Irrigation decentralization has been launched worldwide with high expectations of improved governance, efficiency, and productivity through  democratic processes. However, there is widespread recognition that decentralization is, in reality, unlikely to bring about these positive outcomes. Poor implementation is widely blamed for these failures, but the current study argues that this is only partially true. Decentralization is usually treated as a technical way of power transfer that can be evaluated through quantitative  indicators. Much attention goes to searching solutions to constraints during implementation while less emphasis is on understanding of contexts, processes and the consequences of institutional changes. The common approach mainly focuses on local water users’ organizations but gives insufficient attention to the cross-level interactions between involved actors, their responses to reforms, and power relationships. This approach answers the question: what should be done, but not: why do constraints/limitations occur and why are such contradictory results obtained? In this way the approach itself diffuses some of the challenges in reality and the root of problems leading to surprise consequences and failures during  implementation. In this study, two irrigation systems in Vietnam were selected to examine the emerging decentralization processes, actors’ responses to the institutional changes, as well as the main options, challenges and constraints to decentralization. My ambition is also to further understand why constraints occur and have counterproductive effects. A mixed methods approach combining qualitative and quantitative methods, and cross-case analysis are applied. The database was built systematically, based on previous experience in this field, and participatory fieldwork. Decentralization is regarded as a power-laden process involving not just local organizations, but also state agencies, local authorities at different levels, state irrigation companies (IDMCs), and farmers. The study describes how institutional arrangements for decentralization have effects on the dynamics and relations of power between actors in multi-level governance, resulting in impacts on autonomy, accountability, participation, and incentives of involved actors. The analysis shows that the legal framework and several well-intended efforts for decentralization have been launched. However, outcomes in terms of power transfer and actors’ performance are not those expected. The current institutional arrangements have created major constraints: (i) imbalanced power relations, (ii) new resource allocation mechanisms creating dependency among actors, (iii) passiveness, vested interest and privilege within state agencies and IDMCs, and (iv) free-riding behavior and distrust among farmers. Prevailing conditions defy policy intentions by finding a new version of a centralized power structure at provincial level, in which power of state agencies and IDMCs are reinforced. Unexpected effects emerge on the autonomy, accountability, participation, and incentives of all involved actors. Decentralization of irrigation systems is a complex process, not merely a technical transfer of power. It is hard to achieve even with policy in place. All the complexities and implications of irrigation need to be thoroughly considered, with the dynamics in society included. Evaluations of decentralization based on production and economic terms are not enough. Impacts of institutional arrangements on power relations between actors, on their incentives, maneuver room in multi-level governance, and ability to comprehend and influence processes, need to be assessed thoroughly. Essential roles remain for central government when irrigation management is decentralized. / Decentralisering av bevattningsjordbruk har lanserats över hela världen med höga förväntningar på förbättrad