Syftet med denna studie är att ta reda på hur chefer med personalansvar arbetar med arbetsmiljöfrågor för att förebygga och hantera stress på arbetsplatsen. Studien använder en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Totalt genomfördes 7 intervjuer med 7 olika chefer med personalansvar. Samtliga intervjuer spelades in. Materialet bearbetades och undersöktes för att sedan mynna ut i studiens resultat- och analysavsnitt. För att ytterligare tyda och tolka materialet så analyserades detta med hjälp av krav och kontroll modellen i kombination med socialt support modellen som myntades av Karasek & Theorell (1990) respektive Johnson & Hall (1988). Resultatet visar på att chefer med personalansvar arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor och mer specifikt att förebygga stress på arbetsplatsen. Enligt cheferna själva betonades öppen kommunikation mellan chefen själv och de anställda vara det viktigaste verktyget för att förebygga och hantera stress på arbetsplatsen. Detta reflekteras i studiens resultat. Resultatet visade, först och främst, att kommunikation i kombination med att stötta sina medarbetare är essentiellt för att förebygga stress på arbetsplatsen. Kommunikationen fokuserade främst på anställdas arbetssituation och välmående, men även att som chef konstant vara lyhörd och lyssna på sina anställda. Vidare visade resultatet att cheferna arbetar med att förebygga stress med hjälp av digitala verktyg, dessutom sker även medarbetarsamtal och medarbetarundersökningar ofta. Chefer med personalansvar uppgavs även ha handlingsplaner för om en anställd skulle drabbas av stress som sedan resulterar i psykisk ohälsa. Handlingsplanen innefattar rehabilitering, arbetsträning men även möjlighet till  psykolog- och arbetsterapeuthjälp. Studien hoppas kunna vara ett bidrag till att förstå den nuvarande trenden där psykisk ohälsa och sjukskrivningar på grund av arbetet ökar i Sverige. / The aim of this study is to find out how managers with employee responsibility work with work environmental questions to prevent and manage stress in the workplace. The study uses  a qualitative method with semi-structured interviews. In total 7 interviews were carried out with 7 different managers who all had employee responsibility. All interviews were recorded. The material was then processed and researched which then culminated in a detailed results and analysis section off the study. In order to further decipher and interpret the material, it was analyzed using the demands and control model in combination with the social support model coined by Karasek & Theorell (1990) and Johnson & Hall (1988). The result shows that managers with responsibility over employees work actively with work environmental questions and more specifically to prevent stress in the workplace. According to the managers themselves, open communication between the manager themselves and the employees was emphasized as the most important tool for preventing and managing stress in the workplace. This is reflected in the study's results. The results showed, first of all, that communication in combination with supporting one's employees is essential for preventing stress in the workplace. The communication mainly focused on the employees' work situation and well-being, but also that, as a manager, constantly being responsive and listening to your employees. Furthermore, the results showed that managers work to prevent stress with the help of digital tools, in addition to this, employee interviews and employee surveys is also frequently taking place. Managers with  responsibility over employees were also stated to have action plans for if an employee were to suffer from stress which then results in mental illness. The action plan often includes rehabilitation, job training but also the possibility of psychological and occupational therapist help. The study hopes to be a contribution to understanding the current trend where mental illness and sick leave due to work are increasing in Sweden.

