I vårt arbete har vi analyserat vilka variabler som är mer eller mindre stressande i yrket som fastighetsmäklare. De variabler vi valt att undersöka är faktorer inneboende i arbetet, roll i organisationen, karriärutveckling, relationer på arbetet, organisationsstruktur och klimat samt utomorganisatoriska källor till stress. Sammanlagt medverkade 426 fastighetsmäklare från 8 olika fastighetsmäklarföretag i en enkätundersökning. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av ett flertal olika statistiska analyser. Resultatet från undersökningen innebär en revision av de tidigare sex variablerna till fyra nya: organisationsklimat, ansvar, tid och händelser i livet. Slutsatsen är att faktorn ”Tid” har fyra gånger så stor inverkan på känslan av arbetsrelaterad stress hos fastighetsmäklare i jämförelse med de övriga tre variablerna. Genom resultatet i vårt arbete bidrar vi med information till fastighetsmäklarorganisationer, om vilka faktorer de behöver arbeta med för att minska den arbetsrelaterade stressen hos fastighetsmäklare. / In our work, we have analyzed which variables are more or less stressful in the profession of real estate brokers. The variables we chose to examine are the factors intrinsic to job, role in organization, career development, relationships at work, organizational structure and climate, and extra-organizational sources of stress. A total of 426 brokers from 8 different real estate brokerage firms, participated in a survey. The results were then analyzed using a variety of statistical analyzes. The results from the survey represent a revision of the previous six variables to four new ones: organizational climate, responsibility, time and life events. It is concluded that the factor “Time” has four times the impact on the sense of work-related stress among realtors in comparison with the other three variables. The result of our work, contribute with information to the real estate brokerage organizations, which factors they need to work on, in order to reduce work-related stress among brokers.

Antalet sjukskrivningar till följd av stressrelaterade sjukdomar har ökat kraftigt för vårdpersonal. Därtill saknas det evidens för internetbaserade interventioner mot stressrelaterad ohälsa för vårdpersonal. Syftet var att undersöka och utvärdera en internetbaserad kognitiv beteendeterapi-intervention (iKBT) avseende graden av samvetsstress, arbetsrelaterad stress samt självmedkänsla hos vårdpersonal. Enkäter bestående av Stress of Conscience Questionnaire (SCQ), Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II) och Self-Compassion Scale (SCS) besvarades av deltagarna (N = 8), samtliga var kvinnor mellan 27 – 53 år. Resultaten analyserades med PEM och RCI på individnivå och T-test på gruppnivå. RCI-analysen visade begränsade resultat för SCQ, blandade resultat för COPSOQ II och övervägande positiva resultat för SCS. Analysen på gruppnivå visade en signifikant minskning i Sömnbesvär (p = .032) och Self-Judgment (p = .021) samt signifikant ökning i Self-Kindness (p = .016). Studien behöver replikeras i framtida studier med ett större antal deltagare och en studiedesign som är metodologiskt robust. / The amount of sick leave due to stress-related illnesses has increased significantly for healthcare staff. In addition, there is a lack of evidence for internet-based interventions for stress-related illness for healthcare staff. The aim was to examine and evaluate an internet-based Cognitive Behavioral Therapy (iCBT) intervention regarding the degree of stress of conscience, work-related stress and self-compassion among healthcare staff. Questionnaires consisting of Stress of Conscience Questionnaire (SCQ), Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II) and Self-Compassion Scale (SCS) were answered by the participants (N = 8), all were women between 27 - 53 years. The results were analyzed with PEM and RCI at the individual level and T-tests at group level. The RCI analysis showed limited results for SCQ, mixed results for COPSOQ II and predominantly positive results for SCS. The analysis at group level showed a significant decrease in Sleep Disorders (p = .032) and Self-Judgment (p = .021) as well as a significant increase in Self-Kindness (p = .016). The study needs to be replicated in future studies with a larger number of participants and a study design that is more methodologically robust.