I denna enkätstudie som genomförts på nitton personer som arbetade inom förskolan, kom det fram att förskolepersonal upplevde att de arbetade utefter upplevda förväntningar där de prioriterade sina kollegors och barnens hälsa framför sin egen. Det kom även fram att några av dem hade svårt att koppla av från sitt arbete när de kom hem och var lediga eller sjuka. Några av informanterna uppgav att de hade svårt att bedriva sina arbeten då de upplevde att deras arbeten hade så många kringliggande arbetsuppgifter som exempelvis att tvätta, diska, montera upp saker och dokumentera men även att det hände så mycket oförberedda saker så att de fick lägga mycket av sin arbetstid på att vara problemlösare istället för att bedriva vad de uttryckte som sitt huvuduppdrag att bedriva pedagogisk undervisning. Många av informanterna uppgav att de arbetade utifrån avsaknaden av känslan att få vara med och påverka sina verksamheter samt avsaknad av KASAM det vill säga upplevelsen av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt arbete och genom svaren kunde detta bidra till ohälsa hos förskolepersonalen.Då studiens syfte varit att se om avsaknaden av att kunna påverka sitt arbete relaterade till ohälsa hos personalen så visade det sig hos informanterna att det till stor del hade ett samband, vilket även annan forskning tidigare påvisat.Nyckelord: / In this survey based on nineteen people working in preschool it emerged that the preschool staff felt that they were working according to perceived expectations where they prioritized the health of their colleagues and children’s health over their own. It also emerged that some of them had difficulty relaxing from their work when they came home and were free or sick. Some of the informants stated that they had difficulty doing their work because they felt that their work had so many related tasks such as washing clothes, washing dishes, assembling things and documenting, but also that so much unprepared things happened that they had to spend a lot of their worktime being problem solvers instead of pursuing what they expressed as their main mission to conduct educational teaching. Many of the informants stated that they worked based on the lack of the feeling of being able to influence their activities as well as the lack of SOC, Sense of Coherence, that is the experience of comprehension, manageability, and meaningfulness in their work and through the answers this could contribute to ill health among preschool staff.Since the aim of this study was to see if the lack of being able to influence their work related to ill health among the staff, it turned out from the informants that it was largely related, as other research has previously shown.

Metod Vi ämnar undersöka om samband finns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress samt om sambandet skiljer sig åt mellan att vara sjukskriven och icke sjukskriven.Teoretisk referensram utifrån krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990).Studien utgår från en kvantitativ metod där korrelationsanalyser samt regressionsanalyser genomfördes av variabler som sammanställts från LPW (α = .82) samt PSS-14 (α = .89). All data sammanställdes i IBM SPSS.27. Urvalsgrupp var personal inom särskilda boende för äldre. Resultat En multipel regressionsanalys visar att ett negativt medelstarkt samband(Beta = -.48, p < .01) fanns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress. Ingen modererande effekt förelåg i förhållandet mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress kopplat till sjukfrånvaro. Av de 131 medarbetarna som erbjöds delta svarade 52 personer på enkäten (N=52).  Slutsats Det informella lärandet och stress har utifrån tidigare forskning visat ha en inverkanpå medarbetarnas arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Informellt lärande skapar konkurrenskraftiga verksamheter där ett gott arbetsresultat uppnås samt stimulerar till engagemang och positivitet för både verksamhet och medarbetare. En hög grad av stress uppvisar motsatt effekt på arbetsprestation och arbetstillfredsställelse.Vår slutsats är att både samhälle och organisationen kan vinna ekonomiska fördelar genom att minska stress och öka det informella lärandet då detta kan generera en ökad kvalitet i offentlig sektor. Detta då vårt funna resultat visat på ett signifikant medelstarkt negativt samband mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress, men som varken förstärks eller försvagas bland sjukskrivna respektive icke-sjukskrivna respondenter inom studerad verksamhet i offentlig sektor. / Method We intend to investigate whether there is a connection between informal learning and work-related stress and whether the connection differs between being on sick leave and not on sick leave. Theoretical frame of reference based on the requirements-control-supportmodel (Karasek & Theorell, 1990). The study is based on a quantitative method where correlation analyzes and regression analyzes were performed on variables compiled fromLPW (α = .82) and PSS-14 (α = .89). All data was compiled in IBM SPSS.27. The selection group was staff in special housing for the elderly. Results A multiple regression analysis shows a negative medium-strong relationship (Beta = -.48, p <.01) was found between informal learning and work-related stress. There was no moderating effect in the relationship between informal learning and work-related stress linked to sick leave. Of the 131 employees who were offered to participate, 52 people responded to the survey (N = 52). Conclusion Based on previous research, informal learning and stress have been shown to have an impact on employees' work performance and job satisfaction. Informal learning creates competitive operations where a good work result is achieved and stimulates commitment and positivity for both operations and employees. A high degree of stress has the opposite effect on job performance and job satisfaction.Our conclusion is that both society and the organization can gain economic benefits by reducing stress and increasing informal learning as this can generate increased quality in the public sector. This is because our found results showed a significant moderate negative relationship between informal learning and work-related stress, but which is neither strengthened or weakened among sick-listed and non-sick-respondents in studied activities inthe public sector.