styrning, effektivitet och produktivitet genom demokratiska processer. Men det är allmänt erkänt att decentralisering i själva verket knappast är tillräckligt för att åstadkomma dessa positiva resultat. Dåligt genomförande har allmänt fått bära skulden för svårigheterna, men den aktuella studien hävdar att detta bara delvis är sant. Decentralisering behandlas vanligtvis som ett tekniskt sätt för maktöverföring som kan utvärderas genom kvantitativa indikatorer. Mycket uppmärksamhet går då att söka lösningar på begränsningar under genomförandet medan mindre tonvikt ligger på förståelse av sammanhang, processer och konsekvenser av institutionella reformer. Fokus är främst på lokala vattenanvändarnas organisationer så att alltför lite uppmärksamhet riktas till gränsöverskridande samspel mellan berörda aktörer, deras anpassningar till reformer och maktrelationer. Detta tillvägagångssätt svarar på frågan: vad som bör göras, men inte: varför restriktioner/begränsningar uppstår och varför sådana motstridiga resultat uppnås? På så vis skymmer själva tillvägagångssättet några av de utmaningar som i verkligheten utgör grunder för de problem som leder till överraskande konsekvenser och misslyckanden under genomförandet av decentralisering. I denna studie har två bevattningssystem i Vietnam valts ut för att undersöka framväxande decentraliseringsprocesser, aktörernas svar på de institutionella förändringar, liksom de huvudsakliga alternativ, utmaningar och hinder som finns för decentralisering. Min ambition är också att ytterligare förstå varför begränsningar förekommer och har kontraproduktiva effekter. En blandad strategi som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder används för att studera gemensamma drag i fallstudierna. Databasen byggdes systematiskt, utifrån tidigare erfarenheter på detta område, och deltagande fältarbete. Decentralisering betraktas som en maktrelaterad process som involverar inte bara lokala organisationer, men också statliga myndigheter, lokala myndigheter på olika nivåer, statliga bevattningsbolag (IDMCs), och bönder. Studien beskriver hur institutionella arrangemang för decentralisering har effekter på dynamik och maktförhållanden mellan aktörer inom flernivåstyre, något som resulterar i att autonomi, ansvarsutkrävande, deltagande, och incitament för de berörda aktörerna påverkas. Analysen visar att det rättsliga ramverket och flera välmenande insatser för decentralisering har lanserats. Men utfallet, vare sig i termer av maktöverföring eller aktörernas prestationer, är inte de förväntade. De nuvarande institutionella arrangemangen har skapat stora begränsningar: (i) obalanserade maktförhållanden, (ii) nya resursfördelningmekanismer som leder till nya beroendeformer mellan aktörer, (iii) passivitet, egenintresse och privilegier inom statliga myndigheter och IDMCs, och (iv) snålskjutsbeteende (”free-riding”) och misstro bland jordbrukarna. Rådande förhållanden går emot politiska intentioner genom att en ny version av en centraliserad maktstruktur på provinsiell nivå skapas genom att makten hos statliga myndigheter och IDMCs förstärks. Oväntade effekter uppstår då för autonomi, ansvar, delaktighet och incitament för alla inblandade aktörer. Decentralisering av bevattningssystem är en komplex process, inte bara en teknisk överföring av makt. Den är svår att uppnå även med policy på plats. Alla komplikationer och konsekvenser av bevattning för den dynamik som ingår i samhället måste noga övervägas. Utvärderingar av decentralisering som bygger på produktion och ekonomiska termer är inte tillräckligt. Konsekvenser av institutionella arrangemang för maktrelationer mellan aktörer, för deras incitament, manöverutrymme inom ett flernivåstyre, och förmåga att förstå och påverka processer, måste bedömas noggrant. Viktiga roller återstår för staten när bevattningsjordbruk decentraliseras.

No description available.

