<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt pedagoger i skolår F-3 använder sig av i matematikundervisningen. Vi vill även undersöka i vilken mån pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen.</p><p>Genom enkätundersökning och intervjuer har vi försökt få svar på vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av. I vilken utsträckning de använder sig av lärobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik är frågor vi velat få svar på. Vi har även frågat om de anser att de får tillräcklig kompetensutveckling i ämnet.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna i sin undervisning är bundna till läromedlen trots att de är medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken.</p><p>Med vår undersökning vill vi visa att det är viktigt att pedagogerna vågar släppa den läroboksstyrda undervisningen och istället arbeta utifrån elevernas behov.</p>

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur olika lärare inom grundskolan kan organisera och planera ett ämnesintegrerat arbetssätt och hur det ämnesintegrerade arbetssättet kan främja elevernas lärande och utveckling. Bakgrunden är att samhället har utvecklats och blivit styrt av mål, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhället till ett kunskapssamhälle som i sin tur påverkat lärarrollen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer. Intervjuerna genomfördes på fyra olika skolor med åtta pedagoger, varav en av intervjuerna var en gruppintervju på tre personer. Av resultatet framgår det att lärarna anser att eleverna i ett ämnesintegrerat arbetssätt får en bredare kunskap som kan bidra till att eleverna blir självständiga och trygga samhällsmedborgare.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med individualisering och vad individualisering innebär för dem. För att nå ut till en större grupp verksamma lärare i grundskolans tidigare år använde vi oss av enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultatet visade att lärarna ser många fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna tog hänsyn till olika lärstilar genom bland annat att anpassa såväl material och läromedel till elevens kunskapsnivå.

Detta utvecklingsarbete syftar till att synliggöra och möjliggöra normöverskridande aktiviteter med leken som verktyg. Med ett arbetssätt som utgår ifrån en genusaspekt med inriktning på normkritik hoppades vi kunna öppna upp för nya erfarenheter, nya kamratval och vidga barnens lekvärldar. Detta utan att styra barnen då målet med genus inte är att tvinga barn att göra vissa val, utan att snarare öppna upp för fler valmöjligheter. Det krävs att förskollärarna är medvetna och uppmärksamma på genusstrukturerna i barnens lek, både i den organiserade och i den fria leken. I vårt arbete kom vi fram till att det är upp till förskollärarna att ge barnen dessa förutsättningar och endast det arbetet kan utvärderas.

De senaste årtiondet har invandringen till Sverige ökat kraftigt vilket ger instanser som arbetar med denna grupp större ansvar och med detta ansvar kommer också högre krav. Då arbetslösheten för utrikesfödda är högre än hos den inrikesfödda delen av befolkningen så vill vi se hur arbetsförmedlingen jobbar med denna stora och viktiga grupp och om det finns skillnader i arbetssättet kontra hur man arbetar med inrikesfödda. Vi har intervjuat personer med erfarenhet av gruppen utrikesfödda på två AMS kontor i två större norrländska städer och sett hur arbetet på dessa arbetsplatser ser ut med den här gruppen. Mer specifikt hur det dagliga arbetet ser ut, vilka vanliga problem finns det och vilka dilemman utsätts handläggarna för. Våra resultat visar att arbetssättet visst skiljer sig åt då människor som kommer till Sverige många gånger har mer grundläggande behov än någon som bott här hela sitt liv och att det vid flertalet tillfällen inte ens handlar om jobb i ett första möte med en handläggare, utan snarare om att få en fungerande och duglig vardag. Vi konstaterar att integreringen är och har under en längre tid varit en oerhört långsam process som stått på tomgång de senaste åren. Vad som behöver göras är svårt att sätta fingret på då allt från resurser till högre prioritering bör ses över men att personer som kommer till Sverige i hopp om en nystart blir inkastad i ett system med årslånga köer för att få komma ut på den svenska arbetsmarknaden gynnar ingen.

Motivation inom matematikämnet anses av många forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i årskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svår eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lärare som representerade fyra skolor i två kommuner. De flesta av de intervjuade lärarna menar på att de själva har en väldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska känna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lärarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik är mycket ovanligt i grundskolans tidigare årskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svår är ständigt pågående.