Syftet med studien var att undersöka hur HR-anställda inom privat sektor upplevde den psykosociala arbetsmiljön och arbetsrelaterad stress. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta HRanställda. Den insamlade datan transkriberades och analyserades med hjälp av Braun och Clarkes (2013) sexstegsmodell för tematisk analys. Sedan bildades teman till resultatet samt underteman. De huvudteman som framkom var psykosocialt arbetsklimat, upplevd psykosocial arbetsmiljö, gränsdragning mellan privat- och arbetsliv samt upplevd arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att respondenterna generellt upplevde en låg arbetsrelaterad stress, dock var stressen mer kopplat till privatlivet och livspusslet. Merparten av respondenterna upplevde överlag en god psykosocial arbetsmiljö med en familjär och värnande kultur. Respondenterna upplevde även att de hade rimliga krav och kontroll över sina arbetsuppgifter, och samtidigt upplevde socialt stöd från både chef, kollegor samt familj. / The aim of this qualitative study was to examine how Human resources employees in the private sector perceived their psychosocial work environment and work-related stress. The method used was based on qualitative semistructured interviews, with a total of eight Human resources employees. The gathered data was analyzed through Braun and Clarke’s (2013) model for thematic analysis. The data from the interviews was transcribed and themes were created as a result. Four main categories were found; psycosocial work climate, perceived psychosocial work environment, blurred work-life boundaries and perceived work-related stress. The results from the study showed that the respondents experienced overall low work-related stress but the stress was more connected to their private-life. The majority of the respondents experienced a good psychosocial work environment. The result also showed that the respondents experienced reasonable demands and a high control over their work-tasks, and at the same time experienced social support from both manager, colleges and family.

In today's job market, but also in society in general, there is a discussion about the importance of having a good balance between work and private life, to minimize negative stress and sick leave. Middle managers are often highlighted as being exposed to these issues. The purpose of this study was to explore how middle managers' work-life balance and informal learning have an impact on each other. The aspiration was to get a better understanding of what contributes to work-related stress in relation to workplace learning in employees with both staff responsibilities and managers above them. The model of demand-control-support and informal learning have been used as a theoretical framework to analyze the empirical material collected. Through five semi-structured interviews the study has established that a healthy balance between working life and private life contributes to increasing commitment and learning in the workplace amongst middle managers. Furthermore, the study has concluded that non-formal learning in the workplace can contribute to a healthier balance between working life and private life, but also that learning in the workplace can contribute to negative stress outside of working hours. The key factors for this are opportunities to influence one's own work, have social support from managers, employees, family and friends, as well as clear demands from management. These have proven to be important in relieving stress and increasing workplace learning where there is a lack of work-life balance in middle managers. Keywords: Work-life balance, informal learning, demand-control-support, work-related stress

Occupational upper extremity disorders have become a major issue in modern society. Poorly designed workplaces, high job demands, and incorrect work-habits can lead to the development of upper extremity disorders (UEDs) in the workplace. This issue not only causes health-relatedproblems for the individual but also forms a significant economic burden on society due to sickleaves, healthcare and untimely exit of affected individuals from the workforce. The risk of developing occupational UEDs varies with different professions. The European Agency for Safety and Health at Work (EU-OSHA) has recognized significant occupational health risks associated with the hairdressing profession. It has been estimated that UEDs are five times more prevalent amongst hairdressers than other professions. Qualitative risk assessment tools based on self-reports and observation have been used to identify the risks of developing UEDs with hairdressing profession before. However, a