Syftet med studien var att beskriva vilka beteenden hos en transformell och transaktionell ledarstil som kan förebygga den arbetsrelaterade stressen ur ett medarbetarperspektiv. Genom en enkätundersökning med 17 frågor och med standardiserade svarsalternativ samlades data in från 110 respondenter. Enkäten distribuerades via sociala medier och besvarades av både kvinnliga och manliga medarbetare mellan åldrarna 21 och 64 år. Efter insamling av data har SPSS använts som verktyg för att kunna analysera data med hjälp av både korstabuleringar och korrelationer.Sex olika beteenden har identifierats hos den transformella och transaktionella ledarstilen utifrån tidigare forskning och teori, dessa sex har sammanställts till tre beteendekategorier som vi kallar; besluts-, mål- och sociala beteenden. Utifrån dessa tre beteendekategorier och insamlingen av empiri resulterade korrelationsanalysen att vi bland annat kan presentera fem beteenden som har en stark påverkan till att förebygga den arbetsrelaterade stressen. Vilket innebär att de beteenden som har störst möjlighet att förebygga den arbetsrelaterade stressen är när medarbetarens närmsta chef eller arbetsledare: 1) tar hänsyn till medarbetarens åsikter, 2) ger individuell omtanke till medarbetaren, som att erbjuda stöd, coachning och uppmuntring, 3) hjälper till att lösa konflikter på arbetsplatsen, 4) ger medarbetaren möjlighet att bestämma över sin egen arbetstakt och 5) låter medarbetaren vara delaktig i beslut som berör verksamheten.Slutsatsen och resultatet av den empiriska analysen visar att det inte är ledarstilen i sig som bidrar till att förebygga den arbetsrelaterade stressen, utan det är särskilda beteende hos den transformella och transaktionella ledarstilen. / The purpose of the study was to describe the behavior of a transformational and transactional leadership style that can prevent work-related stress from an employee perspective. Through a questionnaire with 17 questions and possible answers to standardized data were collected from 110 respondents. The survey was distributed via social media and answered by both female and male employees between the ages of 21 and 64 years. After collecting the data, SPSS has been used as tools to analyze the data using both crosstabs and correlations.Six different behaviors have been identified in the transformational and transactional leadership style based on previous research and theory, these six have been compiled into three behavioral categories that we call; decision-making, targeting and social behaviors. Based on these three behavioral categories and the collection of empirical data resulting correlation analysis that we can present including five behaviors that have a strong impact to prevent work-related stress. Which means that the behaviors that have the greatest opportunity to prevent work-related stress is when the employee's immediate manager or supervisor: 1) taking into account the employee's opinions, 2) give individual consideration to the employee, who offer support, coaching and encouragement, 3) help to resolve conflicts in the workplace, 4) gives employees the opportunity to determine their own pace of work and 5) allows the employee to be involved in decisions that affect the business.The conclusion and the result of the empirical analysis shows that there is a management style itself that help to prevent work-related stress, but there are specific behavior of the transformational and transactional leadership style.

Bakgrund: Sjuksköterskan på en akutmottagning arbetar under ständig tidspress med en bristande arbetsmiljö. Genom en ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser avseende arbetsrelaterad stress, kan medvetenheten öka kring problematiken och eventuellt leda till potentiella framtida lösningar.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka samt belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Denna litteraturstudie bestod av 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningen genomfördes i Pubmed och Cinahl. Resultat: Studiens resultat baserades på 10 vetenskapliga studier och delades in i två kategorier och fem subkategorier. Organisatorisk arbetsmiljö, belyste arbetsbördor samt resursbrister som råder på akutmottagningar. Sjuksköterskorna upplevde en bristande arbetsmiljö i form av överbelastning som bidrog till stress i arbetet. I den andra kategorin, konsekvenser av stress, belystes konsekvenser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar som visade sig ha en negativ påverkan på sjuksköterskornas psykiska hälsa, privatliv samt patientsäkerheten . Sjuksköterskorna upplevde att stress till följd av resursbrist medförde en ökad risk för vårdskador. Slutsats: Den upplevda arbetsrelaterade stressen hos sjuksköterskor på Akutmottagningar har en negativ påverkan på sjuksköterskors hälsa, bidrar till en bristande omvårdnad, samt hotad patientsäkerhet. Förbättring av arbetsmiljön är av ytterst vikt för att uppnå en säkrare och effektivare vård samt för att främja sjuksköterskors hälsa.