This essay examines how age, power and agency is represented and reproduced in contemporary Swedish picture books. This is done through a combination of discourse analysis and literary analysis. It uses theoretical perspectives from sociology, and views childhood as a social construct. It sees discourse and language use as both representing and constructing social reality in the tradition of Norman Fairclough and critical discourse analysis.   The main results is that the discourses of childhood in the material construct children as a separate group in society, and childhood as a special time in life. Children is portrayed as both social actors and in need of protection from adult themes and worries.

Med en förändrad och mer mångkulturell befolkning möter skolan idag stora utmaningar för att varje elev ska utvecklas och nå målen (Cummins, 2016; Skolverket, 2019). Det räcker inte att språklärarna fokuserar på elevernas språkutveckling; lärare i alla ämnen ska idag arbeta språkutvecklande, då språket är det viktigaste redskapet vi har för att ta till oss ny kunskap (Gibbons, 2006). Detta ställer nya krav på undervisningen och därmed på lärarens kompetens, inte minst inom NO-ämnena som till sin karaktär ställer höga språkliga krav för att kunna ta till sig kunskap om processer, samband och begrepp (Hajer, 2015). Denna undersökning syftar därför till att undersöka hur NO-lärare i årskurs 4–6 ser på sin egen kompetens och sitt uppdrag att undervisa flerspråkiga elevgrupper, samt hur de anser sig tillämpa språkutvecklande arbetssätt. Två mindre kommuner i södra Sverige har undersökts, och syftet har varit att undersöka om det funnits några skillnader mellan kommunerna och mellan lärare som fått respektive inte fått någon utbildning i arbetssättet.Empiri har samlats in genom att samtliga berörda lärare har ombetts fylla i enenkät, vilket resulterade i 29 insamlade enkäter av 51 utdelade. Enkäten bygger på teori om språkutvecklande arbetssätt utifrån en sociokulturell grund, där språket ses som en central del i tänkandet och språkinlärning sker i sociala sammanhang. Den insamlade datan har analyserats genom signifikanstest i form av t-test, som jämfört lärare beroende på kommun och utbildningsnivå.Resultatet visar att lärare har relativt stark tilltro till sin kompetens i arbetssättet,även om ytterligare kompetens också efterfrågas. De som fått utbildning i språkutvecklande arbetssätt känner sig mer kompetenta och menar sig möta andraspråkselevernas behov i större utsträckning. Mellan kommunerna syntes en skillnad, då ena kommunens lärare hade en mer positiv inställning till att undervisa flerspråkiga elevgrupper. Lärarna var dock överens om att det är svårare att undervisa dessa grupper. Överlag anser sig lärare använda språkutvecklande metoder i majoriteten av sina ämnesområden, i synnerhet när det kommer till att betona ämnesspecifika begrepp. Lärare med utbildning i arbetssättet använder en del metoder mer, exempelvis cirkelmodellen och att ta fram separat material till språksvaga elever.

Examensarbete: Regnbågen har många färger - Bifrostinspirerad undervisning. Författare: Erik Nygren.Syftet med denna undersökning är att beskriva ett Bifrostinspirerat tematiskt arbetssätt samt visa på lärares, elevers och föräldrars uppfattningar kring denna undervisningsform. Jag vill ge sken åt en pedagogik olik en förmedlingspedagogik där katederundervisning utgör arbetssättet. (se bilaga 1).För min undersökning har jag intervjuat lärare, elever och föräldrar på en skola som arbetar Bifrostinspirerat. Tre olika perspektiv som ger en djupare bild av arbetssättet och verksamheten. Resultatet av intervjuerna visar på en skola fylld av medvetna lärare, intresserade och kreativa elever, föräldrar med en stark tro på ett annorlunda arbetssätt där det finns tid till tanke, fördjupning och fantasi.En viktig slutsats jag kommit fram till är att det behövs nytänkande i skolan och undervisningen. Lärare som bryr sig om och är medvetna om barnens behov. Lärare som tar sig tid till att lyssna och ta elevernas frågor, tankar och idéer på allvar. Det är inte alltid målet som är det viktigaste utan resan. Kanske kan skolan och lärandet ses som en resa. Så länge vi lär oss nya saker, fortsätter resan. Kanske resan i sig är målet.Nyckelord: tematisk, meningsfull, upplevelse, Bifrost, lärande,

Att möta tvåspråkiga barn i svensk förskola och förskoleklass.Syfte med dett examensarbete är att få kunskap om vad tvåspråkighet är för något och om hur pedagogerna i förskolan och förskoleklassen stimulerar språkutveckling.