Offentlig upphandling kan anpassas mot att vara mer hållbar genom att ta hänsyn till miljömässiga och sociala faktorer. Event kan skapas genom offentlig upphandling. “Stadsfesten 2019” är ett sådant event, beställt av Östersunds kommun. Eventet tillägnades allmänheten och ägde rum i samband med VM i skidskytte 2019 i Östersund stad. En del av detta event var en temporärt uppställd festivalbyggnad, i form av ett så kallat spegeltält.  Syftet med denna studie är att klargöra hur tillämpning av hållbar upphandling ser ut idag, detta med Östersunds kommuns event-upphandling “Stadsfesten 2019” som studieobjekt. Studien lyfter brister i upphandlingsprocessen. Förhoppningen är att denna studie ska inspirera aktörer inblandade i upphandlingsprocessen, i synnerhet vad gäller event-upphandlingar, att tillämpa samtliga delar av upphandlingsprocessen och ta vara på tillgängligt stöd för att tillämpa mer hållbar upphandling.  Studien inleddes med att undersöka vilka steg som ingår i upphandlingsprocessen samt vad tillämpning av hållbar upphandling och skapande av hållbara event kan innebära. Studien utgår från följande sju delar av offentlig upphandling: behovsanalys, marknadsanalys, formulering av förfrågningsunderlag, annonsering/anbud/avtal, genomförande/avtalstid, uppföljning samt utvärdering.  Fokusområden i studien kopplade till hållbarhet är sysselsättning, mat, serveringsmaterial, tillgänglighet för personer med rullstol, källsortering samt återbruk. Dessa områden har valts ut utifrån Region Gävleborgs “Checklista för hållbara konferenser och event” samt Håll Sverige rents dokument “Miljömärkt event - Miljökrav på externa aktörer vid event”.  En granskning av förfrågningsunderlaget för “Stadsfesten 2019”-upphandlingen har genomförts vad gäller kravställande kopplat till ovan nämnda fokusområden. Granskningar har även genomförts av förfrågningsunderlaget för event-upphandlingen, den preliminära miljöplanen (formulerad av leverantörsorganisationen), Östersunds kommuns “Checklista miljöplan för arrangemangsbidrag”, menyerna under eventet, upphandlingsorganisationens upphandlingspolicy, kommunens miljöpolicy samt upphandlingens beslutsprotokoll.  Viss direkt observation vad gäller källsortering och tillgänglighet i spegeltältet under eventet har genomförts. Information kring Stadsfesten-upphandlingen och eventet har samlats in genom i huvudsak personlig kommunikation med utvalda personer inblandade i processen via intervjuer, telefonsamtal och/eller mailkonversationer.  Resultatet har analyserats mot politiska mål för Östersunds kommun, Lag om offentlig upphandling (SFS 2016:1145), Naturvårdsverkets rapport “Miljöanpassade inköp - Verktyg för att nå de nationella miljökvalitetsmålen”, Region Gävleborgs “Checklista för hållbara konferenser och event” samt Håll Sverige rents dokument “Miljömärkt event - Miljökrav på externa aktörer vid event”.  Denna studie visar på att samtliga sju delar av upphandlingsprocessen när det kommer till stadsfesten-upphandlingen innehåller brister, åtminstone när det kommer till miljömässiga faktorer. Östersunds kommun och Upphandlingskontoret som upphandlingsorganisation och leverantören av “Stadsfesten 2019” har visat på en ambition mot skapande av hållbara event men det finns utvecklingspotential. Varken en ingående behovsanalys eller en marknadsanalys har genomförts. Förfrågningsunderlaget kunde ha omfattat fler krav gällande tekniska specifikationer och krav kring uppföljning. Stöd i form av miljökompetens inom kommunens organisation har inte nyttjats till fullo när det kommer till utveckling av den preliminära miljöplanen. En skriftlig utveckling av den slutgiltiga miljöplanen har uteblivit. Kommunens arbetsdokument “Checklista miljöplan för arrangemangsbidrag” har inte följts fullt ut. Utformning av källsorteringshänvisningar under eventet är bristfällig, då det saknas illustrationer och text på fler språk än svenska. Mat som serverats tycks ej vara ekologisk. Vitt och vilt kött har ej prioriterats vid framställning av menyerna. Vid framtagande av menyerna tycks ej heller en minimering av serveringsmaterial ha stått i fokus. Uppföljning kring miljömässiga faktorer har ej genomförts av beställaren eller rapporterats till beställaren av leverantörsorganisationen. Utvärderingen av eventet omfattar ej miljömässiga faktorer eller de sociala faktorer som lyfts i denna studie.   Samtidigt som det i studien framkommer brister i upphandlingsprocessen framkommer det att samtliga inblandade aktörer ställer sig positiva till att utveckla sitt arbete mot en mer hållbar riktning vad gäller upphandling och skapande av event. Förslag till förbättringar mot en mer hållbar upphandlingsprocess som framkommer i studien är att låta testpersoner undersöka tillgängligheten för rullstolsburna innan event börjar, att inleda samarbete mellan Mittuniversitetet och Östersunds kommun, att ställa uppföljningskrav i förfrågningsunderlaget, att formulera slutgiltiga miljöplaner skriftligen samt att ta hjälp av miljökompetens för detta ändamål.