No description available.

I denna rapport presenteras en studie vars syfte är att undersöka vilken vikt lärarna lägger vid artkunskap i gymnasieskolans ekologiundervisning, samt vad lärarna anser att artkunskap har för betydelse för förståelsen av ekologiska samband. Studien undersöker också om det föreligger något samband mellan elevernas artkunskap och deras förståelse för ekologi. Sex lärare har intervjuats om sin ekologiundervisning och art- och ekologitester har genomförts med elever från lika många klasser inom naturvetarprogrammet. Lärarna understryker vikten av artkunskap för att eleverna skall förstå ekologiska samband. En övervägande del av lärarna har också ett stort artfokus i sin ekologiundervisning. Artstudierna bedrivs huvudsakligen i samband med exkursioner. För att artkunskap skall tjäna ett syfte i undervisningen betonas vikten av att sätta arterna i ett sammanhang. Artkunskapen ökar då förståelsen för ekologisk processer och för ekosystemens dynamik. Studien påvisar samband mellan elevernas artkunskap och förståelsen för ekologi. Denna studie stödjer därmed tidigare forskning kring artkunskapens betydelse inom ekologiundervisningen.

Den forskning som har bedrivits av utomhusundervisningen i biologi har mestadels utgått från lärarnas perspektiv. Av den anledningen fokuserar detta arbete främst på elevernas syn på utomhuspedagogik. I denna studie jämförs inomhus- respektive utomhusundervisning samt vilken undervisningsform som gynnar eleverna i två årskurs 3 klasser mest gällande inlärning av arter. I studien undersöks även betydelsen av elevernas förkunskaper och hur det kan påverka deras inlärning av arter. Vidare är syftet att belysa elevernas inställning till att undervisas utomhus relaterat till artkunskap. Studien utgår från följande frågeställningar: ● Hur påverkar inomhus- respektive utomhusundervisning elevernas inlärning av arter? ● Hur kan de kritiska aspekterna påverka elevernas inlärning av arter? ● Hur påverkar elevernas inställning och tidigare erfarenheter deras inlärning? Studien genomförs kvalitativt med fyra kvalitativa datainsamlingsmetoder nämligen tester, undervisning, observationer och intervjuer. Utifrån elevresultaten på för- och eftertestet, samt observationer kan det konstateras att undervisning med de kritiska aspekterna bidrar till ett gynnsamt lärande. Baserat på genomförda observationer påverkas elevernas inlärning på olika sätt beroende på om undervisning sker inom respektive utomhus. Utomhusvistelsen gav många nya intryck vilket resulterade i att eleverna blev distraherade, i jämförelse med inomhuslektionen där elevernas fokus på undervisningen märktes betydligt mer. Utifrån intervjuer med elever kan det konstateras att ett intresse för naturen leder till ökade lärandemöjligheter.

BAKGRUND:Vår undersökning behandlar biologiundervisning med fokus på artkunskapen och hur inlärning kan främjas genom att eleverna får möjlighet att urskilja växterna från sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. Inlärning om växter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. Växtkunskaperna är en del av allmänbildningen och även en del av vårtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar på att elevernas kunskaper gällande växter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte är att undersöka vilka uppfattningar några lärare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhälle och på vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien är en kvalitativ undersökning utifrån fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lärare.RESULTAT:Undersökningen visar att lärare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhälle. Undervisning som bedrivs om arter sker till stor del inomhus men lärarna uttrycker en vilja att bedriva undervisning utomhus med eleverna. Lärarna säger att de tror att eleverna lär sig bättre när de får se växterna i deras naturliga livsmiljö och kan urskilja dem.

<p>Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap påverkas av lärares prioriteringar av ämnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger på lärarens inställning till artkunskap. Vi tittar också närmre på hur naturundervisningen går till och vad som kan ligga bakom lärarens val. Data i denna undersökning har inhämtats under intervjuer med sju lärare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare år eller på gymnasiet.</p><p>Studien visar att naturundervisningen påverkas i mindre grad av lärarens eget intresse men däremot i hög grad av vad lärarna tror eleverna är intresserade av.</p><p>Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, då eleverna inte kan hållas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det är inte lärarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar påverkar dem själva och naturen omkring oss. Lärare har ett stort ansvar över hur stoffet presenteras och vilka undervisningsmoment som läggs i fokus. Läraren kan sedan lägga upp undervisningen efter elevernas individuella behov och där bedriva en demokratisk verksamhet.</p><p>Vi tror att ett större fokus på artkunskap kan väcka elevernas engagemang för den biologiska mångfalden och i ett vidare perspektiv hållbar utveckling.</p>

Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap påverkas av lärares prioriteringar av ämnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger på lärarens inställning till artkunskap. Vi tittar också närmre på hur naturundervisningen går till och vad som kan ligga bakom lärarens val. Data i denna undersökning har inhämtats under intervjuer med sju lärare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare år eller på gymnasiet. Studien visar att naturundervisningen påverkas i mindre grad av lärarens eget intresse men däremot i hög grad av vad lärarna tror eleverna är intresserade av. Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, då eleverna inte kan hållas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det är inte lärarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar påverkar dem själva och naturen omkring oss. Lärare har ett stort ansvar över hur stoffet presenteras och vilka undervisningsmoment som läggs i fokus. Läraren kan sedan lägga upp undervisningen efter elevernas individuella behov och där bedriva en demokratisk verksamhet. Vi tror att ett större fokus på artkunskap kan väcka elevernas engagemang för den biologiska mångfalden och i ett vidare perspektiv hållbar utveckling.