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om biståndshandläggares arbete inom äldreomsorgen har förändrats i samband med utskrivningsprocessen från sjukhus mot bakgrund av den nya lag som tillkom januari 2018, lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Vi har velat synliggöra vilka förändringar av arbetet som skett i och med att lagändringen trädde i kraft, vad dessa i praktiken inneburit för biståndshandläggarna i arbete med äldre samt undersöka vad de upplever sig behöva för hanteringen av detta. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av totalt åtta intervjuer med yrkesverksamma socionomer inom biståndshandläggning äldreomsorgen vid en stadsdelsförvaltning belägen i Stockholms kommun. Det insamlade materialet har analyserats genom användningen av en perspektivanalys och analysschema av Håkan Jönson. Vidare har vi analyserat våra resultat utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och även använt oss av teoretiska begrepp som handlingsutrymme och makt. Resultatet av studien visar att det finns flera bakomliggande faktorer som påverkar biståndshandläggarnas upplevelser av sin yrkesroll utifrån den nya lagändringen, en har medfört ett förändrat arbetssätt och bland annat ställt krav på en högre grad av effektivisering i deras arbete. Respondenterna uttrycker att arbetssättet blivit mer akutstyrt, kravfyllt och de har svårigheter att förfoga över sin egen arbetstid vilket leder till att utskrivningar prioriteras framför hembesök och uppföljningar som därmed skjuts upp. Vidare framgår att det har blivit en sämre kvalité i arbetet då biståndshandläggarna pressas till att arbeta bakvänt i handläggningen till följd av bristande och uteblivna ADL-bedömningar (aktiviteter i det dagliga livet) från vårdens sida och de förkortade handläggningsdagarna i samband med utskrivningsprocessen. Biståndshandläggarna påverkas av stress i arbetet då tempot avsevärt har ökat vilket kan leda till felaktigheter i handläggningen och i förlängningen en känsla av otrygghet och rättsosäkerhet för den äldre. / The purpose of this study has been to investigate how the work of care managers has changed in connection with the discharge process from hospital against the background of the new law that was added in January 2018, Law (2017:612) on collaboration during discharge from inpatient health care. We wanted to make visible the changes to the work that took place as a result of the change in law coming into force, what these meant in practice for the care managers, and to examine what they feel they need to handle this. The study has a qualitative approach and the empirical material consists of a total of eight interviews with professional care manager in the field of elderly care assistance at a district administration located in Stockholm municipality. The collected material has been analyzed through the use of a perspective analysis and analysis scheme by Håkan Jönson. Furthermore, we have analyzed our results based on Michael Lipsky's theory of the street-level bureaucrats and also used theoretical concepts such as discretion and power. The results of the study show that there are several underlying factors that affect the care managers experiences of their professional role based on the new law change, one has brought about a changed way of working and, among other things, set demands for a higher degree of efficiency in their work. The respondents express that the way of working has become more urgent, full of demands and they have difficulties managing their own working hours, which leads to discharges being prioritized over home visits and follow-ups, which are therefore postponed. Furthermore, it appears that there has been a lower quality in the work as the care managers are pressured to work backwards in the processing as a result of insufficient and absent ADL assessments (activities in daily life) from the care side and the shortened processing days in connection with the discharge process. The care managers are affected by stress at work as the pace has increased significantly, which can lead to errors in the processing and, by extension, a feeling of insecurity and legal uncertainty for the elderly.