quantitative risk assessment tool that provides objective data on work posture is more precise and objective than self-report and observation. This data can help to identify the risks of developing UEDs associated with each hairdressing task. Furthermore, it can enable self-assessment of workload and posture awareness by providing feedback to the user. Inertial Measurement Units (IMU) as part of a wearable system developed at KTH were used in this study to investigate the risks of developing UEDs for hairdressing students. The feasibility of using a feedback function for providing posture awareness was also evaluated by comparing the measurements obtained with and without using the feedback function. Twelve hairdresser students were enrolled in the study. The percentage of time for elevated angles above 30°, 60° and 90° for arms, and above 45° or less than 0° for the trunk flexion is presented. In addition, 10th and 90th percentiles (°) of arms and trunk angular distribution is presented. The result of a statistical analysis performed on data with and without feedback was used to evaluate the effectivity of using the feedback function in preventing the development of occupational UEDs. A System Usability Scale (SUS) questionnaire was used to evaluate the overall usability of the system. The result of this study confirms that the hairdressing profession falls in the high-risk category for developing UEDs. The use of this technical system has enabled a precise risk assessment evaluation of each hairdressing task. Such data can be used as a foundation for improving the ergonomic design of the workplace. The feasibility of using the feedback function as a prevention tool on the individual level is highly dependent on the individuals’ motivation and their attitude towards changing their work habits. However, the results in general, indicate a decrease in the abduction angle (°) for both left and right arm when the feedback function is used. For example, the 90th percentile abduction angles (°) for left arm (all 12 subjects) during the drying part of one fundamental work-cycle decreased from a value of 60.4° to 58.2° when the feedback function was used. The 90th percentile abduction angles (°) for the right arm during the same part of the fundamental work-cycle decreased from an angle of 53.1° to 51.4°. The SUS score of 75.6 indicates good overall usability for the system. / Besvär i det muskuloskeletala systemet i överkroppen som uppkommer på grund av påfrestande arbetsställningar och icke-optimala arbetsvanor blir allt vanligare i det moderna samhället. Besvären orsakar inte bara hälsorelaterade problem för individen utan även en avsevärd ekonomisk börda för samhället. Risken för att utveckla skador i överkroppen varierar med olika yrken. Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA) har identifierat betydande hälsorisker i samband med frisörarbete. Det har uppskattats att besvär i överkroppen är 5 gånger mer förekommande hos frisörer jämfört med andra yrken. Det finns många forskningsprojekt som har använt kvalitativa riskbedömningsverktyg, baserade på självrapportering och observation, som identifierar riskerna med att utveckla skador i överkroppen bland frisörer. Ett kvantitativt riskbedömningsverktyg som ger objektiva data om arbetsställning är dock mer exakt än självrapportering och observation. Ett sådant verktyg kan hjälpa till att identifiera risken för skadeutveckling i överkroppen. Inertial Measurement Units (IMUs) är en del av ett bärbart mätsystem som har utvecklats påKTH. Systemet användes i denna studie för att identifiera risken för skadeutveckling i överkroppen bland frisörer. Riskidentifieringen gjordes genom att mäta vinkel på armar och rygg. Mätsystemet har även en inbyggd återkopplingsfunktion som uppmärksammar användaren om deras kroppsställning. Effektiviteten av att använda återkopplingsfunktionen för att förebygga jobbrelaterade skador utvärderades genom jämförelse av mätningar som erhållits med och utan återkopplingsfunktion. Tolv frisörstudenter deltog i studien. Överkroppspositionen definierades av vinklar över 45° eller mindre än 0° från en position där ryggen är rak. Abduktionsvinklar över 30°, 60° och 90° mättes för armar. Tidsperioden för dessa vinklar d.v.s. hur lång tid överkroppen hölls i dessa vinklar räknades. Armar och överkroppvinklar för 10:e och 90:e percentilen (°) samt resultat av en statistisk analys som utfördes på data samlade med och utan återkopplingsfunktionen presenterades. Analysen utfördes för att utvärdera hur effektiv återkopplingsfunktionen är för att förhindra arbetsskadeutveckling. En System Usability Scale (SUS) frågeformulär användes för att utvärdera