Syftet med den här kvalitativa forskningsstudien är att utveckla en förståelse för förutsättningar för samlärande i matematik, som erbjuds vid ett laborativt arbetssätt. Studien grundar sig på fyra stycken klassrumsobservationer, vid lektioner där ett laborativt arbetssätt användes och har genomförts med hjälp av observationsscheman och ljudinspelning. Datan har analyserats utifrån meningstolkning. Studien utgår från hermeneutiken, samt grundar sig i Lev. S. Vygotskys sociokulturella teorier. Sammanfattningsvis så visade studien på att goda förutsättningar till samlärande kan skapas vid ett laborativt arbetssätt, men att flera aspekter i organiseringen av arbetssättet, påverkar utfallet. Såväl hur eleverna placerades, samt med vilket material och vem de placerades med, påverkade deras möjlighet till interaktion. Arbetssättet uppmuntrade eleverna att interagera och ta hjälp av varandra, främst utifrån uppgiftsinstruktionen, men också under lektionens gång och avslutande. Det laborativa materialet visade sig spela en viktig roll i interaktionen mellan eleverna. Materialet blev en utgångspunkt för interaktion, samt en kulturell artefakt med en medierande funktion, men riskerade även att utgöra ett hinder. Avslutningsvis så tycktes såväl klassrumskulturen, som lärarens handlingar, spela en viktig roll.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare kan arbeta språkfrämjande med barn i åldrarna 1-5 och hur man genom språkfrämjande aktiviteter kan utveckla barnens språk samt öka intresset för barnets eget läsande och skrivande. För att kunna besvara frågeställningarna kopplade till syftet har jag använt mig av den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av den semistrukturerade intervjun kunde jag ställa mina frågor i den ordning jag kände passade i varje intervju och att jag kunde ställa relevanta följdfrågor. Jag har valt att intervjua fyra stycken förskollärare. Mitt resultat har delats upp utifrån tre teman som jag valt att kalla för förskollärarens roll i det språkfrämjande arbetet, språkfrämjande arbetssätt samt arbetet med att väcka barns läs- och skrivintresse. Under dessa rubriker har det framkommit att förskollärarens roll är att kunna ta tillvara på barns egna intressen för exempelvis populärkultur och hur man kan använda sig av detta i språkliga aktiviteter. Förskollärarens roll är också att kunna se och motivera de barn som inte visar spontant intresse kring språket och andra läs-och skrivaktiviteter. Arbetet kring språkfrämjandet är någonting som alltid sker på förskolan. Det har visat sig vara både i de planerade aktiviteterna och i de oplanerade. I arbetet med att väcka barnens läs-och skrivintresse har det beskrivits att boken som redskap och miljön spelar en stor roll för att detta intresse väcks.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar pedagogiskt med elever som är diagnostiserade med dysfunktionen ADHD i årskurserna 2-4 i grundskolan. Studien vill utifrån ett resursperspektiv närmare granska pedagogers arbete med elever som har en ADHD-diagnos. Studien avser även att granska berörda pedagogers kunnande inom området ADHD. Genom en kvalitativ forskningsmetod har jag genomfört intervjuer med fyra pedagoger som undervisar elever med ADHD. Studien visar att pedagogerna har relativt goda kunskaper om diagnosen ADHD men att de saknar pedagogiska tips på material anpassat för dessa elever. Studien visar vidare att en tydlig struktur, ordning i klassrummet och anpassningar till individen är av stor vikt vid undervisning av elever med ADHD. Pedagogerna i undersökningen anser att det stöd som de har tillgång till för eleverna med ADHD är grupprum, dator och elevassistent och möjlighet för eleven att få avlastning under skoldagen genom att kunna gå iväg från klassrummet.

