No description available.

Den här uppsatsen behandlar ett konstnärligt arbete i vilket ett antal analyser redovisas. Jag har analyserat fyra låtar med en nedbrytningsmodell, för att se om det finns ett dramaturgiskt förlopp och om det skiljer sig mellan låtarna. Låtarna jag har tagit del av är: ”Heroin” av Velvet Underground, ”Poison Oak” av Bright Eyes, ”Ingen Sjunger Blues som Jeffrey Lee Pierce” av Joakim Thåström och ”Ett Kvinnofängelse” av Kajsa Grytt. Det dramaturgiska förloppet bör vara förankrat i textens berättelse och låten som helhet. Modellen bidrar till att ge arrangemanget och produktionen en referenspunkt, som jag sedan använt (tillsammans med den litteratur jag tagit del av) på tre av mina egna låtar (”Du och jag”, ”Ensam kvar” och ”Här hör ingen dins skrik”). Syftet var att undersöka min arbetsprocess med att låta sångtextens innehåll och dramaturgi påverka låtens arrangemang och produktion. Metoden, med huvudvikt på den film-dramaturgiska steganalysen (bör inte förknippas med det musikteoretiska begreppet med samma namn), ligger som grund för att skapa och analysera mina konstnärliga poplåtar. Arbetet resulterade i tre färdigproducerade låtar, samt en större kunskap om det dramaturgiska förloppet och hur jag kan använda det för att göra mina låtar mer levande, där textens berättelse förstärks i musiken (arrangemanget och produktionen). Arbetet gjorde även att jag kunde förankra de dramaturgiska tillvägagångssätten (musikens förlopp, dramaturgiska termer, berättarfunktionerna och spatialitet) i mina egna låtar, vilket gjorde att min förståelse av dramaturgin och dess påverkan i musiken blev större och mer greppbart.

West coasty The purpose of this study was to examine if there are any specific patterns regarding how a westcoast song might be constructed, and how one might use those patterns to write their own songs. The study was performed by analyzing westcoast songs from the period of 1978-82, sheet music as well as sounding material. Interviews with prominent writers and producers of the era, as well as of today has been conducted for an insight on their view. The results show similarities not so much of theoretical, but of sound aspects.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur en mängd elements avstånd påverkar elevers subitiseringsförmåga samt vilka subitiseringsaspekter som gör sig synliga under subitiseringsprocessen. Studien har sin utgångspunkt i MacDonald och Wilkins teori om de sju subitiseringsaspekterna som finns. För att besvara studiens syfte och frågeställningar används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en elevgrupp i årskurs 1. Resultatet visar att arrangemanget har en påverkan på elevers subitisering, men även att det är mer förekommande att de perceptuella subitiseringsaspekterna nyttjas. Slutsatsen i studien är att ett längre avstånd mellan elementen har en negativ effekt på elevernas subitiseringsförmåga samt att de konceptuella subitiseringsaspekterna nyttjas mer sällan än de perceptuella subitiseringsaspekterna. / The purpose of this study is to provide a picture of how the space between a variety of objects’ affect the pupils’ ability to subitize and which aspects of subitizing become visible during the subitizing process.  The study founded in MacDonald and Wilkins’ theory of the seven subitizing aspects. To answer the study’s purpose and framing of questions, qualitative semi-structured interviews with a group of pupils in first grade were chosen. The result shows that the arrangement has an impact on pupils’ subitizing, but it also shows that it is more common for the perceptual aspects to be used during subitizing. The conclusion of the study is that a larger space between the elements have a negative effect on the pupils’ ability to subitize and that the conceptual aspects of subitizing are used less often than the perceptual aspects of subitizing.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka arrangemang och aktiviteter som Friluftsfrämjandet i Karlstad anordnade mellan 1952–1982 och på vilka sätt dessa återspeglar verksamhetens namn- och fokusinriktning innan och efter namnreformeringen 1975. Syftet undersöktes utifrån tre frågeställningar som besvarades genom en kvalitativ metod i form av en text- och innehållsanalys av Friluftsfrämjandet i Karlstads historiska källmaterial, vilket bestod av arrangemangsreklamblad och ett jubileumshäfte. Och av anledningen att det mångtydiga begreppet friluftsliv var återkommande i uppsatsen beslutades att vid eventuella tolkningsvägskäl kring resultat eller slutsatser skulle stöd tas från Friluftsfrämjandets definition av just friluftsliv. Utifrån resultatet landade syftets slutsats således i att arrangemangen och aktiviteterna anordnat av Friluftsfrämjandet i Karlstad mellan 1952–1982 bestod av varierande karaktär och var kopplade till olika årstider. Även att alla arrangemang och aktiviteter innan namnreformeringen 1975 återspeglar verksamhetens namn- och fokusinriktning, och att ett fåtal arrangemang och aktiviteter saknar en tydlig återspegling till verksamhetens namn- och fokusinriktning efter namnreformeringen. Resultatet visade också att det både finns förändringar samt kontinuiteter mellan arrangemangen och aktiviteterna innan och efter namnreformeringen 1975, där en stor förändring kring vinterrelaterade arrangemang och aktiviteter återfanns då dessa hade minskat avsevärt efter namnreformeringen, samtidigt som en kontinuitet återfanns kring arrangemang och aktiviteter med koppling till varmare årstider. I slutdiskussionen drogs slutsatsen att alla former av arrangemang och aktiviteter oavsett utomhusmiljö eller årstid, som anordnats av Friluftsfrämjandet i Karlstad, kan i sin tur återspegla verksamhetens namn- och fokusinriktning med stöd utifrån Friluftsfrämjandets definition av friluftsliv. I relation med tidigare forskning drogs även slutsatsen att Friluftsfrämjandet i Karlstads arrangemang och aktiviteter genom åren kan ha skiftat i antal och utformning eftersom synen på friluftsliv har varierat i olika tider där bland annat faktorer som miljö, hälsa, pengar och makt har varit avgörande. Avslutningsvis belystes även vissa tidsglapp som hade uppstått i källmaterialet gällande arrangemangen och aktiviteterna anordnat av Friluftsfrämjandet i Karlstad, vilket i sin tur gav uppmuntring till framtida studier och vidare forskning kring Friluftsfrämjandet och dess lokala verksamheter.