Denna studie undersöker två företag inom samma snabbmatskedja, av ungefär samma storlek, personalmängd, och ålders- och könsfördelning. Syftet med studien är att avgöra om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är en faktor som påverkar medarbetarnas upplevda hälsa. Tre frågeställningar ställs: "Hur fungerar det Systematiska arbetsmiljöarbetet på respektive företag?" "Hur upplever medarbetarna arbetsmiljön?" och "Hur upplever medarbetarna sin hälsa?". Genom att besvara och diskutera dessa försöker vi uppfylla studiens syfte. Empirin består av två strukturerade intervjuer, med respektive restaurangchef, för att kunna avgöra och utläsa skillnader i företagens arbete med SAM. Parallellt med detta genomförs också en enkätstudie, riktad till medarbetarna, där dessa får skatta sin arbetsmiljö och sin egen upplevda fysiska och psykiska hälsa. Av resultatet av de två strukturerade intervjuerna framgår att det ena företaget, som vi valt att kalla Företag A, fäster stor vikt vid SAM, medan det andra företaget, som vi kallar Företag B, ej bedriver SAM i någon större utsträckning. Enkätstudien som genomförs bland medarbetarna visar att medarbetarna på Företag A upplever arbetsmiljön som mer tillfredsställande än medarbetarna på Företag B, och medarbetarna på Företag A skattar även sin fysiska och psykiska hälsa som bättre än de på Företag B. En enkel komparativ metod säger oss då att Företag A bedriver SAM i större utsträckning än Företag B, och Företag A har även medarbetare med en bättre upplevd fysisk och psykisk hälsa. I diskussionen förklaras våra slutsatser med Karaseks teorier om krav/kontroll såväl som Hertzbergs tvåfaktorsteori om hygien- och motivationsfaktorer i arbetet. Slutsatserna av studien är att SAM troligtvis är en faktor som påverkar medarbetarnas upplevda hälsa och att medarbetare som arbetar med SAM har en bättre upplevd hälsa än de som inte gör det. Vi menar således att ett väl utfört SAM resulterar i ökad upplevd hälsa hos medarbetarna.

This paper explores employer responsibility regarding “breaches against the Swedish Work Environment Act” (“brott mot arbetmiljölagen”) and “violations of the Swedish Work Environment Act” (“arbetsmiljöbrott)”. The rules and regulations governing employer responsibility is overly complex and hard to interpret. By highlighting and analyzing relevant aspects of existing rules and regulations, the paper aims to clarify the meaning of employer responsibility.  There are also a range of different workplace environment circumstances that can lead to either a breach against the Work Environment Act or a violation of the Work Environment Act. Neglecting to make the necessary improvements of a workplace environment may constitute a breach against the Work Environment Act even if an accident does not occur as a result of the failure to act. If, on the other hand, an accident does occur, the same negligence could get an employer charged for a violation of the Work Environment Act.  The objective of this paper is to examine what responsibilities employers have according to the Swedish Work Environment Act (SFS 1977:1160), systematic work environment management (AFS 2001:1), organizational and social work environment (AFS 2015:4), the swedish penal code (SFS 1962:700), as well as the difference between a breach against the Workplace Environment Act and a violation of the Work Environment Act. To reach objectives, we apply a legal dogmatic method and, drawing from the relevant legal sources, define what constitutes established law. A legal analytic method has also been applied to analyze the material from a wider perspective.  The results show the employers have a wide and varied responsibility, where many different areas need to be considered. To understand the full extent of employer responsibility, there needs to be an understanding of both law and complementary regulations. Regarding violations of the work environment act, there are some necessary conditions that need to be fulfilled for a person to be convicted. This includes gross negligence and a causal connection between an act and the incident. When it comes to breaches against the Work Environment Act, the Swedish Work Environment Authority represents the first instance. If they uncover any wrongdoings or flaws in the work environment, they have the authority to issue an order or a prohibition. To ensure employers rectify noted issues, the order or prohibition can be complemented by a fine. The fine represents a means of pressure to ensure employers comply with the Work Environment Act and its complementary regulations, and, by doing so, work preventatively against unhealthy environments and accidents.