Detta examensarbete är en studie om forskares syn på mobbning i förskolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka diskurser som råder angående motverkan av mobbning i förskolan. Vi försöker analysera huruvida forskningen kring mobbning under den tidiga förskoleåldern har brister. Vi diskuterar (kort) vilka möjliga orsaker som i så fall kan finnas till detta, och vilka strategier som skulle kunna användas för att arbeta mot mobbning i förskolan. För att studera detta har vi gjort en textanalys - byggd på vetenskapliga artiklar - i vilken vi använt oss av den teoretiska modellen diskursanalys. Det vi har tyckt oss ana är att forskning kring detta ämne är viktig och behöver utvecklas, eftersom mobbning i unga år kan ha en avgörande påverkan på hur barnet sedan utvecklas som äldre. Ett barn som tidigt blivit mobbat kan drabbas av psykiska besvär, få sämre självförtroende och undvika sociala mötesplatser.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vilka uppfattningar förskollärarna har gällande språkutveckling hos nyanlända barn samt vilka uppfattningar de har kring hur språkutveckling sker. För att uppnå studies syfte använde vi oss av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes. Vi intervjuade sex stycken förskollärare gällande språkutveckling, under sex tillfällen i tre olika förskolor. Vi fann i vårt resultat att det fanns några faktorer som utmärkande utifrån deras upplevelser av språkutveckling. Dessa faktorer var följande: Modersmålsträning, som uppfattades som grunden för att svenska språket ska kunna intas. Sagor, som utspelar sig i varierande arbetsformer som exempelvis teater, böcker och flanosagor. Samspel, samtliga förskollärare uppfattade att det var en viktig del för nyanlända barn att kunna samspela med andra barn för att nå språkutveckling. Tydlighet, att vara tydlig i talet och benämna föremål skapade hos barnet en förståelse för ordets betydelse. Vi kom i vår analys fram till att det fanns skillnader och likheter i förskollärarnas uppfattningar gällande hur språkutveckling främjas. Det som skiljde sig mest var följande faktorer: deras uppfattningar om ett speciellt arbetssätt behövs för flerspråkiga barn, samt huruvida modersmålsträning fanns i förskolorna trots påtalad vikt av att det behövs för att ta sig an ett nytt språk. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Studiens syfte var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera en speciallärares och en logopeds syn på framgångsfaktorer när det gäller språkutvecklande arbete med elever som har språkstörning. Syftet var också att beskriva och analysera speciallärarens och logopedens arbetssätt för språkutveckling hos elever med språkstörning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi använde oss av en kvalitativ metod och gjorde en fallstudie som till viss del är inspirerad av hermeneutiken. Urvalet till studien är strategiskt eftersom studien genomfördes på en skola där de organiserat en språkgrupp. I språkgruppen arbetar en logoped och en speciallärare tillsammans med sex barn som har språkstörning. Under två dagar genomförde vi sex observationer som följdes av lika många korta samtalsintervjuer. Vi gjorde även två längre halvstrukturerade intervjuer, en med specialläraren och en med logopeden. Studiens resultat visade att det arbete som specialläraren och logopeden uppfattade som framgångsrikt arbete med elever som har språkstörning har stöd i tidigare forskning. De utvecklande arbetssätt som framkom i vår studie handlar om att utveckla elevernas språk och kommunikationsförmåga, ge regelbundna individuella interventioner, ha positiva och nära relationer med sina elever, ge eleverna tid att uttrycka sig och att bli lyssnade på. Studien visade att stöd, struktur och strategier är viktigt för elevernas lärande. I studien kom vi fram till att tecken som stöd är en viktig strategi för denna elevgrupp för att utveckla elevernas språk- och kommunikationsförmåga. Denna strategi hade bristfälligt stöd i tidigare forskning. Vi anser därmed att mer forskning behövs när det gäller betydelsen av tecken som stöd för barn med språkstörning. Vår förhoppning är att denna fallstudies resultat ska vara användbart för andra pedagoger i deras arbete med elever som har språkstörning. Genom resultatet kan de förhoppningsvis känna stöd samt utveckla arbetet, med elever som har språkstörning, i den egna verksamheten.