I detta konstnärliga examensarbete undersöker potentialen hos Atmos-formatet och betydelsen av spatial perception inom ljud- och musikupplevelser. Genom personlig erfarenhet framhålls vikten av att anpassa sig till föränderliga tekniker och utmana konventioner för att skapa innovativa ljudkompositioner och berättelser i Atmos-formatet. Studien inspirerades av en möjlighet att mixa och spela upp en egen låt i Klangkupolen på Kungl. Musikhögskolan, med fokus på spatial perception och skapandet av immersiva ljudupplevelser. Genom att kombinera en läroprocess med en konstnärlig process skapades en låt med syfte att förmedla en berättelse genom att arrangera musik för det traditionella ljudet. Att använda Atmos-formatet innebär att tänka utanför ramarna för det traditionella stereoljudet och våga placera ljud och element på oväntade platser i rummet för att uppnå maximal effekt.

Konsten att komponera och arrangera musik har gått i arv under många hundratals år. I detta arbete sammanställer jag några vägar man kan ta för att nå ett tillfredställande musikaliskt narrativ. Vägen från koncept till idé redovisas när jag använder mig av olika tillvägagångssätt för att skapa kontraster, groove och följa den lyriska innebörden. Detta undersöktes med planen att arrangera musik som sedan blev en del av min examenskonsert.  Arbetet har gett mig en djupare förståelse för människors uppfattning utav musik, vikten av ett musikaliskt budskap samt instrumentförståelse.

Denna uppsats består av en analys och en transkription av första satsen ur Béla Bartóks Sex rumänska folkdanser. Sviten komponerades i originalform för solopiano, men flera arrangemang för andra sättningar har sedan gjorts. Den kanske kändaste bearbetningen arrangerades 1925 av Bartóks vän Zoltán Sékely som ett kammarmusikverk för piano och fiol. Då min bearbetning är avsedd för gitarr och fiol så har jag valt att begränsa mig till Sékelys arrangemang där jag har lämnat fiolstämman intakt och gjort en transkription på hans pianostämma. I analysen tar jag upp de rytmiska, melodiska och harmoniska motiven ur ett konstnärligt och analytiskt perspektiv. Under skapandet av transkriptionen har jag stött på vissa instrumenttekniska problem. Jag förklarar i mitt arbete hur jag löst dessa och diskuterar olika alternativ som lett fram till mina beslut. Både analysen och transkriptionen är till stor del baserade på de erfarenheter jag erhållit från mitt musikliv och mina studier vid Kungl. Musikhögskolan men även från utvald litteratur som utgångspunkt. / <p>Bartok: Sex rumänska folkdanser</p><p>Gitarr: Viktor Ritchey; violin: Yngve Hilding</p>

Den första februari år 2015 infördes, i linje med motsvarande reglering i engelska Takeover Code, ett förbud mot budrelaterade arrangemang i takeover-reglerna. Vilka avtal förbudet omfattar och i vilka fall dispens kan beviljas utreds i det här arbetet. Bland annat på grund av dess nära relation till den svenska regleringen har dess engelska förebild getts en central roll i analysen. Några av de viktigaste slutsatserna är att irrevocables inte torde omfattas av förbudet och att vissa krav för hur budrelaterade arrangemang får utformas torde gälla även i de situationer då dispens enligt kommentaren till förbudet kan beviljas.

Denna uppsats handlar om att skapa konstnärliga produktioner med loopar som utgångspunkt. Utifrån fyra specificerade loopmetoder har åtta konstnärliga produktioner skapats. Med looparna som utgångspunkt skapas en grund att bygga från och i samma stund ett problem som måste lösas. Denna medvetna begränsning frambringar effektivitet och kreativa lösningar samt användbara verktyg och intresseelement.