<p>Att uppnå en hög lönsamhet och produktivitet är viktiga prioriteringar inom organisationer. Mycket pekar på att ett effektivt arbetsmiljöarbete ökar dem båda. Det finns indikationer på att arbetsmiljöarbete inte utnyttjas för att ge lönsamhet. Till synes verkar inte den kunskapen vara allmänt känd. I arbetsmiljöarbete finns pedagogiska processer, då främst i den psykosociala arbetsmiljön. Ett perspektiv inom arbetslivspedagogiken är att vidareutbildning och kunskapsutveckling har som yttersta syfte att öka organisationens produktivitet. Syftet med litteraturstudien har varit att dels få fram hur lönsamhet definieras i ett urval texter, dels att få veta på vilket sätt arbetsmiljöarbete kan påverka lönsamhet. För att besvara frågeställningarna begränsades urvalet till att endast inkludera texter innehållande arbetsmiljöarbete, någon form av lönsamhet samt effekter av det. Sexton texter inkluderades i urvalet, till dem användes en textanalysmall som bestod av fyra frågor. Oavsett hur de olika texterna definierar lönsamhet gör resultatet tydligt att arbetsmiljöarbete på många sätt är ekonomiskt lönsamt. Svaren anger att stora delar av vad som påverkar lönsamheten är psykosociala faktorer. Två slutsatser, som båda påvisas av 50 % av de utvalda texterna, är att lönsamhet uppnås genom att förbättra de anställdas hälsa samt att ledarskapet har stor betydelse för en organisations lönsamhet.</p>

Att uppnå en hög lönsamhet och produktivitet är viktiga prioriteringar inom organisationer. Mycket pekar på att ett effektivt arbetsmiljöarbete ökar dem båda. Det finns indikationer på att arbetsmiljöarbete inte utnyttjas för att ge lönsamhet. Till synes verkar inte den kunskapen vara allmänt känd. I arbetsmiljöarbete finns pedagogiska processer, då främst i den psykosociala arbetsmiljön. Ett perspektiv inom arbetslivspedagogiken är att vidareutbildning och kunskapsutveckling har som yttersta syfte att öka organisationens produktivitet. Syftet med litteraturstudien har varit att dels få fram hur lönsamhet definieras i ett urval texter, dels att få veta på vilket sätt arbetsmiljöarbete kan påverka lönsamhet. För att besvara frågeställningarna begränsades urvalet till att endast inkludera texter innehållande arbetsmiljöarbete, någon form av lönsamhet samt effekter av det. Sexton texter inkluderades i urvalet, till dem användes en textanalysmall som bestod av fyra frågor. Oavsett hur de olika texterna definierar lönsamhet gör resultatet tydligt att arbetsmiljöarbete på många sätt är ekonomiskt lönsamt. Svaren anger att stora delar av vad som påverkar lönsamheten är psykosociala faktorer. Två slutsatser, som båda påvisas av 50 % av de utvalda texterna, är att lönsamhet uppnås genom att förbättra de anställdas hälsa samt att ledarskapet har stor betydelse för en organisations lönsamhet. / Ergopriset

Sammanfattning   Syftet med denna studie är att beskriva kommunala chefers uppfattningar om vilka faktorer som främjar systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). SAM är lagstadgat i Arbetsmiljölagen och är ett viktigt redskap för att skapa en god arbetsmiljö, ökad effektivitet och minskade kostnader. Stödet till chefer och organisationer i deras arbete med SAM är en viktig uppgift för företagssköterskor i företagshälsovården. Antonovskys (1987/1991) teori, känsla av sammanhang (KASAM) och i huvudsak det salutogena, hälsofrämjande synsättet ligger till grund för studien. Studien har en kvalitativt beskrivande design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer från två svenska kommuner. Dessa har analyserats med innehållsanalys som metod. Cheferna företräder olika delar av den kommunala verksamheten. Alla har erfarenhet av systematiskt arbetsmiljöarbete och har personalansvar för fler än 15 anställda. Cheferna beskriver chefskapet, medarbetarskapet, god organisation, resurser och erfarenheter från tidigare arbetsmiljöarbete som främjande faktorer. Chefskapets ansvar är att skapa struktur i form av mål, rutiner och systematiska arbetssätt som årsplaneringar och handlingsplaner. Det ska även skapa systematiska sätt att inventera den fysiska och psykosociala arbetsmiljön genom skyddsronder och forum där medarbetarskap och chefskap kan mötas. Arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och fokusgrupper är exempel på detta. Organisationen kan verka främjande men är också