later chosen to validate the results. The informant composition was: three informants from middle management, with 5 to 7 years experience of the company, one supervisor (1 year), and three other members of staff (2 and 3 years.) Six qualitative in-terviews were carried out, within the period of one week, in the interviewees' offices. The validating interview was undertaken 4 weeks later, also on the company’s premises. Design and methods The company specialized in retail furniture. Non-structured interviews, based on an inter-view guide with 11 open-ended questions, were used. The interviews, lasting about 30 mi-nutes each, were recorded and transcribed. Statements were analyzed for notable differ-ences, similarities, themes and patterns. The statements were then categorized and sub-jected to further analysis. Results All the informants felt that the company’s actual practice met the work environment stipula-tions and was on-going. They agreed that workplace environment in general is considered an important issue, but that the company could probably do more to meet the intentions of the work environment legislation. Two specific focal points appeared in the results: ergo-nomic improvement in the workplace and the informants’ aspiration to implement and de-velop a system of caring telephone calls to employees absent through illness. Conclusions Management was seen as giving contradictory signals. On the one hand they say that work environment is active and ongoing and on the other hand agree that not enough is being done. The expression of intent does not appear to be matched by actions. Improved educa-tion in systematic workplace environment management would give employees a better un-derstanding of work environment and how systematic workplace management is supposed to operate. The analysis of the informants' suggestions led to a series of proposals for im-provements in workplace environment management strategies. A new plan for employee participation would involve employees being more directly and actively involved with work environment and increase support for the work of the safety representatives. Keywords: Systematic Management of Workplace Environments, health and safety codes, profitability, employee participation, muscular-skeletal, psychosocial working envi-ronment, health promotion

The corporate world has become increasingly unpredictable and complex. Several companies are dependent on a rapidly developing market. The development has created a positive impact on production but on working conditions it has resulted in increased work pace and load. Psychosocial and stress-related problems has increased. The development has also meant a greater awareness of work environment issues relevant to competition for customers and employees. The committee directive 2008:129, Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet, describes the desire and the need to engender a more positive and aggressive treatment in the Swedish work environment policy. In addition to preventing poor work environment it will develop the working environment, develop individuals, been seen as a competitive weapon, and a success factor. On this basis, investigations, SOU 2009:40 and SOU 2009:97, were conducted. As a result of these a pilot of a new regulatory model in Sweden are tested.The study will examine regulatory model, how it works in the current situation and how the proposal that emerged during the years 2009, changes the regulatory model to the type of model that Denmark applies. The systematic work has importance for the supervision on a daily basis. The purpose is to create a good working environment and enforce the law. Therefore, its function and purpose of supervision is discussed. The majority opinions from Swedish social partners is most critical of the introduction, they are of interest in the study and are therefore presented. The study is being conducted from a legal dogmatic and analytical method. The findings of this study is critical to the implementation of the proposals. The reason lies in deficiencies in the investigations, the costs and the social partners' opinions. The positive incentives that the proposals presents does not weigh up for the deficiencies identified. The study also focuses on the importance of proper systematic work and its relationship to a more effective supervision. The key to this is described in the study as increased knowledge and advice in the work area both during education but also in the practical work in organizations. Instead of a new regulatory model should the current model be developed and can then create the desired effect on the labor market.