Inom hälso- och sjukvårdssektorn, särskilt på akutmottagningar är arbetsrelaterad stress en framträdande problematik där sjuksköterskor står i frontlinjen. Sjuksköterskors professionella identitet grundar sig på principerna om personcentrerad vård, ett holistiskt synsätt samt tillämpning av evidensbaserad kunskap. Emellertid kan professionens kärnkompetens hämmas av de påfrestningar som uppkommer till följd av höga arbetskrav och bristande kontroll på arbetsplatsen. Dessa faktorer inverkar negativt på sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa och kan leda till sjukskrivningar samt innebär risker för patientsäkerheten. Syftet med denna föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress inom somatiska akutmottagningar genom en litteraturöversikt utifrån 11 empiriska kvalitativa artiklar. I litteraturöversiktens resultat framkom 3 huvudteman; Upplevda stressorer, Konsekvenser av stress och Hanteringsstrategier för arbetsrelaterad stress med ytterligare 12 underliggande subteman. De stressorer som sjuksköterskor upplevde hade sitt ursprung i flera faktorer varav hög arbetsbelastning och fysisk arbetsmiljö var främsta orsakerna till arbetsrelaterad stress och ohälsa. Sjuksköterskorna inom akutmottagningen upplevde att deras hälsa och patientsäkerhet påverkades negativt. För att förbättra sjuksköterskors arbetsmiljö krävs en effektiv ledning som tar hänsyn till sjuksköterskors hälsa och arbetsförhållanden. Dessutom är det av vikt att implementera olika hanteringsstrategier för att motverka uppkomsten av arbetsrelaterad stress. En hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården kräver en sund arbetsmiljö som gynnar både sjuksköterskor och patienter.

Syftet med studien är att undersöka hur det sociala stödet från chef och kollegor tar sig uttryck, samt dess betydelse för medarbetare vid återgången till arbetet efter en långtidssjukskrivning på grund av arbetsrelaterad stress. Fokus ligger på medarbetarnas upplevelser av det sociala stödet vid återgången, och därför läggs inget vidare fokus på själva sjukskrivningen. Studien har en kvalitativ metodansats där resultatet grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer. Vidare har ett hermeneutiskt förhållningssätt i kombination med en abduktiv förståelseansats tillämpats. För att analysera resultaten har teorier och tidigare forskning om socialt stöd, stress och utmattning, kollegialt stöd samt arbetsgivarens stöd använts, där House kategorisering av socialt stöd utgör en central del. Även Habermas teori om system och livsvärld inkluderades för att ge ett ytterligare perspektiv. Resultaten betonar vikten av alla typer av stöd, men där emotionellt och instrumentellt stöd framstår som särskilt viktiga. Vidare varierade både utformningen och källan till stödet, där avsaknaden av socialt stöd var en viktig erfarenhet kopplat till både hur det tog sig uttryck och betydelsen av det. / The purpose of this study is to investigate the significance of social support from managers and colleagues for individuals returning to the workplace after a period of sick leave due to work-related stress. The emphasis is on employees’ experiences of social support as they return and therefore no additional focus is directed toward the sick leave itself. This study is based upon a qualitative research approach with seven semi-structured interviews. A hermeneutic approach combined with an abductive understanding approach has been applied. To analyze the results, theories and previous research on social support, stress and burnout, collegial support, and manager support were studied, with House's categorization of social support being central. Also included is Habermas theory about systems and lifeworld for additional perspective. The results highlight the weight of various types of support, with emotional and instrumental support being of greater importance. Both the design and the source of support varied, and absence of support was an important experience tied to its manifestation and signification.

Studiens syfte var att undersöka signifikanta skillnader i arbetsrelaterad stress baserat på kön och ålder. Studien utgick från en psykologisk definition av arbetsrelaterad stress och den teoretiska bakgrunden i studien var krav, kontroll och stödmodellen. Tidigare forskning om ålders- och könsskillnader beaktades för att ytterligare fördjupa förståelsen av deras effekter på arbetsrelaterad stress. I genomförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik med en webbaserad enkätundersökning. Vid insamlingen av data användes Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ). Respondenterna bestod av N=107 legitimerade grundskollärare inom den kommunala sektorn. Av respondenterna var 63% kvinnor, med en åldersspridning från 18 till 68 år. En tvåvägs ANOVA utfördes för att analysera data från respondenterna. Resultaten visade en signifikant huvudeffekt av ålder på arbetsrelaterad stress, men ingen signifikant huvudeffekt för kön. Det identifierades en signifikant interaktionseffekt av kön och ålder, vilket indikerade att ålderns effekt på arbetsrelaterad stress varierade beroende på kön. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning, där diskussionen betonade komplexiteten med att undersöka arbetsrelaterad stress.