den faktor som cheferna anger som en icke påverkbar faktor för SAM. De nämner ekonomiska och personalramar, organisationsstrukturer, omorganisationer och konkurrensutsättning. Ett identifierat och uppbyggt nätverk av stödjande resurser som företagshälsovård (FHV), human resources (HR) och kollegor är en främjande faktor. Alla faktorer är viktiga var för sig men enligt cheferna är det absolut viktigaste en dynamisk samverkan mellan chefskapet, medarbetarskapet, organisationens krav och övriga stödjande resurser samt begränsande faktorer. Detta blev temat för studien. / Abstract   This study aims to describe the municipal managers´ perceptions of the factors that promote systematic occupational health and safety management (SOHSM). SOHSM is part of the Work Environment Act and is an important tool to create a good working environment, to increased efficiency and reduced costs. The occupational health nurse has an important task to support managers and organizations in their work. Antonovsky's (1987/1991) theory, sense of coherence (SOC) and essentially the salutogenic, health promotional approach has been the basis of this study. The study seeks to ascertain the factors that unit managers within the municipality consider promote SOHSM. The study has a qualitative descriptive design. Data has been collected through semi-structured interviews with six managers from two Swedish municipalities. These interviews were analyzed using content analysis method. The managers represent different parts of the municipal operations. All have experience in SOHSM, and are responsible for more than 15 employees. The promoting factors described by the managers are leadership, employees’ engagement, supportive organization, resources and experience from previous SOHSM.  Leadership responsibility is to create a structure of goals, procedures, and a systematic approach to annual planning and action plans. It should also create a systematic way to survey the physical and psychosocial work environment through safety checks and forums where employees and managers can meet. Workplace meetings, performance reviews and focus groups are examples of this. The organization may act promotional but can also be a non-responsive factor for SOHSM, according to the managers. They mention financial and human resources frameworks, organizational structures, reorganisations and competition. An identified and structured network of supportive resources such as occupational health, human resources (HR) and colleagues is a promoting factor. All factors are important themselves according to the managers, but most important is a dynamic interaction between the leadership, the employees’ engagement, organization requirements and other supportive resources and limiting factors. This became the theme of the study.

Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsäkerhetsperspektiv är det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse. Barnsäkerhetsrådet, en samverkansorganisation bestående av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullständig bild av i vilken omfattning och på vilket sätt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit åt Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanställts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson &amp; Andersson, 2012, bilaga 1). Rapporten utgör detta examensarbetes resultatdel. Undersökningen har genomförts som en webb-enkät vilken besvarades av drygt 900 lärare, som är medlemmar i Lärarförbundet. Resultaten visar att kvalitén på det skadeförebyggande arbetet varierar stort och att det finns behov av att stärka detta arbete på många sätt och nivåer inom skolorganisationen. Lärarna visar engagemang i att arbeta med skadeprevention och efterlyser stöd i arbetet med att hålla frågan och förmågan levande i ett långsiktigt perspektiv. Vidare bör eleverna inkluderas i större utsträckning och fler aktörer bör  involveras i skolornas skadeförbyggande arbete. Det finns behov av att inventera och eventuellt utveckla nya metoder/verktyg/utbildningar som ger skolans aktörer stöd i att hålla systematiskt skadeförebyggande arbete vid liv i ett långsiktigt perspektiv samt undersöka på vilket sätt resurser skulle kunna frigöras/tillskapas för att skolväsendet ska kunna få ta del av specifik kunskap om riskhantering och systematiskt barnsäkerhetsarbete.