​ ​Redan påbörjade organisatoriska hållbarhetsutvecklingar framkommer i form av utveckling av riktlinjer inom eventbranschen och en påbörjad uppföljning av upphandlingar inom upphandlingsorganisationen. / Public procurement can be adjusted to be more sustainable, this through taking in consideration environmental and social factors. Events can be created through public procurement, “Stadsfesten 2019” is one of these events. The event was ordered by the municipality of Östersund, Sweden. This event was dedicated to the general public, and took place during the biathlon world championship in 2019 in Östersund city. Part of this event was the so called mirror tent, a festival building temporary mounted.  The purpose of this study is to clarify whether a sustainable procurement procedure is applied in reality today, this having “Stadsfesten 2019” as a study object.  The study raise deficiencies within the procurement procedure. The aim is that this study will inspire actors involved in the procurement procedure, especially when it comes to the creation of events, to practise all of the steps within the procedure, and also to make use of available competence and support. This to apply a more sustainable public procurement.  Initially the study investigated which steps that are included within the procurement process, and what sustainable procurement and creation of event can involve. The study involves following seven steps within the public procurement: needs analysis, market analysis, formulation of demands within the specifications for the mission, advertising/bid/agreement, implementation/contract period, follow-up and also evaluation.    Focus areas in the study connected to sustainability are employment possibilities for people currently outside the market, food, serving materials, availability for people in wheelchairs, waste sorting and reuse of material. These areas were selected regarding a checklist for creating more sustainable conferences and events by the region of Gävleborg, Sweden, and a document about environmentally certified events by the NGO “Håll Sverige rent”.   A review has been carried out regarding the specifications for the mission for “Stadsfesten 2019”, and the demands connected to the already mentioned focus areas. Reviews have also been carried out regarding the preliminary environmental plan for the event (formulated by the contractor), the municipality’s checklist for environmental plans, the menus presented during the event, the procurement policy of the procurement organsiation, the environment policy of the municipality and of the decision protocol of the Stadsfesten-event.   Some direct observation regarding waste sorting and availability connected to the mirror tent took place during the event.  Information about the event-procurement and the event has been collected mainly through personal communication, involving people connected to the procurement procedure of the event. This communication was made through interviews, phone calls and/or mail conversations.   The result has been analysed against political goals for the municipality of Östersund, the swedish law about public procurement (SFS 2016:1145), a report by the swedish Environmental Protection Agency about environmentally friendly purchases, the checklist by the region of Gävleborg mentioned earlier and also the document by “Håll Sverige rent” already mentioned.  This study shows that all of the seven steps within the procurement procedure includes deficiencies when it comes to the procedure of  the “Stadsfesten 2019”-procurement, at least when it comes to environmental factors. The municipality of Östersund and Upphandlingskontoret (its procurement partner) as a procurement organisation, and the contractor of the event have shown an ambition towards creating a more sustainable event. Still there is a need of further development. Either a thorough need analysis or a market analysis have been carried through. The specifications for the mission could have been including more demands regarding technical specifications and follow-up. Support including competence within the environmental area within the organisation of the municipality has not been used of fully when it comes to the development of the preliminary environmental plan for the specific event. A written version of the final environmental plan has not been formulated. The municipality’s own checklist for creating environmental plans has not been used fully. The layout of the waste sorting instructions connected to the waste bins directed to event visitors is insufficient. It lacks of illustrations and texts in other languages than swedish. The food served within the tent is not ecological. White and wild caught meat have not been prioritised when creating the menus. Also, when creating the menus a minimizing of the serving material needed has not been in focus. A follow-up regarding environmental factors has not been carried through by the municipality or been reported to the municipality by the contractor. The evaluation of the event does not include any environmental or social factors lifted within this study.  