I vår tid växer nya generationer upp i ett samhälle med hög förändringstakt. Ur ett personsäkerhetsperspektiv innebär förändringsintensiteten en osäkerhet gällande vilka potentiella risker vi utsätts för. Risker kan identifieras och hanteras genom ett systematiskt säkerhetsarbete. Det kräver en god säkerhetskultur som bland annat innebär att samtliga individer inom en organisation vet hur det ska påtala risker för sin arbetsgivare och känner sig trygga att göra det (Reason, 1997; Power, 2007). Arbetsmiljölagen (1977:1166) föreskriver att risker ska identifieras och hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtidigt rapporteras att ca trettio procent av tusen grundskollärare upplever någon form av risk i samband med att föra fram kritik till eller om sin arbetsgivare (Helte, 2011). Hur påverkar den situationen förekomsten av internrapportering, förmåga att hantera risker och att dra lärdom av händelser? Är skolan en lärande organisation? Syftet med studien är att få en inblick i hur riskbilden kan se ut på en skola och, belysa hur fyra pedagoger upplever kulturen på sin arbetsplats, generellt och i förhållande till det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagens (1977:1166) intentioner. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie. Studiens resultat visar att i samtliga fall var avsaknaden av en god säkerhetskultur med systematisk och strukturell approach anmärkningsvärd, även på de skolor som hade en trygg och öppen kultur. Den riskbild som framkom i intervjuerna omfattade risker i den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Riskerna var tätt sammanlänkade med den pedagogiska verksamheten. Informanterna förmedlade behov av ökat systematiskt säkerhetsarbete och nämnde flera önskvärda effekter inom hela verksamheten som detta skulle kunna medföra. / In our time, new generations grow up into a society of rapid change. From a personal security point of view, the high rate of change implies an uncertainty regarding which potential dangers we will face. Risks can be identified, addressed and managed through Systematic Safety Work. It requires a good safety culture which among other things means that everyone knows how they are supposed to report risks to their employers and that they are comfortable doing so. (Reason; 1997; Power, 2007). The Work Environment Act (1977:1166) stipulates that risks are to be identified and managed in a Systematic Safety Work. At the same time it is reported that about thirty percent of one thousand teachers experience some kind of risk expressing criticism to or about their employers. (Helte, 2011). How does this affect internal reporting, ability to manage risks and to learn from incidents? Is school a Learning Organization? The purpose of this study is to gain insight into what kind of risks there are in school and to illustrate how four teachers experience the culture in their workplaces, generally and in relation to Systematic Safety Work according to the intentions of the Work Environment Act (1977:1166). The study was conducted as a qualitative case study. Our results demonstrate that in all cases there was a notable lack of good safety culture including systematic and structural approach. This also applied even to the schools with a confident and open culture. The risks which were expressed in the interviews concerned both mental and physical work environment. The risks were closely interconnected with the educational activities. Informants conveyed the need for increased Systematic Safety Work and mentioned several desirable effects in the whole school organization as a result.

<p>The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing.</p><p>The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient.</p><p>The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient’s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason. The respondents were most disturbed by insufficient working light when handling medicine, inserting cannulae, taking blood samples, wound care, and patient evaluation. Visual discomfort was reported by 60 % of the nurses. The results showed a significant correlation between visual discomfort and headache, neck discomfort, and symptoms from the shoulders. There was a strong tendency to a reversed correlation between visual discomfort and social support.</p><p>Regular evaluation of the work environment in the patient’s home were rarely performed on initiative by the employer. Few nurses reported that they had a checklist for examining the work environment in the patient’s home, and lighting was not mentioned on the few checklists that in fact existed. The studied group did not meet the legal regulations concerning systematic work environment management for lighting issues. Neither did any of the tested, existing lighting solutions met all the requirements that our group stated for a suitable lighting solution for medical care in the home environment. The content of the legal regulations concerning lighting at domiciliary nursing are found to be sufficiently written, the main problem seems to be that these regulations regarding lighting are not followed within domiciliary nursing.</p><p>Conclusions: Working light and the systematic work environment management needs improvement within domiciliary nursing. There is a need for specially designed lighting solutions for domiciliary nursing and home care.</p> / <p>Denna magisteruppsats i ergonomi, som handlar om synergonomi och arbetsbelysning för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, gjordes på initiativ av Arbetsmiljöverket.</p><p>Syftet var att undersöka synergonomin, det systematiska arbetsmiljöarbetet kring belysningsfrågor för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, utvärdera några befintliga belysningslösningar, föreslå framtida möjliga belysningslösningar samt utvärdera om de lagstadgade kraven är tillräckliga, och om de efterlevs inom den avancerade hemsjukvården.</p><p>Metod: en synergonomienkät besvarades av 55 sjuksköterskor (svarsfrekvens cirka 50 %), analys av befintliga belysningar och test av 10 befintliga belysningar i laboratorieliknande miljö och test av fem befintliga belysningar hos patienten, samt samarbete med en student inom industridesign som håller på att utveckla en belysningsprodukt speciellt anpassad för vård och omsorg i hemmet.