systemets övergripande användbarhet.Resultatet av denna studie bekräftar att frisöryrket faller i högriskkategorin för arbetsskadeutveckling. Användningen av detta bärbara mätsystem har möjliggjort en exakt riskbedömning för olika arbetsuppgifter. En sådan information kan användas som grund för att förbättra ergonomiska förhållanden på arbetsplatser. Effektiviteten av återkopplingsfunktionen som ett förebyggande verktyg på individnivå är starkt beroende av individernas motivation och deras inställning till att ändra sina arbetsvanor. Emellertid anger resultaten en generell minskning av armvinklar (°) för både vänster och höger arm när återkopplingsfunktionen används. Till exempel har den 90:e percentil vinklarna (°) för vänsterarm (alla 12 personer) under hög belastning minskat från ett värde av 60.4° till 58.2 °. Den 90:e percentil vinklarna (°)för höger arm under hög belastning har också minskat från ett värde av 53.1° till 51.4°. SUS-poängen på 75.6 indikerar en bra användbarhet för systemet

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett utsatt yrke där stress är vanligt förekommande. Om sjuksköterskan utsätts för långvarig stress kan det leda till utbrändhet och sjukskrivningar enligt Socialstyrelsen (2017). Det är väsentligt att undersöka vilka bakomliggande orsaker sjuksköterskor upplever vara anledningen till deras psykiska ohälsa och vilka konsekvenser det kan leda till både för sjuksköterskorna och omgivningen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad egenrapporterad psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Databaserna som användes var Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med SBU:s kvalitetsgranskningsmall och dataanalysen utfördes med Popenoe m.fl. dataanalysmetod. Resultat: Resultatet som framkommer är att sjuksköterskorna är utsatta för hög arbetsbelastning, underbemanning och organisatoriska problem. Sammanställningen av artiklarna gav tre huvudkategorier som bakomliggande orsaker till sjuksköterskors arbetsrelaterade psykiska ohälsa. Dessa bakomliggande faktorer presenteras i följande huvudkategorier: Brister i organisationen, Höga förväntningar på sjuksköterskor och Svåra situationer i arbetet. Utifrån dessa uppkom även följande underkategorier: Bristande ledarskap, Hög arbetsbelastning, Stress på arbetsplatsen, Underbemanning, Traumatiska och komplexa patientfall samt Utanförskap på arbetsplatsen. Konklusion: Sjuksköterskan upplever arbetsrelaterad psykisk ohälsa främst på grund av organisatoriska faktorer, traumatiska patientfall samt kollegiala problem på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan påverka sjuksköterskors kvalitet på arbetet. Sjuksköterskor upplevde även höga krav från omgivningen, vilket skapade en upplevelse av negativ stress både i arbetet och privat. / Background: Being a nurse is a vulnerable profession where stress is common. If a nurse is exposed to prolonged stress, it can lead to burnout and sick leave for nurses, according to the National Board of Health and Welfare (2017). It is essential to investigate the underlying causes that nurses perceive as reasons for their mental health problems and the consequences it can have for both nurses and their surroundings. Objective: The purpose of the literature review was to shed light on nurses' experiences of work-related self-reported mental illness. Method: The literature study is based on ten qualitative articles. The databases used were CINAHL and PubMed. All articles were quality assessed using the Swedish Agency for Health Technology Assessment, and Assessment of Social Services (SBU) quality assessment tool. Data analysis was conducted using Popenoe et al.'s data analysis method. Results: The results reveal that nurses are exposed to high workloads, understaffing, and organizational problems. The compilation of the articles yielded three main categories as underlying causes of nurses' work-related mental health problems. These underlying factors are presented in the following main categories: Organizational deficiencies, High expectations on nurses and Difficult situations at work. Based on these, the following subcategories also emerged: Deficient leadership, High workloads, Workplace stress, Understaffing, Traumatic and complex patient cases and Workplace exclusion. Conclusion: Nurses primarily experience work-related mental health problems due to organizational factors, traumatic patient cases, and collegial issues in the workplace. Work- related mental health problems can affect nurses' work quality. Nurses also experience high demands from their environment, which creates a perception of negative stress both at work and in their personal lives.