Bakgrund: På finansmarknaden råder hög konkurrens och bankerna i branschen säljer ofta likartade produkter och tjänster. Det krävs därför att bankerna särskiljer sig på något annat sätt än genom produkter och tjänster. Privatrådgivarna på bankerna är de personer som träffar kunderna och innehar därför en viktig roll i relationsskapandet med kunderna för att öka kundnöjdhet och kundlojalitet. Syfte: Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur privatrådgivarna arbetar för att uppnå maximal kundnöjdhet och kundlojalitet. Vi kommer även göra en jämförelse mellan kundernas och privatrådgivarnas uppfattning kring dialogen i rådgivningsmötet. Vi vill genom dessa två delsyften bidra till den generella kunskapen om vilka faktorer som är viktiga och vad bankbranschen generellt bör fokusera på. Metod: För att uppnå studiens syfte har vi utgått från en abduktiv metod. Vi har insamlat kvantitativ data i form av enkäter från Länsförsäkringar Kalmars kunder och privatrådgivare. Vi har även genomfört kvalitativa intervjuer med sex respondenter som arbetar som privatrådgivare på Länsförsäkringar Kalmar. Det insamlade materialet förklaras med hjälp av en teoretisk referensram för att besvara studiens syfte och frågeställning. Slutsats: Vi har beskrivit hur privatrådgivarna på Länsförsäkringar Kalmar arbetar för att nå maximal kundnöjdhet och kundlojalitet. Vi har kommit fram till att rådgivarna gör ett bra arbete som resulterar i att de har nöjda och lojala kunder. Diskrepans finns dock mellan vad kunderna och rådgivarna tycker om det rådande arbetssättet i aspekterna förberedelse, engagemang och generell nöjdhet. Studien visar även att Länsförsäkringar Kalmar har en stor andel lojala kunder genom mätmetoden Net Promoter Score. / Background The financial market is highly competitive and the banks in the industry often sell similar products and services. It is therefore required that banks differentiate themselves in any other way by the products and services. Private advisors at banks are the people who meet the customers and carries an important role in creating relationships with customers to increase customer satisfaction and customer loyalty. Purpose The purpose of the study is to gain understanding of how private advisors work to achieve maximum customer satisfaction and customer loyalty. We will also make a comparison between the customers' and private advisors' perception of the dialogue in the counseling session. We want to use these two subsidiary aims to contribute to the general knowledge about the factors that are important and what the banking industry in general should focus on.  Method In order to achieve the purpose of the study, we have worked with an abductive method. We have collected quantitative data in the form of questionnaires from Länsförsäkringar Kalmar's customers and private advisers. We have also conducted qualitative interviews with six respondents who work as private advisors at Länsförsäkringar Kalmar. The collected material is explained using a theoretical framework to answer the study's purpose and research question. Conclusion We have described how private advisors at Länsförsäkringar Kalmar work to achieve maximum customer satisfaction and customer loyalty. We have concluded that the advisers are doing a very good job. As a result they have satisfied and loyal customers. There is a discrepancy between what customers and advisers think in aspects of preparation, dedication, and overall satisfaction. The study also shows that Länsförsäkringar Kalmar has a large share of loyal customers through the measurement method Net Promoter Score.

Studien syftar till att undersöka varför lärare väljer att arbeta med NTA och hur de arbetar utifrån konceptet. Undersökningen syftar även till att ta reda på hur lärare organiserar sin undervisning för att eleverna skall uppnå målen samt hur de följer upp och bedömer elevernas utveckling. För att få svar på frågeställningarna intervjuades åtta lärare i årskurs F-3 som använder NTA i sin undervisning. Resultatet visar att lärare anser att det färdiga materialet sparar tid och att lärarhandledningen är ett stöd. Samtliga lärare utgår från lärarhandledningen men de flesta anpassar arbetet efter elevgrupp och utifrån egna idéer. Flertalet lärare beskriver att de brukar föra diskussioner, ge tydliga instruktioner samt ställa frågor för att eleverna skall lära det avsedda. Lärarna följer upp och bedömer elevernas undervisning genom t.ex. att betrakta eleverna under lektionerna, examinerande moment t.ex. prov samt att använda sig av elevernas dokumentation. Några lärare efterfrågar mer kollegial samverkan kring NTA.

Språk och kommunikation genomsyrar skolans alla ämnen och barn med funktionsnedsättningen Downs syndrom associseras med särskilda svårigheter inom språk och kommunikation vilket utifrån ett skolperspektiv medför att det finns ett stort behov av att utöka vår kunskap inom skolans verksamheter kring vilka faktorer som påverkar denna grupp av barn i positiv riktning i språk och kommunikationsarbetet. Undersökningens syfte har varit att belysa hur speciallärare med specialisering utvecklingsstörning och specialpedagoger upplever språk och kommunikationsarbetet kring barn med Downs syndrom. Studien har tagit utgångspunkt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer att pedagogerna upplever att det i språk och kommunikationsarbetet är grundläggande att utgå från elevens individuella behov och förmågor. Det är även viktigt att utgå från elevens intressen och att arbeta i för eleven meningsfulla situationer. Personalen kring eleven har stor betydelse. Pedagogerna upplever att meningfullt och verklighetsanknutet arbete är framgångsrikt. Praktiskt arbete, ordbilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation är några framgångsrika arbetssätt som pedagogerna lyfter fram. i resultatet kan fyra gemensamma teman ses hos pedagogerna i deras upplevelse av språk och kommunikationsarbetet: individualisering, delaktighet, meningsfullhet och rätt personal.