According to statistics, a significant increase in sickness has occurred in the public sector in recent decades in Sweden. Human therapeutic professions is the area where the illness is most prevalent. The purpose of this study was through a qualitative method and hermeneutic approaches explore how conscious six social workers in the social services are on stress and how they cope with it. Further it investigates and analyzes how these results affect their daily work. One important result due to stress is that the social workers ability to treat their clients is impaired and they are less able to be empathetic. Inadequacy in the work environment leads to a sense of insufficiency by social workers, and a reduced quality of life. This despite the fact that they express a variety of coping strategies. The conclusion of the study shows that due to high demands, a lack of control over ones work and lack of support from management, social workers have a sense of inadequacy.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa och sjukskrivningar bland sjuksköterskor är ett återkommande problem som vi ofta läser om. Yrket innebär stort ansvar och ställer höga krav på sjuksköterskan. Vi hade ett intresse av att fördjupa oss i hur sjuksköterskan upplever stress i arbetet. Syfte: Att belysa stressfaktorer samt upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom akutsjukvården. Metod: En litteraturöversikt har gjorts med en sammanställning av resultatet från åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Resultaten har sammanställts i sex teman. Resultat: De sex teman som framkom var: bristande stöd  och uppskattning, underbemanning, arbetsbelastning och tidsbrist, bristande inflytande över arbetssituationen och maktfördelning, konflikter och mobbing på arbetsplatsen, fysisk arbetsmiljö samt vårda svårt sjuka patienter. Diskussion: Resultaten har diskuterats i förhållande till Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM, där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kopplats till sjuksköterskans upplevelse av stress. Resultatet har även diskuterats i förhållande till tidigare forskning samt egna reflektioner. / entails large responsibilities and high demands for the nurse. We had an interest to highlight how stress affects the nurse in her work. Aim: To highlight stress factors and experiences of stress in nurses in emergency care. Method: A literature review of eight qualitative and four quantitative articles has been made. The results have been arranged into six themes. Results: The six themes were: lack of support and appreciation, understaffing, work load and lack of time, lack of influence over the work situation and power- sharing, conflicts and bullying in the work place, physical work environment and caring for severely ill patients. Discussion: The results have been discussed in relation to Antonovsky’s theory of SOC, Sense of Coherence, where comprehensibility, meaningfulness and manageability have been related to the nurse’s experience of stress. The results have also been discussed in relation to previous research and our own reflections.