Tidigare forskning tyder på att digitala samtal och fysiska samtal inte har samma effekt. Under Covid-19 var socialrådgivare på en behandlingsenhet i södra Sverige tvungna att ändra sina fysiska samtal till digitala på grund av restriktioner och nya riktlinjer. Övergången till digitala samtal förde med sig konsekvenser enligt socialrådgivare som även uttryckte att de upplevde stress på ett annorlunda sätt under pandemin. Konsekvenserna av övergången till digitala samtal och den arbetsrelaterade stressen kommer vi att presentera i studien. Syftet med studien är att framföra hur socialrådgivare upplever att digitalisering på arbetsplatsen i samband med Covid-19 har påverkat samtalsbehandling med klienterna samt hur socialrådgivare på behandlingsenheten upplevde stress under pandemin. I arbetet används kvalitativ forskningsmetod och urvalet i studien har varit målinriktat. Datan som insamlats består av semi-strukturerade intervjuer som spelats in, transkriberats och därefter analyserats. I uppsatsen appliceras teorierna symbolisk interaktionism samt krav- och kontrollmodellen i syfte att ge en djupare förståelse för vad som ligger bakom skillnaden mellan digitala samtal och fysiska samtal och faktorer bakom stress. Resultatet av studien har påvisat att samtliga socialrådgivare som deltog upplevde att övergången till digital samtalsbehandling ledde till ett sämre behandlingsresultat för klienterna. Några faktorer som benämns är svårigheter i att bilda en allians med klienten, sämre möjligheter att upptäcka om klienter är drog- eller alkoholpåverkade och sämre förutsättningar för att läsa av kroppsspråk. Enligt socialrådgivare upplevdes en aning högre stressnivå i jämförelse med innan pandemin samt att ständiga förändringar i riktlinjer bidrog till en ny form av stress som de inte upplevt tidigare. / Previous research suggests that digital conversations and physical conversations do not have the same effect. During the covid-19 pandemic, socialworkers at a treatment unit in southern Sweden had to change their physical calls to digital ones due to restrictions and new guidelines. The transition to digital conversations brought with it consequences according to social workers who also expressed that they experienced stress in a different way during the covid-19 pandemic. We will present the consequences of the transition to digital conversations and the work-related stress in this study. The purpose of the study is to present how social counselors feel that digitization in the workplace in connection with the covid-19 pandemic has affected conversation therapy with clients and how social counselors at the treatment unit experienced stress during the pandemic. In our work, we have used a qualitative research method and the selection in our study has been targeted. The data collected consists of semi-structured interviews that were recorded, transcribed and then analyzed by us students. In the essay, we have applied the theories of symbolic interactionism and demand and control model in order to provide a deeper understanding of what lies behind the difference between digital conversations and physical conversations and factors behind stress. The results of the study have shown that all the social counselors who participated felt that the transition to digital conversation treatment led to a worse treatment result for the clients. Some factors mentioned are difficulties in forming an alliance with the client, pooreropportunities to discover if clients are under the influence of drugs or alcohol and poorer conditions for reading body language. According to social advisors, a slightly higher level of stress was experienced compared to before the pandemic and that constant changes in guidelines contributed to a new form of stress that they had not experienced before.