Arbetsmiljölagen ger anställda och deras representanter, skyddsombuden, rätt att delta i det systematiska arbetsmiljöarbete som arbetsgivaren har skyldighet att arrangera. Forskning om deltagande har i stor utsträckning varit fokuserad påstrukturella och organisatoriska förutsättningar för anställdas deltagande. Mycket tyder dock på att anställda inte utnyttjar sina starka rättigheter. Avhandlingens analyserar arbetsmiljödeltagandet genom en fallstudie på ett pappersbruk med väl etablerade organisatoriska strukturer för deltagande i syfte att förklara deltagandets grunder bortom de strukturella villkoren. Syfte är att förstå varför anställda inte i avsedd omfattning utnyttjar de möjligheter till arbetsmiljöinflytande som lagstiftning och goda strukturella villkor ger. Avhandlingen visar hur anställda i stor utsträckning handskas med arbetets risker och belastningar genom sin kollektivt utvecklade kompetens, förståelse och ansvar för varandra och i mindre utsträckning genom att interagera med arbetsgivaren genom arbetsmiljödeltagande. Etienne Wengers begrepp ”praktikgemenskaper” används i avhandlingen tillsammans med Paavo Bergmans analys av lagarbete och betydelsen av processpecifik kompetens för att klarlägga de sociala processer för meningsskapande som betingar anställdas deltagande i arbetsmiljöarbetet. Med Lysgaards begrepp ”arbetarkollektivet” visar också avhandlingen på betydelsen av maktrelationerna mellan operatörer och arbetsgivare för möjligheterna att etablera en gemensam kunskapsprocess kring arbetsmiljö genom de former för arbetsmiljödeltagande som var etablerade på pappersbruket. / Swedish law gives employees, and their representatives, rights to participate in the employer’s systematic occupational health and safety management. Research  on worker participation in OHSM has mainly focused on structural conditions for participation such as organisational arrangements, industrial relations, or union support. There are however indications that employees do not use their strong legal rights. The aim of the present thesis is to understand the prerequisites and conditions for worker OHSM participation, seen here as a joint knowledge process for work environment issues. More precisely, the thesis aims to analyse the significance of workers’ local and situated knowledge, the construction of participative practices, and the problems and advantages of representative participation. The thesis also aims to explain the paradox that favourable structural conditions for participation are only partly used by the workers, despite evident risks at work. The empirical basis is a case study at a paper mill. The mill was chosen as its OHSM to a large extent fulfils what research claims are necessary structural conditions for effective participation. To understand the possibilities and problems of such participation, the analysis uses a combination of three theoretical perspectives on work and (situated) knowledge: Etienne Wenger’s (1998) approach to communities of practice; Paavo Bergman’s (1995) analysis of teamwork in the process industry; and Sverre Lysgaard’s (1961) theory of the workers’ collective.

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den här studien var att ta reda på hur kemikalier hanteras ombord på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna koncentrerades på produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besättningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna på däcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att påverka arbetssituationen vad gäller hantering av kemikalier till skillnad från informanten på intendenturavdelningen som enbart hade begränsad möjlighet att påverka. En god kännedom om säkerhetsdatablad fanns hos samtliga informanter, liksom en hög riskmedvetenhet. Den personliga skyddsutrustningen prioriterades högt och sågs som en viktig del för att minska riskerna med kemikaliehanteringen. Den slutsats som drogs var att det praktiska arbetet med kemikalier ombord fungerade tillfredsställande, men dokumentationen kan förbättras i form av tydligare instruktioner och utförligare information. / Chemicals are a part of the daily work on board. The purpose of this study was to find out about the handling of chemicals on board a Swedish passenger ferry. The research questions were focused on choice of products and methods, communication and application of routines and instructions and risk awareness among the crew members. The study was carried out as a single-case study and consisted of analysis of documents, observations and interviews with crew members. The results show that the informants on the deck and engine departments had ample opportunity to influence the working situation in regards to handling of chemicals. The informant from the service department had limited ability to influence. All informants had a good knowledge about material safety data sheets and a high awareness about risks with chemicals. The personal protective equipment was highly prioritized and regarded as a vital part to minimize the risks with chemical handling. The conclusion drawn was that the practical work with chemicals on board functioned satisfactorily, but the documentation could be improved in terms of clearer instructions and more detailed information.