The aim of this essay was to identify how social workers experience and handle work related stress in order to understand how stress can be handled on an individual level. The study was based on a qualitative study and used semi-structured interviews. Interviews with professionals showed that stress mainly occur in absence of control. Social workers use social support and structure their work to reduce demands, to handle stress. The professionals also believe that limits and distance in work is key. Social workers use these different strategies to handle stress, yet some of the issues is adjusted within the organisation. Various organizational factors may contribute or prevent a burnout. In conclusion although the professionals can form their work situation by using these techniques to reduce stress, some problems will remain because it is controlled within the organisation. Keywords: Social worker, work related stress, burnout, social services, work situation.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett växande problem inom vården, och de krav som ställs i förhållande till otillräckliga resurser skapar en hög arbetsbelastning vilket i sin tur kan leda till stress och ohälsa. Sjuksköterskans profession innebär ett stort ansvar då hon ska ge en god omvårdnad till alla som behöver och samtidigt agera arbetsledare samt organisera omvårdnadsarbetet. Den arbetsrelaterade stressen kan leda till konsekvenser som psykiska problem, nedsatt koncentrationsförmåga och svårigheter att sova. Syfte: Syftet var att undersöka arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och dess möjliga påverkan på patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Resultatet är baserat på tolv kvalitativa och kvantitativa studier som valdes från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman och fem underteman som beskriver de vanligaste arbetsrelaterade stressfaktorerna hos sjuksköterskor och hur dessa påverkar patienterna. De två huvudteman som framkom var: arbetsrelaterade stressfaktorer som påverkar sjuksköterskan och faktorer som påverkar patientsäkerheten. De fem underteman som framkom var arbetsbelastning, samarbete och arbetsledning, skiftarbete, sociala interaktionen, vårdskador- och längre vårdtider. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatet diskuteras under tre rubriker som utgår från Jean Watsons karativa faktorer: Inge tro och hopp, stödja, skydda och/eller förbättra den psykiska, fysiska, sociala och andliga miljön och att tillgodose mänskliga behov. Diskussionen förs i relation till Jean Watsons omvårdnadsteori, litteraturöversiktens bakgrund, författarnas egna reflektioner samt annan relevant forskning. Detta för att skapa en djupare förståelse för sjuksköterskans arbetsrelaterade stress och dess påverkan på patientsäkerheten. / Background: Occupational stress in healthcare is a growing issue, and the demands in relation to inadequate resources, creates a high workload which can lead to stress and illness. The nursing profession involves a big responsibility. As a nurse, you have to give good health care to everyone who needs it, and at the same time supervise and organize the nursing care. The occupational stress can lead to consequences such as psychological problems, reduced attention span and sleeping disorder. Aim: The aim of this study was to examine occupational stress among nurses and its possible impacts on patient safety. Method: A literature review was carried out and the result is based on twelve qualitative and quantitative studies which has been chosen from the databases PubMed and Cinahl Complete. Results: The literature review resulted in two main themes and five sub themes which describes the most common occupational stress factors among nurses and how these factors affect the patients. The two main themes that emerged were: Occupational stress factors which affects the nurse and Factors that affects patient safety. The five sub themes that emerged were: Workload, Cooperation and work management, Shift work, Social interactions and Healthcare detriment and longer hospital stays. Discussion: The method was discussed from the perspective of the strengths and weaknesses of the literature review. The result was discussed out of three of Jean Watsons carative factors: Generate hope and faith, Support, protect and/or improve the psychological, physical, social and spiritual environment and Cater to human needs. The discussion is conducted in relation to Jean Watsons care theory, the background of the literature review, the authors own reflections and other relevant researches. The purpose is to create a deeper understanding for the occupational stress among nurses and the effect on patient safety.

<p>Healthcare staff working within emergency care must often handle extreme and emotional situations. Most of the certified registered nurse anesthetists (CRNAs) will some time during their professionally active lives confront with events that are difficult to handle and for some these events will lead to more or less serious traumatic distress and in certain cases develop post traumatic stress disorder symptoms. Many studies demonstrate that staff working in similar stress related environment runs larger risk in order to get stress related symptoms. The aim with the study was to describe the experiences around difficult work related events among CRNAs. The study was implemented as a descriptive study with qualitative run-up via a questionnaire with open questions relevant for the study's aim. Seven CRNAs participated in the study and the result was processed with a qualitative method for content analysis. The result showed that the majority of the participants experienced bothersome events at work but most of them managed not to develop future harmful experiences from these events. The participants could clearly describe their experiences around difficult events and also provide what type of processing that fits best for them. This study gives an increased understanding how CRNAs experience difficult work related events.</p> / <p>Sjukvårdspersonal som arbetar inom akutsjukvård måste ofta handskas med extrema och känsloladdade situationer. Större delen av alla anestesisjuksköterskor kommer någon gång under sitt yrkesverksamma liv att konfronteras med händelser som är svåra att hantera och för några kommer dessa händelser att leda till en mer eller mindre allvarlig traumatisk stress som i vissa fall kan utvecklas till ett posttraumatiskt stressyndrom. Ett flertal studier påvisar att personal som arbetar i ovan liknande stressrelaterad miljö löper större risk för att få stressrelaterade symtom. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser kring svåra arbetsrelaterade händelser. Studien genomfördes som en deskriptiv studie med kvalitativ ansats via en frågeguide med öppna frågor relevanta för studiens syfte. Sju anestesisjuksköterskor deltog i studien och resultatet bearbetades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys. Resultatet visade att många upplever jobbiga händelser på arbetet men att få tar det med sig hem och utvecklar det till en skadlig erfarenhet. Anestesisjuksköterskan kunde klart beskriva sina upplevelser kring svåra händelser och även förmedla den typ av bearbetning som passar bäst för just honom/henne. Denna studie ger en ökad förståelse över hur anestesisjuksköterskor upplever svåra arbetsrelaterade händelser.</p>