At the same time, this study shows that the people involved in this study are positive about developing their work towards a more sustainable direction when it comes to procurement and the creation of events. Suggestions for improvements towards a more sustainable procurement procedure reveals in the study from people involved. These includes having people testing the availability for people in wheelchairs before an event opens, starting a collaboration between the municipality and the local university (Mid Sweden university), including demands about follow-up within the specification for the mission, formulate final environmental plans in written form and make use of environmental competence for this purpose.     Already started organisational developments towards sustainability are revealed in this study. The event branch is developing guidelines about creating more sustainable events, and within the procurement organisation of the municipality of Östersund and Upphandlingskontoret there is an ongoing follow-up regarding their earlier procurement missions. / <p>2019-06-07</p>

Problemställning och syfte: Undersökningen rör vilken roll skolbiblioteket spelar för elevers läsvanor och vilka förutsättningar som krävs för att bidra till elevers medborgerliga bildning. Syftet är att skapa förståelse för skolbibliotekets verksamhet, som institution inom det svenska skolsystemet, och dess roll för bildning genom utveckling och etablering av gymnasieelevers läsvanor. Metod och teori: Studien är en fallstudie där datamaterialet samlats in via kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Natasha Gerolamis teori om biblioteket som ett arrangemang utgör den teoretiska grunden i denna studie där begrepp är hämtade från Gilles Deleuze och Félix Guattaris posthumanistiska teori. Material och resultat: Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en lärare och två skolbibliotekarier framkom det att skolbiblioteket spelar en viktig roll för elevernas kunskapsutveckling men också för en mängd alternativa roller. I det läsfrämjande utvecklingsarbetet framkom det att samarbete och samverkan mellan olika aktörer är centralt. Slutsatser: I den analys av skolbibliotekets roll för elevers läsvanor som genomförts framträder det spänningsfält som verkar råda mellan att betrakta skolbiblioteket som en målstyrd institution i förhållande till att betrakta det som ett arrangemang. När skolbiblioteket som i denna studie betraktas som ett institutionellt arrangemang framträder bilden av en skapande och produktiv plats, en plats för ’blivande’, som därmed belyser dess sociala roll. Från denna utgångpunkt syns också en omsorgsroll som även inbegriper omsorg om elevernas medborgerliga bildning, och att utvecklingsarbete kan förstås som inriktat mot skapande, och inte primärt mot ekonomi och effektivitet gentemot uppsatta mål. / Problem and purpose: The study concern what role the school library play for students reading habits, and which conditions are required to contribute to students' civic education. The purpose is to create an understanding of the school library's activities, as an institution within the Swedish school system, and its role for education through the development and establishment of high school students' reading habits. Method and theory: The study is a case study where the data material was collected via qualitative semistructured interviews. Natasha Gerolami's theory of the library as an arrangement forms the theoretical basis of this study where concepts are taken from Gilles Deleuze and Félix Guattari's posthumanist theory. Materials and results: Through qualitative semi-structured interviews with a teacher and two school librarians, it is shown that the school library plays an important role for students' knowledge development but also for a number of alternative roles. In the reading promotion developmental work, it emerged that cooperation and collaboration between different actors is important. Conclusions: In the analysis of the school library's role in students' reading habits that has been carried out, a tension emerges between considering the school library as a goal-oriented institution in relation to considering it as an assemblage. When the school library, which in this study is regarded as an institutional arrangement, the image of a creative and productive place emerges, a place for ‘becoming’, which thus highlights its social role. From this point of view, there is also a caring role that also includes care for the students' civic ‘bildung’, and that development work can be understood as focused on creation, and not primarily on finances and efficiency towards pre-defined goals.