Smarta kläder är en kroppsnära teknik som består av kläder som har i sig integrerade/invävda sensorer vilka mäter kroppssignaler, arbetsställningar och rörelser och visar information om eventuella överbelastningar. Syftet i denna studie var att utvärdera prototyp 1 av ett smart arbetsklädersystem genom att utreda användarnas upplevelse (user experience) och användbarhet av prototypen samt prototypens påverkan på testpersonernas arbetsbeteende. En kombinerad studiedesign valdes. Den experimentella studien kompletterades med enkät och intervju. Tolv testpersoner deltog i undersökningen, fördelade lika på tre grupper: en kontrollgrupp och två experimentgrupper. Via tekniska mätningar samlades kinematisk data gällande: handledens vinkelhastighet och tummens tryckkraft; överarmens vinkel för höger- och vänster arm; överarmens vinkelhastighet för höger och vänster arm samt bålens vinkel vid fram- och bakåtböjningar. Signifikanta arbetsbeteendeförändringar kunde ej konstateras, men det förekom stora skillnader i de individuella resultaten i varje grupp. Dock kunde inte något specifikt mönster i arbetsbeteendeförändringar från de olika grupperna urskiljas. Hypotesen att arbetsbeteendeförändringar kan tillskrivas påverkan från prototypen stöddes inte av data. Resultatet från intervju- och enkätundersökning kring användarnas upplevelse och användbarhet visade att prototypen skattades som användarvänlig och användbar i sin helhet. Testpersonerna önskade förändringar i prototypens konstruktion gällande prototypens material och storlek, typ av feedback samt placering av sensorer. Vissa brister i design och utförandet av användartesterna och experimentmätningen konstateras och deras inverkan på studiens validitet och reliabilitet diskuteras. Rekommendationer ges gällande framtida testning av nästa prototyp utifrån de upptäckta bristerna. / Smart clothes are a group of technical aids that consist of clothing that has integrated/built-in sensors that measure body postures and movements and display information about possible physical overload. The purpose of this study was to evaluate prototype 1 of a smart workwear system by investigating its user experience and usability, as well as the impact of the prototype on the test subjects' work behavior. A combined study design was chosen. The experimental study was supplemented with questionnaire and interview. Twelve test subjects split in three equal groups participated in the study: one control group and two experimental groups. Through technical measurements, kinematic data was collected: angular velocity of the wrist and thumb pressure; right and left arm's angle; angular velocity for the right and left arm as well as the torso angle during forward and backward bending. Changes in work behavior were found. However, large differences in the individual results within each group were observed, with no obvious pattern of changes in work behavior between groups. The collected data did not support the hypothesis that work behavior changes can be associated with the impact of the prototype.  The result of analysis of the interviews and questionnaires about user experience and usability showed that the prototype was considered user-friendly and useful in general. Test subjects requested changes in the prototype’s construction regarding the prototype’s material and size, type of feedback and location of sensors.  Some shortcomings are observed in the test design, data collection and also in how the tests were conducted. Their impact on the validity and reliability of the study is discussed; accordingly, recommendations addressing the detected shortcomings are given regarding the future testing of the next prototype.

When recently graduated psychologists leave the profession, it can have a negative impact on the quality and continuity of care as well as resulting in socioeconomic costs. This study set out to investigate what personal and contextual factors affect newly graduated psychologists' intention to leave the profession (ITLP) over time. Longitudinal data was collected using a survey over three waves: 2017, 2018 and 2019. The participants were newly graduated psychologists in Sweden (n=346) who had answered two consecutive surveys. Logistic regressions were made, with the dependent variable ITLP. The independent variables were: sector (public or private), occupational self-efficacy, work related psychological flexibility, role stress. emotional demands, job satisfaction, social support (from colleagues, supervisor and family), transition between studies and internship, transition between internship and employment and sickness absence. Results showed that job satisfaction, social support from supervisors and the transition between internship and employment had a significant effect on the newly graduated psychologists’ ITLP over time. Due to data limitations some hypothesized relationships might not have been detected. Further research is needed to clarify what affects psychologists’ ITLP over time. / Att psykologer väljer att lämna yrket kan påverka vårdkvalitet och kontinuitet, dessutom innebär det samhällsekonomiska kostnader. Denna studie undersöker vilka faktorer det är som påverkar huruvida psykologer har en intention att lämna yrket (ITLP) eller inte. Longitudinell data samlades in i tre omgångar: 2017, 2018 och 2019. Deltagare var nyligen examinerade psykologer i Sverige (n=346) som hade svarat på två efterföljande enkäter. Logistiska regressioner genomfördes med den beroende variabeln ITLP. De oberoende variabler var: sektor (offentlig eller privat), arbetsrelaterad self-efficacy, arbetsrelaterad psykologisk flexibilitet, rollstress, emotionella krav, arbetstillfredsställelse, socialt stöd (från kollegor, överordnad och familj), övergång mellan studier och praktisk tjänstgöring, övergång mellan praktisk tjänstgöring och arbete samt sjukfrånvaro. Resultatet visade att arbetstillfredsställelse, socialt stöd från överordnad och transitionen mellan praktisk tjänstgöring och arbete hade en signifikant effekt på ITLP över tid. Begränsningar i data kan ha gjort så att vissa av de samband som hypotiserats inte kunde identifieras. Mer framtida forskning behövs för att klargöra vilka faktorer som påverkar psykologers ITLP över tid.