</p><p>Resultat: cirka 40 % av de tillfrågade sjuksköterskorna var missnöjda med arbetsbelysningen i det enskilda hemmet. Alla angav att det förekom för lite ljus vid patienten, och hälften angav att det upplevdes som en brist dagligen. En tredjedel angav att de dagligen fick inta obekväma arbetsställningar p.g.a. dålig belysning, och 15 % rapporterade att de dagligen riskerade att göra fel p.g.a. dålig belysning. De stördes mest av dålig belysning vid läkemedelshantering, provtagning, skötsel/sättande av nål, sårvård och vid bedömning av patienten. Ögonbesvär förekom hos 58 % av de svarande. Signifikanta samband sågs mellan ögonbesvär och huvudvärk, nackvärk och besvär i axlar/skuldror. En tydlig tendens till ett omvänt samband sågs mellan ögonbesvär och socialt stöd.</p><p>Arbetsmiljöriskerna i det enskilda hemmet undersöktes inte av vårdgivarna i någon större utsträckning. Få hade en checklista vid undersökning av arbetsmiljön, och belysning var inte med på den listan. Gällande belysning levde de inte upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Ingen av de testade befintliga belysningarna uppfyllde alla de krav och önskemål vi ställt upp för en lämplig belysning inom hemsjukvården. Sammantaget bedöms kraven i de olika arbetsmiljöföreskrifterna tillsammans tillräckliga för att kunna få till en bra arbetsbelysning i det enskilda hemmet. I de studerade verksamheterna fanns det brister i hur man levde upp till dessa föreskrifter.</p><p>Slutsatser: Arbetsbelysningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver förbättras inom den avancerade hemsjukvården. Behov finns för specialanpassade belysningslösningar vid vård och omsorg i hemmet.</p>

The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing. The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient. The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient’s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason. The respondents were most disturbed by insufficient working light when handling medicine, inserting cannulae, taking blood samples, wound care, and patient evaluation. Visual discomfort was reported by 60 % of the nurses. The results showed a significant correlation between visual discomfort and headache, neck discomfort, and symptoms from the shoulders. There was a strong tendency to a reversed correlation between visual discomfort and social support. Regular evaluation of the work environment in the patient’s home were rarely performed on initiative by the employer. Few nurses reported that they had a checklist for examining the work environment in the patient’s home, and lighting was not mentioned on the few checklists that in fact existed. The studied group did not meet the legal regulations concerning systematic work environment management for lighting issues. Neither did any of the tested, existing lighting solutions met all the requirements that our group stated for a suitable lighting solution for medical care in the home environment. The content of the legal regulations concerning lighting at domiciliary nursing are found to be sufficiently written, the main problem seems to be that these regulations regarding lighting are not followed within domiciliary nursing. Conclusions: Working light and the systematic work environment management needs improvement within domiciliary nursing. There is a need for specially designed lighting solutions for domiciliary nursing and home care. / Denna magisteruppsats i ergonomi, som handlar om synergonomi och arbetsbelysning för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, gjordes på initiativ av Arbetsmiljöverket. Syftet var att undersöka synergonomin, det systematiska arbetsmiljöarbetet kring belysningsfrågor för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, utvärdera några befintliga belysningslösningar, föreslå framtida möjliga belysningslösningar samt utvärdera om de lagstadgade kraven är tillräckliga, och om de efterlevs inom den avancerade hemsjukvården. Metod: en synergonomienkät besvarades av 55 sjuksköterskor (svarsfrekvens cirka 50 %), analys av befintliga belysningar och test av 10 befintliga belysningar i laboratorieliknande miljö och test av fem befintliga belysningar hos patienten, samt samarbete med en student inom industridesign som håller på att utveckla en belysningsprodukt speciellt anpassad för vård och omsorg i hemmet. Resultat: cirka 40 % av de tillfrågade sjuksköterskorna var missnöjda med arbetsbelysningen i det enskilda hemmet. Alla angav att det förekom för lite ljus vid patienten, och hälften angav att det upplevdes som en brist dagligen. En tredjedel angav att de dagligen fick inta obekväma arbetsställningar p.g.a. dålig belysning, och 15 % rapporterade att de dagligen riskerade att göra fel p.g.a. dålig belysning. De stördes mest av dålig belysning vid läkemedelshantering, provtagning, skötsel/sättande av nål, sårvård och vid bedömning av patienten. Ögonbesvär förekom hos 58 % av de svarande. Signifikanta samband sågs mellan ögonbesvär och huvudvärk, nackvärk och besvär i axlar/skuldror. En tydlig tendens till ett omvänt samband sågs mellan ögonbesvär och socialt stöd. Arbetsmiljöriskerna i det enskilda hemmet undersöktes inte av vårdgivarna i någon större utsträckning. Få hade en checklista vid undersökning av arbetsmiljön, och belysning var inte med på den listan. Gällande belysning levde de inte upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Ingen av de testade befintliga belysningarna uppfyllde alla de krav och önskemål vi ställt upp för en lämplig belysning inom hemsjukvården. Sammantaget bedöms kraven i de olika arbetsmiljöföreskrifterna tillsammans tillräckliga för att kunna få till en bra arbetsbelysning i det enskilda hemmet. I de studerade verksamheterna fanns det brister i hur man levde upp till dessa föreskrifter. Slutsatser: Arbetsbelysningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver förbättras inom den avancerade hemsjukvården. Behov finns för specialanpassade belysningslösningar vid vård och omsorg i hemmet.