Introduktion: Arbetsrelaterad stress är ett ökande folkhälsoproblem i Sverige och kan leda till allvarliga sjukdomar som hjärtinfarkt och depression. Detaljhandeln är särskilt utsatt på grund av förändringar i butiksmarkanden, vilket bland annat leder till ökat ensamarbete. Skratt kan vara en kostnadseffektiv hälsopromotion som minskar stressnivåerna i kroppen. Syfte: Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan att skratta och minskad arbetsrelaterad stress bland anställda inom detaljhandeln. Samt att undersöka skillnaden mellan benägenhet att skratta i förhållande till upplevd arbetsrelaterad stress utifrån kön, befattningsgrad, ålder och anställningstid. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes på anställda inom detaljhandeln (n =76). Enkätundersökningen utformades för att mäta självrapporterat skattad nivå av arbetsrelaterad stress och benägenheten att skratta på jobbet. Data analyserades i SPSS med hjälp av Chi-två-test för att undersöka sambandet mellan skattad stress och skrattbenägenhet. Samt T-test och ANOVA-test för att undersöka skillnaden mellan grupper. Resultat: Resultatet av Chi-två-testet visade att det finns ett signifikant samband mellan hur ofta individer skrattar på jobbet och upplevd arbetsrelaterad stress hos anställda inom detaljhandeln. Vidare analyserades skillnader i benägenhet att skratta baserat på kön, befattning och ålder, varav inga signifikanta skillnader observerades. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen är att skratt på arbetsplatsen kan ha positiv inverkan på upplevdarbetsrelaterad stress hos anställda inom detaljhandeln. Implementering av skrattyoga som hälsofrämjande promotion kan minska långtidssjukskrivningar som beror på stressrelaterade sjukdomar och därmed förbättra folkhälsan i Sverige. / Introduction: Work-related stress is an increasing public health problem in Sweden that can lead to stress-related diseases such as heart attack and depression. The retail sector is particularly vulnerable due to changes in the retail market, which includes increased solitary work. It appears that laughter can be a cost-effective health promotion strategy that reduces stress levels in the body. Aim: The study aims to investigate whether there is a correlation between laughter and decreased work-related stress among retail employees. The study also aims to examine the difference between the propensity to laugh in relation to perceived work-related stress based on gender, position level, age and length of employment. Method: A cross-sectional study was conducted on retail employees (n=76). The survey was designed to measure self-reported levels of work-related stress and propensity to laughing at work. Data was analyzed in SPSS by using a Chi-square test to examine the correlation between perceived stress and laughter propensity, as well as a T-test and a ANOVA- test to examine the differences between groups. Results: The result of the Chi-square test showed that there is a significant correlation between how often individuals laugh at work and perceived work-related stress among retail employees. Furthermore, difference in laughter propensity based on gender, position and age were analyzed, of which no significant difference was observed. Conclusion: The conclusion of the study is that laughter in the workplace can have a positive impact on perceived work-related stress among retail employees. Implementing laughter yoga as a health-promoting intervention can reduce long-term sick leave due to stress-related diseases and thus improve public health in Sweden.

The purpose of this thesis is to investigate what type of work-related stress that social workersexperience in working with abused children and how they handle this stress. The study uses the qualitative method approach, which has conducted interviews with six social workers who are professionals in three different municipalities in Stockholm. The results of the interviews were further analyzed using coping theory, which is the theoretical methodology of the study. It was clear from the results that all interviewees experienced feelings of, for instance, grief and anger while working with abused children. They also stated that the interaction with this group of children; and the organization's workload; added different types of work-related stress. Despite the help of long work experience, the majority of the interviewees have managed to acquire different strategies for coping with the work with these children. Strategies such as support from colleagues, managers, self-care, and relaxing from work were consistent aspects; in the results for dealing with work-related stress.

ABSTRACT Background Radiographer work in a demanding work environment where radiographers experience work-related stress in connection with their work tasks that include working in a high-tech environment and creating optimal image quality and taking into account patinet safety. Purpose The aim of this research is to study the experience of radiographers in their work- related stress. In addition, the quality of work protection which they receive in the workplace for stress control in another aspect of this study. Methods The research method that had been adopted for this study is empirical quantitative method. The data had been collected via questionary and the result was analysed based on descriptive and analytical statistics. To assess the relation between work related experience and physical and mental health condition. The questionaries had been distributed between radiographers in three hospitals. The participants had different work experiences and 41 questionaries had been totally analysed. Results The results of this study showed that radiographer have a reasonable workload, but most of them experience work related stress. Also, the results showed that most radiographer does not receive enough support to control work related stress, but when this support is from the boss, they think that receive adequate support from their boss to control stress.   Conclusion The study showed that a reasonable workload for radiographers makes them feel a good well-being in the workplace. And that support from both colleagues and the immediate manager allows radiographers to manage their stress more. Keyword: work-related stress, radiographer, support, workplace. / <p>.</p>