Bakgrund: Enligt svensk lagstiftning ska alla arbetsgivare bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Även om majoriteten av arbetsgivare anser att de följer lagens krav, visar såväl arbetsmiljöverkets statistik som empiriska undersökningar att detta inte alltid är fallet. Brist på tid, pengar och kunskap är de främsta förklaringarna till företagares oförmåga att bedriva ett fungerande SAM. Speciellt småföretagen har det svårt att uppfylla kraven. Vissa företag lyckas dock ovanligt bra med SAM, men om dessa goda exempel finns det lite forskning. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva arbetsmiljöansvarigas attityder till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), på företag som bedriver ett fungerande SAM. Metod: Studien tillämpade en kvalitativ tvärsnittdesign. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex arbetsmiljöansvariga från fyra småföretag (&lt;50 anställda). Datamaterialet analyserades genom metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsats: Undersökningen resulterade i huvudtemat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete är en investering som ger många fördelar för företaget och anställda, men kräver anpassning efter företagets upplevda behov. Huvudtemat konstruerades utifrån fem identifierade sub-kategorier: ”SAM skapar en god image”, ”SAM är en konkurrensfaktor”, ”SAM är lönsamt för företaget och de anställda”, ”SAM är en dyr och tidskrävande investering” och ”SAM kan och måste anpassas till den egna verksamhetens behov”. Studiens slutsats var att de arbetsmiljöansvarigas attityder till SAM präglas av att det ger positiva effekter framförallt för företaget och även för de anställda. För att det ska fungera måste det anpassas till de egna företagets upplevda behov. Uppfattas behovet vara att förbättra arbetsmiljön anpassas SAM därefter, så att det blir en del av kvalitetsstyrningen. Uppfattas behovet framförallt vara att ge en god image och öka konkurrenskraften anpassas SAM så att kraven uppfylls, men attityden är att det egentligen inte är nödvändigt då den egna arbetsmiljön uppfattas som väldigt bra. / Background: According to Swedish legislation, all employers must conduct a systematic work environment management (SAM). Although most employers consider that they comply with the law's requirements, both statistics from the Swedish Work Environment Authority and empirical studies show that this is not always the case. Lack of time, money and knowledge are the most common explanations for entrepreneurs' inability to conduct a functioning SAM. Especially the small businesses have problems to meet the requirements. However, some companies are doing very well with SAM, but for those good examples there is little research. Purpose: The purpose of the study was to investigate and describe the attitudes of work environment managers, to systematic work environment management (SAM), on companies operating a functioning SAM. Method: The study applied a qualitative cross-sectional design. Semi-structured interviews were conducted with six work environment managers from four small businesses (&lt;50 employees). The data was analyzed by qualitative content analysis. Result and conclusion: The study resulted in the main theme that systematic work environment work is an investment that provides many benefits for the company and employees, but requires adaptation to the company's perceived needs. The main theme was constructed from five identified sub-categories: "SAM creates a good image", "SAM is a competitive factor", "SAM is profitable for the company and employees", "SAM is an expensive and time-consuming investment" and "SAM can and Must be adapted to the company needs". The study concluded that the attitudes of the work environment managers to SAM are characterized by positive effects primarily for the company but also for the employees. For SAM to work, it must be adapted to the company perceived needs. If the perceived need is to improve the work environment, SAM is subsequently adapted to become part of quality management. If the need is seen above all to become a good image and to increase competitiveness, SAM is adapted to meet the requirements, but the attitude is that it is not necessary when the own working environment is perceived as very good.