This study deals with work environment from a legal perspective. The study includes legislative history, legislation today and one empirical study. The legislation that concerns work environment (health and safety) in Sweden today is found in the Swedish Work Environment Act (WEA), the Work Environment Ordinance (WEO), Provisions issued by the Work Environment Authority, related legislations and also collective agreements. The WEA, passed by the parliament in 1977, came into force on the 1st of July 1978 and it defines the framework for Provisions issued by the Work Environment Authority, which is an authority superintended by the Swedish government. These Provisions contain more detailed stipulations and obligations with reference to the working environment. The WEO contains certain supplementary rules. The Work Environment Authority supervises the obedience to the legislation. The first work environment act was created in 1889 because of too many work accidents. By the year of 1929 the work environment act was focused on work diseases in consequence of dangerous substances such as asbestos and silicosis. Partly because of the legislation, there are no big problems in the physical work environment today. Sweden has one of the most physically safe work environments in the world today. The present problem is instead the psychosocial work environment because it is experienced individually. An empirical interview study shows that employers and employees are satisfied with the work environment at Karlstad University.

Denna studie har tagit form utifrån en organisations önskan att undersöka deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Syftet har varit att öka förståelsen för viktiga komponenter för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att möjliggöra ett hållbart arbetsliv. För att svara på syftet har ett kvantitativt tillvägagångssätt använts där 251 enkäter skickades ut till en hel produktionsenhet. Metoden har möjliggjort en generell och bred ögonblicksbild av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Forskning som berör den psykosociala arbetsmiljön, där vårt fokus främst har legat på det organisatoriska och sociala perspektivet har bearbetats. I stor utsträckning är vår analys baserad på Job Demand – Resources modellen. En väsentlighet i arbetslivet är att det råder balans mellan kraven som ställs i arbetet och resurser som tillförs för att kunna må bra och leverera en bra prestation. Resultatet har analyserats utifrån den teoretiska referensramen och visar att den organisation som undersökts brister i flera av dessa komponenter som krävs för att möjliggöra ett hållbart arbetsliv där det råder balans. Framförallt är det områden som ledarskap, arbetsbelastning, återhämtning och kränkande särbehandling som har visat brister. I arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön finns en koppling mellan medarbetarnas hälsa och välmående och organisationens finansiella resultat. Med anledning av detta bör arbetsmiljöarbete vara en väl integrerad del av verksamheten. Vi har därför föreslagit ett antal åtgärder för organisationen att arbeta med i syfte att förbättra arbetsmiljön och därmed medarbetarnas hälsa och välmående som direkt påverkar organisationens framgång. / This study is based on an assignment from an organization whose intention is based on their request to review their organizational and social work environment. The aim of the study has been to increase the understanding of key components of the organizational and social work environment in order to enable a sustainable working life. We therefor chose a quantitative approach where 251 questionnaires were sent to the entire production unit. The method has enabled a general and wide-ranging aspect of the organizational and social work environment in the workplace. Research related to the psychosocial work environment, where our focus has been on the organizational and social aspect, we mainly base our analysis on the Job Demand - Resources model. An essential part of working life is that there is a balance between the job demands and resources that are provided in order to increase health and wellbeing to achieve a high performing organization. The result has been analysed on the basis of the theoretical framework and shows that the organization investigated is lacking in several of these components that are necessary to enable a sustainable work life where there is balance. There are areas such as leadership, heavy workload, recovery and victimization that has shown weaknesses. Research related to organizational and social work environment clearly states that there is a link between employee health and well-being and the organization's financial results. Due to this, our work environment should be a fully integrated part of the business. We have therefore proposed a number of activities for the organization to work with in order to improve the work environment and thus the health and well-being of employees which will directly affect the organization's success.