This is a study where I examine and compare the perceived emotional expression of brass instruments and reed instruments to investigate whether one group have an inherent tendency to better express a certain emotion than the other group. Based on scientifically proven methods, I have composed two musical pieces, where one of them represents the emotion of happiness and the other one represents the emotion of sadness. I have then written 5 arrangements per musical piece, where one of them consists of piano, two consists of solo instruments from each instrument group accompanied by piano, and two consists of a trio from each instrument group. This makes a total of 10 arrangements. These arrangements serve as audio examples in a web survey where I compare the two instrument groups based on how the audience perceive their emotional expression. A total of 36 people participated in the survey. Regarding the emotion of happiness, 71 % of the participants felt that trumpet and piano was the solo instrument version that best expressed happiness while 18 % chose oboe and piano. 44 % chose the brass trio as the happiest version while 36 % felt that the reed trio best expressed happiness. When it came to the emotion of sadness, 19 % of the participants chose trumpet and piano as the saddest solo instrument version, while 72 % felt that oboe and piano sounded the saddest. 25 % chose the brass trio as the saddest version while 67 % chose the reed trio.

Evenemangen i Sverige drabbades finansiellt, varumärkesmässigt och motivationsmässigt negativt av pandemin. Främst var det på grund av de regleringar som behövde göras för att skydda folkhälsan men mycket berodde också på de osäkerheter och den avsaknad av information som fanns kring viruset. Osäkerheten tillsammans med avsaknad av erfarenheter gjorde det svårt för evenemangsarrangörerna att agera på bästa sätt.  Varumärkesmässigt fallerade många evenemang där marknadsföring var normalt kopplad endast till när ordinarie verksamhet kunde genomföras varför kommunikationsarbetet prioriterades ner i stället för att lyftas upp. Beroende på organisation klarade sig evenemangen i kultursektorn relativt bra i och med de stora stöd som svenska samhället erbjöd. Utan dessa är risken att många mindre evenemang hade gått i konkurs. Hur avsaknaden av arrangemang har påverkat samhället i stort ekonomiskt är svårt att säga då evenemangssektorn involverar många parter och industrier. Organisationerna bakom evenemangen fick stora utmaningar kring motivationen, både bland anställda men framför allt bland ideellt engagerade när det inte längre fanns någon verksamhet att samlas kring eller rollerna och verksamheten förändrades mycket. Här saknade evenemangsarrangörerna kunskap kring exakt vilka de viktigaste motivationsfaktorerna är för engagerade inom evenemang något som hade kunnat mildra de negativa effekterna.  Evenemangen ställdes i hög grad in som svar på krisen och styrdes av externa faktorer. Som regleringar, avtal som behövde brytas innan de fick finansiella konsekvenser eller att andra aktörer gjorde det omöjligt att bedriva verksamheten. Några arrangörer byggde upp scenarion och jobbade med ambidextriöst ledarskap i syftet att kunna aktivt arbeta med nuvarande kris, lära sig längs med vägen samtidigt som framtiden planerades. Detta visade sig vara fördelaktigt även om det fanns stora svårigheter att beräkna sannolikhet enligt de omständigheter som rådde. Vi såg exempel på innovation under krisen i form av fler digitala evenemang, evenemang med sittplatser anpassade efter rådande regleringar till livesändningar som inte hade skett annars. Dessa var dock beroende av pandemins förutsättningar vilka när de inte längre rådde sänkte innovationernas värden. Några av innovationerna var fördelaktiga för arrangörerna och när väl regleringarna försvann drabbades i stället arrangören negativt av att inte kunna genomföra den verksamhet som skapats under pandemin.  