Psykisk ohälsa i arbetslivet är ett stort och växande problem i välfärdssamhället. Problemet har flera bottnar och väcker många frågor om vem som har ansvar, vad det egentligen är för ett slags fenomen och hur det bör hanteras. Den här studien undersöker hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa hanteras av yrkesverksamma inom vården, med fokus på företagshälsovård och primärvård. Intresse riktas mot hur yrkesverksamma personerna resonerar kring arbetsrelaterad psykisk ohälsa, vilka dilemman de ställs inför och de strategier de har för att hantera dessa. Den söker också svar på ansvarsfrågan kring detta komplexa problem, inte minst i ljuset av privatiseringen av företagshälsovården. I studien används ett tvärvetenskapligt perspektiv, där begrepp från teknik- och vetenskapsstudier (STS), professionssociologi och organisationsteori kombineras för att analysera olika aspekter av vårdens hantering av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Det empiriska materialet bygger i huvudsak på intervjuer med läkare, psykoterapeuter, kuratorer, arbetsterapeuter, psykologer, rehabiliteringskoordinatorer och  beteendevetare, men inkluderar även observationer inom primärvård och företagshälsovård. Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i vårdens vardag präglas av att orsaksbilden till problemet är komplext, ansvarsfördelningen otydlig och att psykosociala orsaker till sjukdom är kontroversiellt. I studien diskuteras utmaningarna och möjligheterna kring hanteringen av detta komplexa problem i bred bemärkelse. I analyserna uppmärksammas de yrkesverksammas gränsdragningar kring både ansvar och fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Begreppet kunskapsinfrastruktur används för att förklara och förstå den kunskapsmässiga och materiella struktur som de yrkesverksamma verkar inom. Analyserna visar att de yrkesverksamma har ett pragmatiskt förhållningssätt och använder olika strategier för att skapa sig handlingsutrymme i hur de hanterar arbetsrelaterad psykisk ohälsa. / Mental ill health in working life is a major and growing problem in the welfare society. The problem is multifaceted and raises many questions about who is responsible, what kind of phenomenon it is and how it should be managed. This study examines how care professionals manage work-related mental ill health. Focusing on occupational healthcare and primary care, interest is directed towards how care professionals argue about workrelated mental illness, what dilemmas they face and the strategies they rely on in managing them. It also seeks to answer the question of responsibility regarding this complex problem, not least in the light of the privatization of occupational healthcare. The study uses a multidisciplinary perspective, combining concepts from technology and science studies (STS), sociology of professions and organizational theory in order to analyze various aspects of care management of work-related mental ill health. The empirical material is mainly based on interviews with physicians, psychotherapists, counsellors, occupational therapists, psychologists, rehabilitation coordinators and behavioral scientists, but also includes observations in primary care and occupational health care. The management of work-related mental ill health in everyday healthcare practice is characterized by the fact that the cause of the problem is complex, the division of responsibility unclear and that psychosocial causes of disease are controversial. The study discusses the challenges and possibilities of managing this complex problem in a broad sense. The analysis pays attention to the drawing of boundaries by the care professionals regarding both responsibility and the phenomenon of work-related mental illness. The concept of knowledge infrastructure is used to explain and understand the knowledge and material structures that the care professionals work within. The analysis shows that the care professionals have a pragmatic approach and use different strategies to create scope for dealing with work-related mental health.