Abstract This study aims to bring knowledge about human resources specialists perception and experiences of poor work-related mental health through different channels of learning, how they feel that work environment management is visible and how they get involved in it in organizations. This work environment management is largely regulated by the Work Environment Act, which was undergoing a correction in 2016. Research has shown that the developed guidelines are difficult to implement and evaluated in the real working life, due to lack of commitment from employer, and the increased requirement of individuals to acquire knowledge have increased, and then primarily focused on organizations efficiency. The theoretical framework used for the study is the lifelong learning, and aims to explain how the acquisition of knowledge about poor work-related mental health has taken place, and how these skills are used in the daily working life. The material for the study was collected through eight interviews and the results were presented through a thematic analysis. The results showed that formal education is often difficult to put in a real context, that the poor work-related mental health is often difficult to handle, and that it is through the informal learning that the informants learned to meet the phenomenon. It was found that the distinction between the physical and the psychosocial work environment was experienced as difficult to separate, and that the psychosocial work environment is often not seen to the same extent as the physical. The results also showed that occupational health services, and their cooperation with workplaces helped to make the work environment management visible for the employees. The role of the boss was crucial for the visualization, and also the sense of incentive in the work environment management. Informal learning proved to be of great importance to informants ability to be able to handle factors in the working life, but there is a lack of non-formal learning or formal learning that confirms the knowledge gained from informal learning. / Sammanfattning Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka yrkesverksamma personalvetares uppfattning om arbetsrelaterad psykisk ohälsa och om det arbetsmiljöarbete som bedrivs i förebyggande syfte mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa på deras arbetsplats. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett växande fenomen som orsakas av den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet är till stor del lagreglerat i arbetsmiljölagen, som genomgick en korrigering under 2016. Forskning visar dock att de riktlinjer som framtagits är svåra att implementera och utvärdera i det verkliga arbetslivet, att det råder brist på engagemang från arbetsgivaren, samt ett ökat krav på individer att förvärva kunskaper för att främst öka organisationers effektivitet. De teoretiska ramverk som använts för studien är det livslånga lärandet, och ämnar att förklara hur förvärvandet av kunskaper om arbetsrelaterad psykisk ohälsa gått till, och dessa kunskaper används i arbetslivet. Studien utgick från åtta intervjuer och resultaten presenterades genom en tematisk analys. Det visade sig att formell utbildning många gånger är svårt att sätta i en verklig kontext, att fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa ofta är svårbemött, och att det är genom det informella lärandet som informanterna lärde sig att bemöta det. Det visade sig även att särskiljandet av den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön upplevdes som svåra att separera, och att den psykosociala arbetsmiljön då ofta inte synliggjordes i samma utsträckning som den fysiska. Resultaten visade även på att samarbetet med företagshälsovården på arbetsplatser hjälpte till att synliggöra ett arbetsmiljöarbete. Chefens roll var avgörande många gånger för synliggörandet samt känslan av ett inkulderande i arbetsmiljöarbetet. Det informella lärandet visade sig vara av stor betydelse för informanternas möjlighet att kunna hantera faktorer i arbetslivet, men att det finns en avsaknad av icke-formellt lärande eller formellt lärande i arbetslivet, som bekräftar den kunskap som kommer från det informella lärandet.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare när det saknas kunskap och kompetens i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) anlita en företagshälsovård (FHV) eller liknande resurs. Detta bygger på en programteori där FHV förväntas vara den externa resurs som behövs för arbetsgivare och arbetsplatser i arbetsmiljöarbetet. Samarbetet och FHVs stöd ska generera god arbetsmiljö och hälsa hos kunderna. Forskning om hur detta samarbete fungerar är begränsad.   Avhandlingens syfte är att utforska om FHV fungerar som stöd i kundens förebyggande arbetsmiljö-arbete och att identifiera mekanismer som har betydelse för samarbetet mellan FHV och kund. Mer precist har avhandlingen syftat till att öka kunskap och förståelse för om lagens intention uppfylls.   Datainsamlingen i de fyra kvalitativa fallstudierna utfördes med hjälp av semistrukturerade och tematiska intervjuer, telefonintervjuer och gruppintervjuer. Empirin samlades in i små- och stora företag samt inom den offentliga sektorn och fokuserade även på vilken betydelse avtalet har för samarbetet. Intervjuerna har genomförts med ledning, chefer och skyddsombud samt HR-personal i deltagande verksamheter samt FHV professioner i kundens FHV. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och det sammanlagda resultatet analyserades med hjälp av realistisk utvärdering.    Resultatet visar att samarbete och FHVs stöd i förebyggande SAM brister. Förändrade styrformer i offentlig sektor; New Public Management och HR transformationen identifieras som kontextuella förutsättningar som påverkar samarbetet. I den realistiska utvärderingen identifierades mekanismer som positivt eller negativt påverkar samarbetet mellan FHV och kund.   Mekanismer som påverkar samarbete positivt är; att det finns en fungerande samverkan och SAM hos kunden och att FHV får information och tillgång till kundens inre processer. Att FHV har en oberoende ställning med kontakter på flera nivåer i verksamheten är andra mekanismer som påverkar samarbete positivt. Att ledningen är engagerad i samarbetet med FHV och att avtalen stöder samarbetet bidrar också positivt till ett framgångsrikt samarbete. Ytterligare mekanismer som gynnsamt påverkar samarbete är att det finns kontinuerliga uppföljningar där tjänster och service kontinuerligt stäms av och anpassas efter kundens behov. En viktig mekanism som påverkar samarbetet positivt är att HR stöder samverkan och SAM i kundföretaget.   Identifierade mekanismer som påverkar samarbete negativt är att SAM och samverkan på arbetsplatsen mellan arbetsgivare och arbetstagare brister. Andra mekanismer som negativt påverkar är att ledningen inte är engagerad i samarbetet och att FHV inte får ta del av kundens SAM. Samarbetet påverkas även negativt när HR definierar avtalsinnehåll och är enda kontakt med FHV. En ytterligare mekanism som påverkar samarbetet negativt är att kunden upplever ett bristande förtroende; att FHV saknar kompetens.  Ett antal mekanismer har även identifierats som påverkar samarbete negativt mellan FHV och småföretag.  Bland annat saknas samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i stor utsträckning och småföretagen arbetar inte systematiskt med sin arbetsmiljö. Detta innebär att FHV inte fungerar som stöd i SAM utan de tjänster som används består framför allt av hälsoundersökningar.  Samma mekanismer som påverkar samarbetet negativt framkommer i den offentliga sektorn; när samverkan och SAM saknas på arbetsplatsen, används FHV främst till individuella hälsofrämjande tjänster och rehabilitering. Andra mekanismer som påverkar samarbetet negativt i den offentliga sektorn är bristen på kunskap om samverkan och SAM hos både HR och skyddsombud. Det finns en otydlighet kring varandras roller som påverkar samarbetet negativt. Även kundens föreställning om FHV; att de uppfattas sakna kompetens och vara en efterhjälpande resurs, påverkar samarbetet negativt.  Slutsatserna från avhandlingen visar att samarbetet mellan FHV och kund i stor utsträckning inte stöder förebyggande SAM. I analysen identifieras ett antal mekanismer som påverkar samarbetet mellan FHV och kund, både positivt och negativt. Framför allt kunskap om arbetsmiljö, en fungerande samverkan och SAM identifieras som viktiga mekanismer som på ett positivt sätt bidrar till att nå ett framgångsrikt samarbete. / According to the Work Environment Act, employers should, when there is lack of knowledge and competence regarding the occupational health and safety management (OHSM, employ an occupational health service (OHS) provider or comparable resource. Research on how this collaboration works is however limited. The purpose of the thesis is to investigate whether the OHS provider serves as support in the custom-er's preventive OHSM and to identify which mechanisms are important for the collaboration between the OHS provider and customer.The data collection in the four qualitative case studies was conducted using semi-structured and the-matic interviews, telephone interviews and group interviews in small and large companies as well as the public sector. The interviews were analyzed with qualitative content analysis and the overall result has been analyzed using realistic evaluation.The results show that collaboration and support from OHS providers in preventative OHSM is lacking. Contextual conditions affected collaboration, such as New Public Management and HR transformation. In the realistic evaluation, mechanisms were identified that positively or negatively affect collaboration between OHS provider and client customer. Mechanisms that affect the collaboration positively are for example; a cooperative relationship between the employers and safety representatives in OHSM at the client customer, OHS providers also need access to the client customer's internal processes. Identified mechanisms that affect the collaboration negatively are; that cooperation in the workplace between employers and employees is lacking, the OHSM does not work. Other mechanisms that negatively affect are when top management not is involved in the collaboration with the OHS provider and when the OHS provider does not get information of the client customer's OHSM.  The conclusion from the thesis is that OHS providers do not largely support the client customer's pre-ventive OHSM. / <p>QC 20171019</p>