Organisationerna har lärt sig mycket och det finns direkta värden att hämta från krisen för evenemangsbranschen. Inte bara i form av lärdomar för hur arrangörerna kan förbättra sina rutiner, krishantering, inkorporera digital teknik och justera det ekonomiska aspekter som biljettpris. Utan också i det att samhället har kunnat se hur viktiga evenemang är genom att de plockats bort. Detta tillsammans med vissa observationer pekar på att evenemangsbranschen kommer växa sig större efter pandemin jämfört med innan. / Festivals and other cultural events in Sweden were financially, brand-wise, and motivationally negatively affected by the pandemic. Mainly it was because of the regulations that needed to be made to protect public health, but a lot also depended on the uncertainties and the lack of information that existed around the virus. This together with a lack of experience made it difficult for the event organizers to act in the best way. In terms of branding, many events used marketing only in combination with when their events could be carried out. During the pandemic they therefore prioritized communication down instead of being lifted which would have been the correct approach. Depending on the organization, the events in the cultural sector did relatively well with the large support that society offered from the Swedish Arts Council (Kulturrådet) and furlough support. Without these, the risk is that many smaller events would have gone bankrupt. How the lack of events has affected society at large economically is difficult to say as the event sector involves so many parties and industries. The organizations behind the events faced major challenges regarding motivation, both among employees but above all among volunteers when there was no longer any activity to gather around, or the roles and activities changed a lot. Here, the event organizers lacked knowledge about exactly what the most important motivational factors are for those involved in events, something that could have mitigated the negative effects.  The events were largely canceled in response to the crisis and controlled by external factors. Such as regulations, agreements that needed to be cancelled before they had financial consequences or that other actors made it impossible to run the business. Some organizers built scenarios and worked with ambidextrous leadership in order to actively work with the current crisis while planning the future and learning along the way. This proved to be beneficial although there was great difficulty in calculating probability under the circumstances. We saw examples of innovation during the crisis in the form of more digital events, events with seating adapted to existing regulations and live broadcasts, some that would not have happened otherwise. However, these were dependent on the conditions and needs of the pandemic which, when the conditions in society change, lowers their value. Some of the innovations were beneficial for the organizers and once the regulations disappeared, the organizer was instead negatively affected by not being able to carry out the activities created during the pandemic.  The organizations have learned a lot and there are direct values to take from the crisis for the events industry. Not only in the form of lessons for how the organizers can improve their routines, crisis management, incorporate digital technology and adjust financial aspects such as ticket prices. But also, in that society has been able to see how important events are by their being removed. This together with some observations point to the event industry growing larger after the pandemic compared to before.

Målet med detta arbete var att utveckla min kreativitet som gitarrist och inspireras att utforska bortom mina stilistiska gränser. Dessutom ville jag öka min förståelse för olika ljudbilder. En annan tanke jag hade var att undersöka om de dreampop-inspirerade gitarrsounden och spelteknikerna jag använder kan tillämpas på olika låtar och ändå behålla autenticiteten emot dreampop-genren. För att uppnå detta har jag analyserat och plankat gitarrpartierna och gitarrsounden i tio dreampop-låtar. Eftersom gitarrsoundet utgör en betydande del av genrens karaktäristiska element har arbetet fokuserat mycket på ljud och praktisk användning av effektpedaler. Det har innefattat utforskning av olika modulerande effekter och signalkedjor för att förstå i vilken ordning effekterna placeras. För att visualisera signalkedjorna för gitarrstämmorna har jag använt ett tabellsystem. Jag har identifierat fyra gitarrspelstekniker med sina unika ljudattribut som återkommer i de analyserade låtarna. Dessa tekniker och ljud har jag sedan tillämpat på egna arrangemang av befintliga poplåtar. Jag har spelat in ljudexempel av gitarrspelet i de analyserade låtarna och även spelat in mina egna arrangemang där både hela låtarna och separata gitarrspår finns tillgängliga för lyssning.  Arbetet har gett mig en ny förståelse för genrerna dreampop och shoegaze samt en förståelse för gitarrens roll inom dessa genrer. Dessutom har jag fått nya insikter i hur man kan arrangera med stora ljudbilder.