I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter. De växtarter barnen visar intresse för eller känner till är bland annat solros, maskros, smörblomma, ros, blåsippa, vitsippa och näckros. Vad gäller djurarter är barnen intresserade av eller känner till bland annat giraff, älg, häst, rådjur, katt, igelkott, gädda och rödhake. Förskolebarnen berättar om många erfarenheter de har av djur och växter. Barnen har också många frågor som de är nyfikna på, vilket visar att barnen gärna vill veta mer om djur och växter.

Kunskapsöversikten presenterar vad aktuell forskning har kommit fram till gällande utomhusundervisning i biologididaktik relaterat till artkunskap.Syftet med översikten är att synliggöra vad som kännetecknar forskningen. Vi har jämfört artiklar och sökt efter likheter och skillnader för att sedan kunna hitta mönster i resultaten i artiklarna. Urvalet av studierna baserades på artiklarnas innehåll, med utgångspunkt från inkluderande kriterier valde vi ut de artiklar som stämde överens med kriterierna. Med inspiration av SMART fick vi ett urval av forskning som bestod av sju artiklar. Sex av sju artiklar är skrivna i Europa. De valda artiklarna innehöll olika studier med elever, lärare, lärarstudenter och lärarutbildare ochresultatet av studierna tyder på att intresset för artkunskap har minskat under de senaste åren. Det framkom även brister i utomhusundervisningen på grund av olika faktorer som tidsbrist, resursbrist och klimat. Däremot har undervisningsmetoden Bottom up visat sig vara gynnsam för elevernas inlärning av arter. Genom metoden fick eleverna goda kunskaper som i sin tur bidrog till en bättre förståelse för arterna i naturen. Utifrån artiklarna har vi kommit fram till att elever behöver få möjlighet till att vistas utomhus, utforska och stimulera sina sinnen i undervisningen. Detta leder i sin tur till långsiktiga kunskaper och blir till en grund för fortsatt lärande.

Genom följande studie undersöks hur utomhuspedagogik påverkar elevernas inlärningsprocess inom artkunskap i ämnet biologi. Lärandeobjekten för studien är olika typer av mossor och lavar. Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik bör utformas för att utveckla elevers lärande i artkunskap i ämnet biologi. Vidare har denna studien syftet att undersöka hur en learning study (LS) kan utveckla och förbättra undervisningen för att förbättra elevernas lärande. Utifrån studiens syftesformulering ställs två forskningsfrågor. Dessa frågorna är: ●    Hur kan en learning study bidra och hjälpa till att utveckla utomhuspedagogiksundervisning för att förbättra elevernas lärande? ●    Hur påverkar utomhuspedagogiksundervisning elevernas lärande och förståesleprogression inom ämnet biologi med fokus på artkunskap? Forskningsfrågorna används som redskap för att uppfylla studiens syfte. Metoden för denna studie är en learning study med variationteoretiskt perspektiv som genomförs under tre undervisningstillfällen i artkunskap med utomhuspedagogik som undervisningsmetod där variation är central. De deltagare som medverkar i studien är åtta elever i årskurs ett och deras klasslärare. Studiens datainsamling sker genom observationer av de tre undervinsningstillfällen samt genom resultet från elevernas för-, del- och eftertester. Resultatet visar på att utomhuspedagogiken gynnar elevernas förståelse och inlärning om de mossor och lavar som undervisningen baseras på. I studien framkommer också att det finns svårigheter men att bedriva utomhuspedagogik såsom väder, distraherande faktorer samt elevernas inställning till utomhuspedagogik. Resultatet visar även på att en LS bidrar till att läraren börjar reflektera över genomförandet av sin undervisning. Genom detta kan läraren utveckla och förbättra sin undervisningskvalité.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna står i relation till deras uppfattning om hållbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrätten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lärarens undervisning, men även den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det är elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden använts. Kvalitativa intervjuer har hållits med sju elever i år sex samt den undervisande läraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som något som är hotat i sig. Flera elever ser dessutom naturvistelser som ett sätt att rekreera sig. Ju oftare eleverna vistas i naturen, desto bättre svar på artkunskapen, och större kunskap i vad allemansrätten innebär, har de. Resultaten visar också att elever som tillbringar tid i naturen även har en djupare insikt i miljöfrågor.